Den säkerhetspolitiska situationen har förändrats. Begreppet
försvar har därmed ändrats. Fred bygger idag alltmer på
människors säkerhet och formas allt mindre utifrån staters
behov av säkerhet. Nationell säkerhet förutsätter idag
gemensam säkerhet. Vi tror på en demokratisk och social
integration som grundstenarna i vår gemensamma säkerhet
in i nästa årtusende.
Sverige har en unik möjlighet att förebygga konflikter. Demokratin är i sin
vagga i stora delar av Europa och länder utan demokratisk tradition riskerar
att återfalla i traditionen av tillit till starka ledare och partier. Att skapa
for-
mellt demokratiska samhällssystem klarar de flesta politiker och samhälls-
administratörer. Vad som behövs är att skapa demokratiska traditioner som
är förankrade i folkdjupet. Sverige har här en lång tradition av exempelvis
folkrörelsearbete. Det som blir avgörande för demokratins livskraft är
förmågan att skapa ett folkligt engagemang för de egna idéerna och tolerans
och respekt för andras.
Det bästa sättet att lära är att mötas och att leva tillsammans. Mycket sker
på denna front utan politiska ingrepp. En internationaliserad arbets-, turist-
och utbildningsmarknad borgar för detta. Samtidigt ligger det ett värde i att
snabbt fördjupa detta arbete inom strategiska områden. Utbyten bör bli en
återkommande del av offentlig verksamhet. Ett projekt bör startas för att
underlätta svenskars inträde på arbetsmarknaderna i de forna kommunist-
staterna. Särskilt angeläget är utbyten inom de militära, politiska, juridiska
och sociala sektorerna.
Militära resurser bör i fredstid läggas på att utbilda officerare i länder med
svag demokratisk tradition. Sverige har en lång erfarenhet av ett
demokratiskt ledarskap inom försvaret, detta bör utnyttjas för att ge
möjlighet till utbyte i ledarskapsfrågor. Utbytesprogram med officerare är
angeläget för att skapa förståelse och stabilitet mellan alla stater. Gemen-
samma övningar inom ramen för PFF ökar stabiliteten och förståelsen mellan
de stater som deltar. Detta samarbete bör utvecklas. Sverige har en mångårig
erfarenhet av fredsbevarande insatser och genom detta en god möjlighet att
till andra länder förmedla kunskaper och utbilda i syfte att erbjuda FN
militära fredsbevarande insatsstyrkor.
Sverige bör i framtiden kunna bidra med en stående militär instatsstyrka
för FN-uppdrag. Den militära insatsstyrkan bör i första hand bestå av dels
frivilligt rekryterad personal, som genomgått värnpliktsutbildning, dels av
anställd militär personal.
Utvecklingen mot mer och mer internationellt engagemang ställer
försvaret inför nya utmaningar. Vår säkerhet kommer i framtiden att byggas
mer och mer kring vårt internationella engagemang. Att förebygga konflikter
kommer att vara en minst lika viktig del av vårt försvar som det mer
traditionella gränsförsvaret. I takt med att stabiliserande eller fredsbevarande
insatser blir vanligare, måste officersrollen och pliktlagarna ses över. I
längden kommer utlandstjänstgöring att bli en naturlig del av officersyrket.
Officerare som anställs i framtiden ska vara medvetna om att en anställning
inom det svenska militära försvaret kan komma att innefatta utlandstjänst.
När mer och mer av vår säkerhetspolitik och vårt försvar utgörs av inter-
nationella engagemang, gemensamma övningar inom exempelvis partner-
skap för fred, eller fredsbevarande operationer i vårt närområde reses frågan
om inte även dessa viktiga delar av vårt försvar ska omfattas av folkför-
svarsprincipen. Det blir därmed angeläget att utreda möjligheten att i fram-
tiden använda även pliktlagen för att rekrytera till viktiga fredsbevarande
eller fredsuppbyggande insatser i utlandet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat internationellt engagemang,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
uppgift att utreda en förändrad pliktlag.