Regeringen vill öka antalet kvinnor i totalförsvaret. Det är
bra.
Regeringen anser att för att öka antalet kvinnliga officerare i försvaret
måste också basen, dvs de som genomgår pliktutbildning, breddas. Det är
också bra.
Men sedan blir rekommendationen om hur man skall åstadkomma detta
alldeles fel. Enligt min mening så vore det bästa sättet att låta den allmänna
värnplikten omfatta även kvinnor, alltså införa kvinnlig värnplikt.
Kvinnor har idag rätten att frivilligt fullgöra värnplikt utan att behöva
binda sig för en fortsatt officerskarriär och kvinnor som mönstrat kan numera
också ingå i utbildningsreserven. Det är bra men det räcker inte. Samma
grundkrav på deltagande av rikets totala försvar måste ställas på både
kvinnor och män. Vi måste nu likställa flickor med pojkar även inom
Försvarsmaktens område. Vi måste som ett litet land tillvarata all den
kompetens som vi förfogar över och inte välja bort halva nationen innan vi
ens har prövat dugligheten. Därför så menar vi att underlaget för
värnpliktstjänstgöring skall utökas att gälla såväl kvinnor som män.
Med dagens totalförsvarsplikt, finns alla möjligheter att övergå till en
könsneutral tillämpning i urvalsprocessen. Antalet värnpliktiga påverkas inte,
eftersom det är krigsorganisationens storlek som styr det årliga rekryterings-
behovet och inte ett fixerat antal. Den förändring det skulle innebära är att vi
breddar rekryteringsunderlaget för försvaret och därmed ökar möjligheten till
en kvalitativ förbättring.
Under de snart 20 år som Folkpartiet liberalerna pläderat för en totalför-
svarsplikt, har partiet envist hävdat att denna bör göras könsneutral. Man
skulle då tillgodose de samlade personalbehoven inom civilt och militärt
försvar genom att utgå från HELA befolkningen. Det hitillsvarande talet om
"allmän värnplikt" har ju i verkligheten varit en manlig värnplikt. Vi anser
att det skall vara hela folkets försvar och inte halva folkets försvar.
Förslaget att göra män och kvinnor lika skyldiga att på olika sätt vara med
och försvara sitt land är alltså främst kvalitativt. Men det finns också en
jämställdhetsaspekt som är väl värd att anföra.
Kvinnors rätt att försvara sig är något som man sällan talar om. Vi är mer
vana vid att se kvinnan som ett försvarslöst offer, såväl i krig som i fred.
Men som jag ser det så är det alla kvinnors rätt att lära sig försvara sig
själva,
sina barn och sitt land. Vad är det för gudomlig lag som säger att den rätten
bara är mannens? Det hela handlar egentligen bara om traditioner och
attityder, där vi politiker förväntas gå före och utmana systemen så att de
utvecklas och förbättras i takt med tiden.
Särskild vikt bör därför läggas vid hur Sverige som nation och statsmakt
ser på sina unga kvinnor och män. Detta synsätt anger, som jag ser det, tonen
för alla i samhället om hur kvinnor och män skall bemötas, bedömas och
behandlas, vad man duger till. Det är på detta, och tusen andra sätt, som
attityder grundas och könsroller cementeras. Därför är det av yttersta vikt att
staten behandlar alla lika.
Införandet av kvinnlig värnplikt kommer att bidra till en kompetenshöjning
inom vårt totalförsvar och samtidigt bidra till den viktiga jämställdheten i
vårt land.
Hela lönen, halva makten och delat ansvar. Även i försvaret.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnors roll i försvaret.