Sverige, Tyskland, Nederländerna och Österrike är de länder
som missgynnas mest av EU:s nuvarande system för
medlemsavgifter. Enligt en rapport från EU-kommissionen
uppgår Sveriges EU-avgift till 22,3 miljarder kronor i år. Det
motsvarar 2 500 kronor per person och år.
Motsvarande siffra i Storbritannien är 1 400 kronor. Detta trots att britterna
är betydligt rikare, mätt i BNP per person, än svenskarna. Den främsta
orsaken är Storbritanniens EU-rabatt, som i år värderas till 31 miljarder
kronor.
Kristdemokraterna anser att det finns uppenbara obalanser i dagens system
som måste rättas till. Sverige måste hårdare än hittills driva på för en mer
balanserad finansiering av EU:s budget.
EU-kommissionen har nyligen i en rapport lanserat tanken på att slopa den
brittiska rabatten, som infördes 1984.
En sådan lösning skulle lätta bördan för Sverige och andra stora netto-
bidragsbetalare. Mycket talar dock för att den möter hårt motstånd i London,
som av allt att döma kommer att lägga in veto i EU:s ministerråd när
förhandlingarna inleds i höst.
Kristdemokraterna menar dock att alternativen är flera. Sverige, Tyskland,
Nederländerna och Österrike, som alla betalar betydligt mer än de får tillbaka
från EU, vill införa ett tak för att begränsa klyftan mellan inbetalningar och
återflöde.
Sverige, vars underskott uppgick till 11,4 miljarder kronor under fjolåret,
skulle tjäna två miljarder kronor per år på förslaget jämfört med dagens
system.
Det är nu hög tid för Sverige att höja ambitionsnivån och öka aktiviteten
när det gäller att begränsa den svenska EU-budgeten.
Kristdemokraterna anser att det av riksdagen antagna målet för den
svenska EU-budgetpolitiken behöver kompletteras. Den nuvarande målsätt-
ningen innebär bl a att Sverige skall verka för en effektiv och återhållsam
budgetpolitik inom unionen. Målen innebär även att Sverige skall verka för
en förbättrad budgetdisciplin vid användningen av EU:s budgetmedel. Något
mål om att Sveriges andel av EU:s budget borde minska har inte antagits.
Vid behandlingen av 1998 års EU-budget beslutade rådet och parlamentet
om en besparing om 1,2 miljardet ecu (ca 11 miljarder kronor) jämfört med
kommissionens ursprungliga budgetförslag.
På lite längre sikt kommer budgetpolitiken att styras av det kommande
beslutet om finansiella ramar efter 1999. Tills vidare utgör de av regering
och riksdag fastlagda budgetpolitiska riktlinjerna grunden för de svenska
ställningstagandena.
Förhandlingar om ett nytt finansiellt perspektiv sker inom ramen för
Agenda 2000. Beslut om detta nya finansiella perspektiv, som skall gälla
åren 2000-2006, skall enligt slutsatserna från Europeiska rådets möte i
Cardiff fattas senast i mars 1999.
Mot denna bakgrund föreslår Kristdemokraterna att riksdagen ger reger-
ingen i uppdrag att driva kravet på en omfördelning mot ökad rättvisa vid
finansieringen av EU:s budget, innebärande att den svenska andelen av EU:s
budget bör minska.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att komplettera målet när det gäller avgiften till
Europeiska gemenskapen, utgiftsområde 27, med att den svenska andelen av
EU:s budget bör minska.
Stockholm den 28 oktober 1998
Mats Odell (kd)
Per Landgren (kd)
Göran Hägglund (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Holger Gustafsson (kd)
Helena Höij (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Stefan Attefall (kd)
Maria Larsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Inger Strömbom (kd)
Harald Bergström (kd)
Mikael Oscarsson (kd)