Företagen möter ständigt ökade krav på styrning av sin verksamhet. Marknaden vill försäkra sig om att företaget klarar sina åtaganden vad gäller kvalitets- och miljöstyrning inom ramen för de överenskomna leveransvillkoren.
Samtidigt som alltfler kunder kräver bättre och jämnare kvalitet från leverantörerna ökar miljöfrågorna snabbt i betydelse. För företagen är det alltmer angeläget att bibehålla och öka sitt anseende genom tydlig och konsekvent miljömedvetenhet. På rekordtid har en ny internationell standard för miljöstyrning - ISO 14001 - tagits fram vid sidan av EMAS och som komplement till kvalitetssystemet ISO 9000. Miljöstandarderna anger hur företagen skall leda sin verksamhet för att systematiskt minska sin negativa miljöpåverkan. De har fått ett starkt genomslag och många svenska företag är redan certifierade.
En registrering enligt ISO och/eller EMAS blir mer och mer ett krav för att få leverera en vara eller tjänst. Även myndigheter och offentliga förvaltningar kräver i allt högre grad att deras leverantörer har utvecklade miljö- och kvalitetssystem. En övervägande del av de svenska företag som idag är certifierade enligt ISO och EMAS tillhör kategorierna medelstora stora företag.
Kravprofilen i de internationella systemen uppfattas av många små och medelstora företag som alltför preciserad och kan skapa såväl praktiska svår- igheter som för höga kostnader.
Har företaget inget eller ett lågt utvecklat kvalitets- och miljölednings- system kan detta orsaka kvalitetsbrist- och miljöbelastningskostnader samt marknadsstörningar. Alltför detaljerade och långtgående kvalitetskrav kan i uppbyggnaden av företagets kvalitets- och miljösystem, å andra sidan, vara onödigt kostnadskrävande med oönskade konkurrenshinder som följd.
Det är därför viktigt att departementens olika näringslivsinstitutioner verkar för målinriktade insatser, gärna i samarbete med näringsliv, fackliga organisationer och offentliga beställare på ett sådant sätt att alla företag stimuleras till ett konkret och verkningsfullt kvalitets- och miljölednings- arbete såväl lokalt som branschgemensamt.
Ett verksamt bidrag till en sådan utveckling skulle kunna tydliggöras genom informerande policydokument som fastställer de principiella utgångs- punkterna för konkurrensneutrala val av olika etablerade normer och standarder inom ramen för bl a LAO.
Här har statliga och offentliga organ en viktig roll att fylla via sin egen upphandling av varor och tjänster, dels genom att beakta alternativ till de idag inarbetade systemen så att konkurrensen inte snedvrids, utan att inskränka på miljö- och kvalitetskraven, dels genom detta generera positiva spridningseffekter till näringslivet.
Styrsystemet för kvalitets- och miljöarbete är olika internationella standarder men borde även innefatta andra metoder och system som kan dokumenteras. Under vissa omständigheter kan behovet av preciserade kvalitetskrav gå utöver exempelvis ISO-normen, i andra fall kan beställaren nöja sig med att leverantören kan påvisa, att företaget är kvalitets- och miljö- medvetet och tillämpar någon form av kvalitetssystem. Detta skulle under- lätta för de mindre företagen som bedriver ett gott kvalitets- och miljöarbete men saknar resurser för att certifiera sig enligt de mer storföretagsanpassade internationella standarderna ISO och EMAS.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statliga och offentliga organ skall befrämja kvalitet och miljöarbete inom näringslivet genom att ställa relevanta och konkurrensneutrala krav,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de offentliga organen bör utarbeta en gemensam policy för grundläggande principer för hur krav på kvalitets- och miljöstyrning ställs av olika offentliga organ.
Stockholm den 27 oktober 1998
Inger Strömbom (kd)
Inga Berggren (m) Marianne Andersson (c) Kenth Skårvik (fp) Holger Gustafsson (kd) Ola Karlsson (m)