En bra förmögenhetsstatistik bör ingå som en självklar del i
vår offentliga statistik. I dag saknas en statistik över
hushållens tillgångar och skulder.
Förmögenhetsstatistiken utvecklades och förbättrades under 1980-talet.
Officiell statistik över fördelningen av hushållens tillgångar och skulder
redovisades löpande för undersökningsåren 1987-93. Denna redovisning
skedde i samband med den årliga publiceringen av inkomstfördelnings-
undersökningen, HINK. Insamlingen av förmögenhetsdata genomfördes
integrerat med insamlingen av inkomstdata.
HINK kompletterades vissa år med ett speciellt urval av förmögna hushåll.
Så skedde åren 1975, 1978, 1983-85, 1988, 1990 och 1992. Eftersom för-
mögenheterna är mycket mer ojämnt fördelade än inkomsterna skulle man
utan dessa tilläggsurval inte ha fått med tillräckligt många rika hushåll i
urvalet för att få säker statistik om förmögenhetsfördelningen. Finansieringen
av förmögenhetsstatistiken skedde genom speciella tillägg till de löpande
anslagen för inkomststatistiken.
För närvarande finns alltså ingen förmögenhetsstatistik, varken i den
löpande undersökningen eller i form av fördjupningar genom förstärkning av
urvalet med förmögna hushåll.
Detta gör att vi inte alls vet något om t ex följande:
? 1. Hur har den enormt kraftiga värdestegringen på aktier under senare år
fördelats mellan olika hushåll? Mellan oktober 1995 och oktober 1997
ökade generalindex med så mycket som 68 procent. Den sammanlagda
värdestegringen på aktier under 1996 var 482 miljarder kronor. Under
1997 har den varit 500 miljarder kronor. Som en jämförelse kan nämnas
att under ett år är hela lönesumman i Sverige ungefär 700 miljarder
kronor.
?
Vad kommer att hända med inkomstfördelningen i vårt land
när denna värdestegring realiseras? Vi kan påminna om vad
som skedde år 1994 när den tidigare regeringen hade sänkt
reavinstskatten till 12,5 procent. Då ökade reavinsterna på ett
enda år från 17 till 59 miljarder, vilket ledde till en mycket
kraftig ökning av inkomstspridningen i vårt land. Nu har
värdestegringen varit långt större.
? 2. Hur har sparandet och skuldsättningen förändrats i olika typer av
hushåll? Vad har den dramatiskt försämrade arbetsmarknaden under 90-
talet, den pressade ekonomin för hushållen, och den allmänt större
osäkerhet som följt i dess spår, betytt för hushållens sparbeteende? Vilka
hushåll som sparar, och i vilka former, kan vi idag bara gissa. Vi vet
heller knappast något om hur olika hushåll är skuldsatta - hur stora
skulder man har och i vilka former ( t ex hur stor del som är knutna till
fastighetsinnehav). Priserna på småhus har, efter en kraftig nedgång
under perioden 1991-93, åter börjat vända upp. För fritidshusen har
svängningarna varit ännu större.
?
? 3. Hur är överhuvudtaget förmögenhetsfördelningen i vårt land? Hur stor
del av hushållens nettoförmögenhet innehas av de 10 procent rikaste
hushållen, de 1 procent rikaste, de 0,1 procent rikaste? Vilka förändringar
har skett över tiden? Hur är fördelningen när det gäller olika typer av
tillgångar? Hur jämnt eller ojämnt fördelat är t ex innehållet av aktier?
?
Vi anser att tillgång till god, saklig och allsidig information
om förmögenhetsfördelningen är en demokratisk fråga. En
debatt om fördelning av ekonomiska resurser och ekonomisk
makt i vårt samhälle blir högst ofullständig om uppgifter helt
saknas på detta viktiga område.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en bra statistik över hushållens tillgångar och skulder.