Små företag är ofta underleverantörer, ibland i flera led.
Leveranserna sker regelmässigt på kredit eftersom
marknaden kräver det. Om något företag i kedjan går i
konkurs innebär det stor risk att även de andra företagen
drabbas av konkurs. En del av dessa konkurser berodde på
den s.k. dominoeffekten, d.v.s. en leverantör hade stora
fordringar på ett annat företag som gick i konkurs vilket i sin
tur tvingade leverantören i konkurs. Sannolikt hade en stor
del av dessa kunnat undvikas om företagen använts sig av
kreditupplysningar. De företag som drabbas av
dominoeffekten är främst små företag som levererar på
kredit. För dessa företag är det oerhört viktigt att det finns
tillgång till bra kreditinformation så att onödiga
kreditförluster och konkurser kan undvikas.
För att kreditupplysningar ska fungera som ett hjälpmedel vid kreditpröv-
ningar krävs det att upplysningarna grundar sig på färsk flödesinformation,
dvs information om t ex inkassoåtgärder, betalningsförelägganden och
domar. Informationen bör uppdateras kontinuerligt och ska vara så tydlig att
mottagaren förstår på vilka grunder omdömen och råd lämnas. De rating-
system som en del av kreditupplysningsföretagen använder sig av bygger på
statistiska variabler som iakttagits hos ett antal företag vilka hamnat på
obestånd under en viss period. Det företag som skall bedömas jämförs med
dessa variabler och åsätts med utgångspunkt från detta material ett
kreditbetyg. Vilka variabler som varit styrande eller i vilken omfattning
redovisas dock inte. I syfte att öka tydligheten bör i kreditupplysningslagen
införas ett krav på att den som lämnar råd och omdömen också ska redovisa
på vilken grund detta sker.
Effektiv kreditupplysningsverksamhet ökar säkerheten i näringslivet och
främjar den ekonomiska utvecklingen. Det är av stor vikt att kreditupplys-
ningsverksamhet bedrivs på ett sådant sätt att den personliga integriteten
skyddas samtidigt som den är väl fungerande och ger den information som är
relevant i sammanhanget. Lagstiftningen bör därför utformas så att reglerna
främjar konkurrensen mellan de företag som tillhandahåller kreditupplys-
ningar inom de ramar som skyddet för den personliga integriteten ställer upp.
Samtidigt bör lagen också innehålla regler som ökar tydligheten i den
kreditinformation som lämnas.
Marknaden för kreditupplysningar domineras av i huvudsak två aktörer,
Upplysningscentralen (UC) och Soliditet. UC har ensamma haft tillgång till
bankernas kreditengagemangsregister vilket inneburit att företaget fått en
konkurrensfördel gentemot andra kreditupplysningsföretag. Det är därför
positivt att regeringen i sin proposition föreslår att sekretessregler inte ska
hindra att uppgifter om kreditengagemang, betalningsförsummelser m m
utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets av kreditupplysnings-
företag, värdepappersbolag och banker. Konkurrensen bör dock underlättas
ytterligare för att marknaden ska bli effektiv. Ett system enligt Schufa-
modellen bör därför införas även i Sverige.
Schufasystemet, som tillämpas i Tyskland är ett system med slutna
användarkretsar där inte bara banker och kreditinstitut ingår utan även t ex
handelsföretag. Den som söker kredit får underteckna en s k Schufaklausul
som innebär att han eller hon är införstådd med att uppgifter om bl a
kreditengagemang lämnas ut till användarkretsen i enlighet med Schufas
regler. Ett liknande system tillämpas även i England. Systemet skulle vidga
kretsen av företag som får tillgång till relevant och färsk kreditinformation
och samtidigt öka konkurrensen mellan kreditupplysningsföretagen.
Uppgifter om ansökningar om betalningsförelägganden förekommer ofta i
de kreditupplysningar som lämnas om företag och näringsidkare. En ansökan
om betalningsföreläggande kan för en liten kostnad ges in utan att någon som
helst rättslig grund finns. Detta förhållande utnyttjas ofta i otillbörligt
syfte,
inte minst av s k annonsskojeriföretag som tilltvingar sig betalning med hot
om att den påstådda kunden annars kommer att hamna i tidningen Justitia
med en anmärkning om att ansökan om betalningsföreläggande har ingetts.
Någon uppgift om vilken inställning svaranden har till ansökan anges i regel
inte i upplysningen.
I syfte att göra kreditinformationen tydligare bör därför en bestämmelse in-
föras om att den som lämnar en kreditupplysning innehållande uppgift om att
mål om betalningsföreläggande har inletts ska ange om svaranden har bestritt
ansökan. På så sätt blir kreditinformationen tydligare.
Finansutskottet har diskuterat dessa frågor ett flertal gånger och vissa
förändringar har under hand gjorts men är enligt vår mening inte tillräckliga.
Det är angeläget att den beredning som pågår inom Justitiedepartementet
påskyndas så att kreditupplysningsverksamheten kan bedrivas effektivt för
att öka säkerheten i näringslivet i enlighet med vad som anförts i motionen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att krav införs i kreditupplysningslagen på att den som lämnar råd
och omdömen om kreditvärdighet också tydligt skall redovisa på vilken
grund detta sker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett system enligt Schufamodellen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en bestämmelse införs i kreditupplysningslagen om att den
som lämnar en kreditupplysning som innehåller uppgift om att mål om
betalningsföreläggande inletts också skall ange om motparten har bestritt
ansökan.