Frågan om kollektiva hemförsäkringar har varit föremål för
kritik alltsedan företeelsen startade 1982. Utan hänsyn till de
många gånger starka protesterna har arbetstagare fått erfara
hur deras fackliga organisation fattat beslut som av den
enskilde fackmedlemmen upplevs som integritetskränkande.
När exempelvis Kommunalarbetarförbundet fattade beslut
om att teckna hemförsäkring hos Folksam för sina 660 000
medlemmar, visade en medlemsundersökning att bara 32
procent av medlemmarna var för försäkringen medan 61
procent var emot.
Förhållandet att fackliga organisationer tecknar kollektiva sakförsäkringar
för medlemskollektivet utan individuell anslutning innebär att enskilda
medlemmar tvingas underkasta sig fackliga beslut inom områden, som helt
saknar anknytning till anställningen. Utan samband med den antälldes
intressen i egenskap av arbetstagare vidgar den fackliga organisationen sitt
verksamhetsområde in i medlemmarnas privata sfär på ett sätt som försätter
den enskilde fackmedlemmen i ett underläge.
När en facklig organisation tecknar sakförsäkring för medlemmar kollek-
tivt, utan intresseanmälan, binds den enskilde fackföreningsmedlemmen till
ett visst försäkringsbolag och till en viss försäkringsprodukt, utan att med-
lemmen ges reell möjlighet att själv välja det som passar honom eller henne
bäst. Det finns också en uppenbar risk att ett hushåll dubbelförsäkras, eller
till och med trippelförsäkras.
Det är inte rimligt att en enskild person, som är medlem i en facklig orga-
nisation, som skall tillvarata hans eller hennes intressen som arbetstagare,
därmed också måste acceptera ingrepp i den privata ekonomin för ändamål
som inte har någon anknytning till arbetsförhållandena. Den enskilda
organisationsmedlemmen måste skyddas från kollektiva försäkringslösningar
som inskränker valfriheten, kränker den personliga integriteten och som
försätter individen i underläge. Kollektiv sakförsäkring bör därför vara
baserad på individuell anslutning.
Kollektiva sakförsäkringar utan krav på individuell anslutning, som teck-
nas utan upphandlingsförfarande, med ensidigt gynnande av ett försäkrings-
bolag och på andra grunder än affärsmässiga, sätter den fria konkurrensen på
försäkringsmarknaden ur spel.
Kollektivets medlemmar mister sin valfrihet, samtidigt som
försäkringslösningar för dem som inte tillhör kollektivet riskerar att bli
dyrare. Bristen på sund konkurrens på försäkringsområdet kan försvåra för
den som inte tillhör en organisation att få försäkringsskydd till rimlig
kostnad. Dessutom föreligger uppenbar risk att det uppkommer en monopol-
liknande situation på försäkringsmarknaden, som måste undvikas. Bl.a. av
dessa skäl är det viktigt att kollektiv sakförsäkring upphandlas i fri konkur-
rens på lika villkor.
Reservationsrättsmetoden som anslutningsform är en form av negativ
avtalsbindning, som på marknaden i övrigt inte är tillåten. Det saknas i dag
klara regler för den enskilda medlemmens ställning i förhållande till med-
lemsorganisationen. Det finns i Sverige behov av en lagstiftning som klargör
hur långt organisationers befogenheter sträcker sig i förhållande till den
enskilde medlemmen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att kollektiv sakförsäkring endast får tecknas med
den individuelle försäkringstagarens aktiva samtycke i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att kollektiv sakförsäkring skall upphandlas i fri
konkurrens i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om
organisationers befogenheter gentemot sina medlemmar i enlighet med vad
som anförts i motionen.