Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. I enlighet
med bestämmelserna i LSS har en successiv överföring av
huvudmannaskapet för insatserna enligt denna lag skett från
landsting till kommuner.
Denna kommunalisering har i många fall lett till en snedfördelning av
kostnaderna mellan kommunerna inom ett landsting. Den raka skatteväxling
som skedde mellan landstingen och kommunerna ledde till stora orättvisor
för de kommuner som av historiska skäl har en större andel funktions-
hindrade i kommunen. De kommuner som inom sin kommuns gränser hade
det gamla institutionsboendet har fortfarande en betydligt högre andel
funktionshindrade. För att förhindra denna snedfördelning gavs kommunerna
möjlighet att lämna bidrag till varandra för att utjämna dessa kostnads-
skillnader.
Men dessa avtal är tidsbegränsade och de tar inte hänsyn till den
inflyttning av funktionshindrade som sedan kan uppkomma. Exempelvis
förekommer det att funktionshindrade personer väljer att bosätta sig i en
kommun där specialistkompetens finns tillgänglig. Denna specialist-
kompetens finns ofta på de gamla institutionsorterna.
Det kan också förekomma att en funktionshindrad persons hemkommun
råder henne eller honom att flytta till en kommun med speciella resurser. I
samband med att personen i fråga bosätter sig i vårdkommunen övergår
kostnadsansvaret för vårdinsatserna till vårdkommunen. Detta är inte rimligt
och medför stora ekonomiska påfrestningar för vårdkommunerna.
De funktionshindrade och deras vårdverksamhet riskerar till följd av detta
att hamna i strykklass. För att inte ekonomiskt tyngda vårdkommuner
drastiskt ska försämra vården av de funktionshindrade krävs ett nationellt
utjämningssystem.
Detta system skulle kunna infogas i det existerande nationella statsbidrags-
och utjämningssystemet. I dag verkar det som om den kommitté som
utvärderar utjämningsystemet inte kommer att föreslå en så kallas LSS-faktor
i statsbidraget. Det fyrtiotal kommuner som drabbats av dessa ekonomiska
påfrestningar måste nu få ett snabbt svar på vad som ska gälla i framtiden.
Det är därför av vikt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med
ett förslag om en nationell utjämning av dessa kostnadsskillnader.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nationellt utjämningssystem för kostnadsskillnader mellan
kommuner med funktionshindrade.