Inledning
Centerpartiet har under lång tid kritiserat regeringen för en alltför passiv regionalpolitik. Under senare år har den regionala problembilden accentuerats. Befolkningsstatistiken från föregående år visar att 210 av landets drygt 280 kommuner minskar i befolkning. Siffrorna är alarmerande, inte bara för att det är ett stort antal kommuner som är avfolkningskommuner utan för att det är en långsiktig trend. Tyvärr finns det lite som pekar på att denna negativa utveckling kommer att brytas. Tvärtom finns det mycket som talar för ytterligare koncentration till de större orterna.
Antalet statliga arbetstillfällen ökar i Stockholm, medan det minskar i Norrlands inland. Det finns ett legitimt intresse av att offentliga institutioner agerar på ett sådant sätt att de inte förvärrar utvecklingen. Statsmakten bör med ett tydligare och starkare agerande tillse att offentliga institutioner i högre grad bidrar till en god och allsidig service och utveckling i hela landet.
Offentliga arbetstillfällen betyder mest på de ställen som har en svag tillväxt och en svag arbetsmarknad. Med beaktande av den ensidiga koncentrationen av statliga verksamheter som kunnat konstateras och de konsekvenser detta fått för mindre orter och avfolkningsregioner anser Centerpartiet att det krävs ett starkare statligt agerande när det gäller lokaliseringar av statliga verksamheter. Vi anser att omlokalisering av statliga verksamheter spelar en viktig roll för ortens utveckling. Inte minst ger det nya arbetstillfällen och många gånger en grund för att behålla den service eller utveckla den service som redan finns. Centerpartiet anser att det bör läggas fast en plan för utlokalisering av statliga verk, myndigheter och bolag. I denna motion ger vi förslag till vilka statliga verksamheter som i en första etapp kan omlokaliseras.
Det krävs mod och vilja för att bryta den negativa regionala utvecklingen
Den negativa regionala utvecklingen innebär att vi inte fullt ut förmår utnyttja hela vårt lands utvecklingspotential. De uppenbara problemen med detta är till exempel att gjorda investeringar i bland annat infrastruktur inte används till fullo. Många kommuner river sina hyreshus samtidigt som det i framförallt Stockholm bidrar till ett starkt inflyttningstryck som gör att bostadsmarknaden där återigen kollapsat.
Den starka befolkningskoncentrationen leder till stora problem och överhettningsproblemen börjar redan bli uppenbara. Om inget görs riskerar vi få en utveckling som också i övrigt starkt påminner om 80-talets överhettning. Varken de större städerna, de mindre orterna eller landet som helhet vinner på denna utveckling. Koncentrationspolitiken korar inga vinnare.
Centerpartiet har under ett antal år uppmärksammat utvecklingen och föreslagit konkreta åtgärder till en förändrad politik. Under våren lämnade vi i riksdagen ett stort antal interpellationer om den regionala utvecklingen. Regeringens svar var tveksamma och probleminsikten dålig. Centerpartiet anser att problemen är uppenbara. Skall den regionala utvecklingen brytas krävs extra ordinära insatser. Regeringens låt-gå-politik visar med all tydlighet att den saknar insikt, åsikt och avsikt.
På många orter har det skett mer eller mindre spektakulära företags- nedläggningar. Ofta är det frågan om att verksamheterna omlokaliserats för att nå stordriftsfördelar. Företagen må ha bevekelsegrunder för sina omflyttningar. Under senare år har det dock funnits en stark tendens till koncentration även inom statliga verk, myndigheter och bolag. Inte minst regionaliseringar av dessa har inneburit att verksamheter omlokaliserats, ofta till residensstäderna.
Regeringen har tvingats att ta fram särskilda paket för vissa orter som drabbats av nedläggningar. Dessa krispaket har förvisso varit motiverade men visar samtidigt att det under längre tid inte förts en regionalpolitik som förmått bredda arbetsmarknaderna och skapat förutsättningar för ett differentierat näringsliv. Med en annan regionalpolitik hade förutsättningarna varit annorlunda.
En långsiktig regionalpolitik kan aldrig få baseras på brandkårsutryck- ningar och föras utifrån att några orter drabbats av större nedläggningar. Vissa orter har förmåga att uppbåda starka opinionsbildare, medan andra orter, vars problem är lika betydande, inte lyckas skapa den stora dramatik som det innebär att en större arbetsgivare lägger ner verksamheten. Regeringens politik kännetecknas mer av ad hoc än av konsekvens och lång- siktighet.
När den offentliga eller den kommersiella servicen försämras försvinner mycket av en orts attraktionskraft och därmed möjligheterna att behålla annan verksamhet. Företag och människor lämnar orten. Inte alltför sällan är det yngre människor med utbildning och arbete som flyttar. Kvar blir de äldre och de arbetslösa.
Det finns idag kommuner som inte har födelsetal så höga att de får ihop till en normalstor skolklass. Kommunernas skattekraft eroderas och därmed möjligheterna till att upprätthålla god kommunal service. Det leder till att fler flyttar från Småortssverige. Det måste vara en prioriterad uppgift att bryta denna negativa utvecklingstrend. Självfallet måste flera olika åtgärder till - det finns inte en lösning, dock är det kraften och viljan inom regional- politiken som avgör om det är hoten eller möjligheterna som skall vinna.
Centerpartiet har lämnat ett antal förslag till hur denna negativa utveckling skall kunna brytas. Hittills har vi inte sett något större intresse, varken för utvecklingen eller för våra förslag, från regeringen eller de övriga opposi- tionspartierna.
Trots att de regionala utvecklingsfrågorna inte verkar stå högst på andras partiers agenda, så finns det runt om i landet en allt större förståelse för dessa frågor. Många aktiva kommunpolitiker som dagligen ser konse- kvenserna av regeringens icke-politik börjar nu reagera. De knappt 4 000 lokala utvecklingsgrupperna gör ett mycket omfattande och viktigt arbete. Deras betydelse skulle kunna mångfaldigas om de fick större möjligheter. Dessa lokala utvecklingsgrupper vet också vad den förhärskande icke- politiken innebär, inte sällan är det själva grunden för varför de startades.
Den regionala utvecklingen
Folkmängd efter region och tid
1970 1975 1980 1985 1990 1995 1997 Riket 8 081229 8 208 442 8 317 937 8 358139 8 590630 8 837496 8847089
Stockholms län 1 478 012 1 493 546 1 528 200 1 578 299 1 641 669 1 725 756 1 762 800 Uppsala län 217 730 230 028 243 585 251 852 268 835 288 475 290 465 Södermanlands län 248 413 251 913 252 536 249 701 255 636 258 700 256 829 Östergötlands län 382 674 387 088 392 789 393 585 403 011 416 443 414 358 Jönköpings län 306 648 301 986 303 156 300 753 308 290 312 686 311 178 Kronobergs län 166 736 169 438 173 691 173 972 177 882 180 377 179 022 Kalmar län 241 026 240 724 241 581 238 176 241 102 243 372 240 127 Gotlands län 53 723 54 400 55 346 56 144 57 108 58 120 57 782 Blekinge län 153 585 155 336 153 542 150 959 150 564 152 737 151 651 Kristianstads län 264 170 272 014 280 193 280 354 289 278 294 709 1 116 5531 Malmöhus län 719 597 740 069 743 286 750 140 779 309 817 022
Hallands län 193 108 219 780 230 924 240 063 254 725 269 338 271 327 Göteborgs och Bohus län 715 287 715 012 711 195 715 728 739 945 770 375 778 821 Älvsborgs län 403 710 418 026 425 452 426 698 441 391 449 524 447 125 Skaraborgs län 257 301 263 218 269 730 270 468 276 830 279 511 276 535 Värmlands län 284 688 284 249 284 070 279 183 283 110 284 011 280 154 Örebro län 276 798 273 923 274 356 270 211 272 513 276 417 275 143 Västmanlands län 260 293 259 921 259 538 254 761 258 487 261 101 258 553 Kopparbergs län 277 057 281 109 286 968 283 880 289 067 289 956 285 1902 Gävleborgs län 293 458 294 412 294 020 289 153 289 294 288 509 284 611 Västernorrlands län 273 456 268 034 267 935 262 314 261 155 258 290 254 316 Jämtlands län 125 243 133 433 134 934 134 190 135 726 135 584 133 115 Västerbottens län 233 134 236 397 243 856 245 255 251 968 260 472 259 163 Norrbottens län 255 369 264 386 267 054 262 300 263 735 266 011 262 271 1Skånelän
2Dalarna
Nedan har jämförts befolkningsutvecklingen i femårsintervaller. Förändringen mätt i procent visar tydligt att omflyttningen mellan länen är mer påtaglig för hela perioden än under de senaste åren.
Folkmängd efter region och tid, procentuell förändring
1970-95 1975-95 1975-85 1985-90 1990-95 1985-95 Riket 9,4 7,7 1,8 2,8 2,9 5,7
Stockholms län 16,8 15,5 5,7 4.0 5,1 9,3 Uppsala län 32,5 25,4 9,5 6,7 7,3 14,4 Södermanlands län 4,1 2,7 -1,0 2,4 1,2 3,6 Östergötlands län 8,8 7,6 1,7 2,4 3,3 5,8 Jönköpings län 2,0 3,5 -0,5 2,5 1,4 4,0 Kronobergs län 8,2 6,5 2,7 2,2 1,4 3,7 Kalmar län 1,0 1,1 -1,0 1,2 0,9 2,2 Gotlands län 8,2 6,8 3,2 1,7 1,8 3,5 Blekinge län -0,5 -1,7 -2,8 -0,3 1,4 1,2 Kristianstads län 12,0 8,3 3,0 3,2 1.9 5,1 Malmöhus län 13,5 10,4 1,4 3,9 4,8 8,9 Hallands län 39,5 22,5 9,2 6,1 5,7 12,2 Göteborgs och Bohus län 7,7 7,7 0 3,4 4,1 7,6 Älvsborgs län 11,3 7,5 2,0 3,4 1,8 5,3 Skaraborgs län 8,6 6,2 2,7 2,4 1,0 3,3 Värmlands län -0,3 0 -1,8 1,4 0,3 1,7 Örebro län -0,2 1,0 1,4 0,9 1,4 2,3 Västmanlands län 0,3 0,4 -2,0 1,5 1,0 2,5 Kopparbergs län 4,6 3,2 1,0 1,8 0,3 2,1 Gävleborgs län -2,0 -2,0 -1,8 0,0 -0,3 -0,2 Västernorrlands län -6,0 -3,6 -2,1 -0,4 -1,1 -1,5 Jämtlands län 8,3 1,6 0,6 1,1 -0,1 1,0 Västerbottens län 11,8 10,2 3,7 2,7 3,4 6,2 Norrbottens län 4,2 0,6 -1,0 0,5 0,9 1,4 Under det senaste seklet har vi haft en dramatisk befolkningsomflyttning i Sverige. 1880 bodde 80 procent på landsbygden. Idag bor mer än 80 procent av invånarna i städer eller andra tätorter, tätort definierad som ort med fler än 200 invånare. Annorlunda uttryckt bor endast var sjunde svensk i det som kan kallas glesbygd. Omflyttningen hänger självklart ihop med att Sverige under denna period gått från att ha varit ett traditionellt jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle.
Under senare decennier har konsekvenserna av detta flyttningsmönster blivit uppenbara. 1960- och 1970-talets flyttlasspolitik fick förödande resultat för de regioner som tappade arbetskraft och arbetstillfällen. Samtidigt blev överhettningsproblemen, och trängselproblemen, uppenbara i storstäderna. Under 1970-talet kom en motreaktion, "gröna vågen". Under en kort period vände även flyttningsströmmarna, och under 1980-talet ökade åter inflyttningen till storstadslänen.
I en studie gjord av kulturgeografiska institutionen i Umeå visas att det under senare delen av 1980-talet fanns en tendens till ett mera utspritt boende. Koncentrationen till storstadsregionerna, universitetsorterna och sydvästra Sverige var uppenbar. Samtidigt ökade eller bibehöll ett stort antal kommuner sin folkmängd. Mest påtagligt var detta i södra Sverige. För perioden 1990-95 ökade koncentrationen till storstadsregionerna och universitetsstäderna och färre kommuner hade en tillväxt över rikssnittet än under föregående femårsperiod. Deras slutsats är att det under slutet av 1980- talet fanns en tillväxt i relativt centralortsnära landsbygdsområden. Under 1990-talets första hälft har detta kommit att ersättas av en period av befolkningskoncentration till de tätbefolkade områdena.
Befolkningsomflyttningen har under längre tid varit betydande. Även om omflyttningen mellan regioner leder till allvarliga regionala obalanser är den inomregionala obalansen ett än större problem. Statistik visar att det främst är residensstäderna och universitets- och högskoleorterna som växer medan det utanför dessa orter inte finns samma växtkraft.
K-regioner
Människor flyttar oftast från en bygd för arbete eller utbildning. Många väljer även att stanna kvar på utbildningsorten efter utbildningen. Utbudet av arbetstillfällen och en i övrigt fungerande infrastruktur bidrar till detta. En av tankarna inom regionalpolitiken är att skapa tillväxtcentra som sedan skall generera utveckling och tillväxt även i omgivande region. Ofta har orter med högskola eller universitet haft en god utveckling och tillväxt. Högskolan har genererat kompetent arbetskraft och näringslivet har etablerat sig eller koncentrerat sin verksamhet till dessa orter.
Högskolorna har fungerat som regionala motorer för näringslivet och för tillgängligheten till kommunikationer och kultur. Dessa faktorer har bidragit till att vi i landet fått ett antal starka tillväxtorter eller tillväxtregioner, så kallade k-regioner. Kunskap, kompetens, kultur, kommunikationer och kreativitet är en allt viktigare del som lokaliseringsfaktorer. Dessa orter eller tillväxtcentra kännetecknas av hög utbildningsnivå, ofta låg genomsnitts- ålder, låg arbetslöshet, ett differentierat näringsliv och hög inflyttning. Regionalpolitiken måste därför både ta tillvara dessa orters dragkraft och utveckla det som varit dessa orters framgångsfaktorer även på andra orter.
Stark ekonomisk tillväxt - för att hela Sverige skall växa till
En anledning till varför tillväxten stannat i några orter och i stort sett inte kommit utanför tillväxtorternas kommungränser är troligen att det varit dålig tillväxt totalt i samhällsekonomin. Erfarenheter visar att det är först när en stark och långvarig tillväxt i ekonomin är påtaglig som tillväxten förmår "tränga ut" till de mindre orterna och landsbygden. Detta framgår inte minst i AMS framtidsprognoser.
Den totala samhällsekonomin är alltså en betydande faktor för den regionala utvecklingen. Utan en långsiktigt stark ekonomisk tillväxt riskerar den negativa regionala utvecklingen att bestå. Grundläggande för en offensiv politik för regional utveckling och tillväxt är således goda makroekonomiska betingelser.
En politik som äventyrar tilltron till den svenska ekonomin är inte enbart till nackdel för statens ekonomi utan även för möjligheterna att få en god utveckling i hela landet. Dessa fundamentala samband tycks inte ha nått fram till dem som anser att budgetdisciplin är något som man kan förhålla sig till lite hur som helst. Utan sunda statsfinanser och en god samhällsekonomi kommer regionalpolitiska åtgärder inte att få någon större betydelse.
Kultur
Kulturen är ofta en underskattad faktor inom regionalpolitiken. De orter som under längre tid haft en god utveckling har ofta det gemensamma att de har ett rikt kulturutbud. Flera orter i Sverige, men kanske framförallt internationella erfarenheter, visar kulturens betydelse för att vända en orts negativa utveckling. Flera exempel från Tyskland visar att det är först när en ort eller stad satsar på att utveckla sitt kulturliv som staden blir attraktiv även för företag att etablera sig i och för människor att flytta till. Kultur är således en viktig lokaliseringsfaktor.
Arbetsmarknad
De orter som haft en god tillväxt och befolkningsökning kan sägas ha utvecklat en bred, differentierad och intressant arbetsmarknad. Många avfolkningsorter däremot kännetecknas ofta av en odifferentierad och smal arbetsmarknad. Ett ensidigt näringsliv, ofta beroende av ett stort företag eller arbetsgivare, är sårbart för förändrade betingelser. Erfarenheterna från några uppmärksammade nedläggningar i exempelvis Söderhamn, Bengtsfors etc understryker detta faktum.
Alltför många orter har varit alltför beroende av en stor arbetsgivare och när denne lägger ner och flyttar sin verksamhet får detta oproportionellt stora konsekvenser på orter som saknar ett brett och allsidigt näringsliv. Svensk industris strukturomvandling har slagit hårt mot mindre orter. Detta hade sannolikt kunna mildras om regeringen fört en annan näringspolitik.
Centerpartiet prioriterar en näringspolitik som stimulerar till fler mindre och medelstora företag och som underlättar för dessa att växa. Ur ett regionalpolitiskt perspektiv är detta ytterligare motiverat. Ett småskaligt differentierat näringsliv skapar sannolikt större möjligheter för mindre orter att klara strukturomställningar och stora industrinedläggningar.
På många mindre orter och landsbygd finns en entreprenörsanda, och denna är viktig att bygga vidare på. Tyvärr uppger många av dessa företag att de inte har för avsikt att nyanställa. Bland de mindre företagen finns ofta en motvilja att expandera ytterligare. Detta är en fråga om företagskultur och förklaringen till att de inte expanderar är inte sällan att de helt enkelt inte vill detta, eftersom de då skulle riskera att tappa "kontrollen" över sitt företag. Näringspolitiken måste mer inriktas på att skapa förutsättningar för dessa mindre företag att växa.
Utbildning
De mindre och medelstora högskolorna har betytt mycket som tillväxtmotorer. De har dragit till sig ungdomar och bidragit till att ett väl utvecklat näringsliv kunnat utvecklas. Näringslivet har kunnat dra nytta av både en god forskning samtidigt som högskolorna försett företagen med kompetent arbetskraft. Tillgängligheten till kunskap kommer att vara en viktig del för att generera tillväxt även utanför de större orterna. Decentraliserad utbildning och distansutbildning är viktiga delar i att skapa ökad tillgänglighet till kvalificerad utbildning.
De mindre högskolorna bidrar till att det finns kompetent och välutbildad arbetskraft i regionen. Det är i detta sammanhang viktigt att det efter studierna också finns arbetstillfällen. Utlokalisering av verksamheter bidrar till att fler kan få sysselsättning efter avslutad utbildning. De mindre och medelstora högskolorna har en sådan bredd och kompetens att de mycket väl kan förse nya arbetsgivare med kompetent arbetskraft. Ofta är ett argument mot utlokalisering att det inte går att få kvalificerad arbetskraft. Enligt Centerpartiets mening stämmer inte denna uppfattning.
Centerpartiet har medverkat till att drygt 100 000 nya högskoleplatser tillskapats under 1990-talet. Detta är ett exceptionellt kvantitativt språng. Det är viktigt att detta nu följs av ett kvalitativt språng, det vill säga att man nu satsar på att bygga ut forskningen vid dessa högskolor. Enligt Centerpartiets mening är det väsentligt att nu satsa mer resurser på forskning och utveckling - dels för att den stora utbyggnaden behöver "konsolidera" sig, dels för att en kvalificerad forskning kommer att bli allt viktigare för den regionala utvecklingen. Om det tidigare varit viktigt att ha tillgänglighet till högre utbildning kommer det framöver att bli allt viktigare med tillgång till en kvalificerad forskning.
Återkommande utbildning
Dock återstår det faktum att dagens utbildningsstruktur inte kommer att klara de alltmer komplexa behov som uppstår när det gäller kompetensutveckling. Centerpartiet har utvecklat detta vidare i vår arbetsmarknadspolitiska motion.
Kunskapsintensiteten i mindre företag är ofta låg. Dessa företag måste ges större möjligheter att kunna få tillgång till välutbildad arbetskraft. Tillgång till kunskap och kompetensutveckling är avgörande för de mindre företagens möjlighet att utvecklas. I synnerhet gäller detta för företagen på mindre orter och på landsbygden. Här saknas ofta de formella institutionerna, och det kan ofta även finnas en kulturbarriär att tränga igenom. Det är dock fundamentalt för dessa företags möjligheter att utvecklas, att de förmår följa den strukturomvandling som kunskaps- eller informationssamhället utsätter alla branscher för.
I detta sammanhang vill vi peka på det betydelsefulla i att kunna ta del av kunskap och kompetensutveckling och att detta kommer att ha stor betydelse för möjligheterna för det småskaliga näringslivets utveckling. För att förbättra förutsättningarna för företag att utvecklas på mindre orter eller för företag att flytta ut är det viktigt att samhället förmår tillse att en infrastruktur för kunskap och kompetensutveckling kan göras tillgänglig även på dessa orter. Det saknas idag en finmaskig infrastruktur för kunskaps- och kompetensutveckling som är avpassad för mindre företagen. I synnerhet gäller detta för näringslivet på mindre orter. En prioriterad del av arbetsmarknads-, närings- och utbildningspolitiken bör därför framöver vara att skapa ökad tillgänglighet till kunskap och kompetensutveckling genom att bygga upp lokala nätverk och lokala centra för kompetensutveckling.
Kommunikationer
Goda kommunikationer är en förutsättning för att hela Sverige skall kunna utvecklas. Transportpolitiken måste syfta till att minska avståndsnackdelar och öka möjligheterna för det decentraliserade samhället. Näringslivets konkurrenskraft har ett nära samband med frågor om trafikförsörjning, krav på god standard och hög tillförlitlighet vid transporter. Långa avstånd inom landet, till övriga Europa och andra marknader måste kompenseras med väl fungerande transporter och en väl utbyggd infrastruktur. Inriktningen måste vara att skapa en infrastruktur som ger förutsättningar att ta tillvara utvecklingsmöjligheterna i hela Sverige.
Investeringar i infrastruktur kan lätt gå förlorade om de inte följs av insatser för drift och underhåll. Väg- och järnvägskapitalet måste förvaltas på sådant sätt att värdet av gjorda investeringar inte urholkas. För att kunna upprätthålla en sådan princip krävs en långsiktig strategi för drift och underhållsåtgärder. Alltför ofta klaras inte underhållet av det allmänna vägnätet. Upprustning av vägnätet är en mycket angelägen regionalpolitisk fråga. Dåligt underhållna vägar är till stort men för boende och näringsliv utmed dessa vägar.
Även bärighetshöjande åtgärder såsom tjälsäkring och beläggning av grus- vägar är av mycket stor betydelse. Andelen vägar som avstängs på grund av tjällossning måste kraftigt reduceras, inte minst med tanke på skogsindustrins transportbehov och de enskildas möjligheter att bo och verka på landsbygden. Det vägnät som idag inte är hårdbelagt utgör särskilda problem och bör hårdbeläggas. Centerpartiet har motionerat om att det bör genom- föras en tioårig plan för hårdbeläggning av grusvägar med trafik på 150 fordon per dygn eller mer.
En starkare regionalpolitik
Tillgången till arbete och service är avgörande för den regionala utvecklingen. I dag pågår omprövning, förnyelse och förändring inom företag, offentliga institutioner och olika organisationer. Detta gäller både verksamhetens innehåll och lokalisering. Många gånger har detta lett till att verksamheter regionaliserats och flyttats. Därmed har viktiga servicefunktioner för landsbygden försvunnit samtidigt som de lokala arbetsmarknaderna eroderat. När myndigheter, institutioner etc omstrukturerar får detta dominoeffekter. När en verksamhet läggs ner tvingas anställda flytta; därmed försvinner delar av underlaget för annan service och en negativ utvecklingsspiral påbörjas.
Riksdagen har fattat beslut om utlokaliseringar, men regeringen har inte fullföljt dessa. Konsekvenserna kan ses i statistiken. I en undersökning som Statskontoret nyligen gjort, "Staten i omvandling" Statskontoret 1996:15 s 44 f, framgår att var fjärde av alla statsanställda finns i Stockholmsregionen. De andra två storstadslänen och Uppsala har också höga andelar, medan övriga län har mindre än fem procent av de statsanställda.
En sammanställning som gjorts av Glesbygdsverket visar att andelen statliga och kommunala myndighetsjobb (Gruppen civila myndigheter, försvar, internationella organisationer) i Norrlands inland minskade under åren 1993-96 med 2,6 % medan den ökade i riket som helhet med 5,8 %. I Stockholms län var ökningen 10,7 % och i Stockholms kommun 15,1 %.
I en statlig utredning, Regionalpolitik för hela Sverige, belyses att det är främst de mindre kommunerna som har fått bära en stor del av statlig besparing. Större orter och residensstäder har klarat sig bäst. Besparingar i statliga verk och myndigheter har verkat koncentrerande. Verksamheter i främst de mindre kommunerna har lagts ner medan verksamheterna på regionkontoren har bibehållits eller till och med utökats. Därmed har mindre kommuner tappat viktiga servicefunktioner och kompetens. Funktioner som polis, åklagare, de mindre domstolarna, kronofogden, lantmäterifunktioner är viktiga för den lokala servicen samtidigt som dessa funktioner, både direkt och indirekt, svarar för värdefulla arbetstillfällen.
Under senare tid har flera centrala verk och myndigheter genomfört eller planerar genomföra ytterligare omorganisationer som innebär att ytterligare lokala funktioner riskeras. Detta görs trots beslut om utlokalisering och det pågår en i det tysta genomförd återcentralisering av viktiga funktioner. Detta strider mot de beslut som riksdagen fattat. Det är viktigt att regeringen snabbt tillser att denna uppbyggnad av parallella organisationer inte fortsätter.
Människor upplever idag att verksamheter och service försvinner utan att de har möjlighet att påverka. Förändringarna, framför allt inom den statliga sektorn, görs utan folklig förankring. Därmed riskeras legitimiteten för offentliga verksamheter. Det politiska systemet har alltför länge hävdat myn- digheternas eget ansvar och egna autonomi. Då klyftan mellan människors förväntningar och vad som faktiskt är möjligt att genomföra växer, riskeras tilltron och legitimiteten till det politiska systemet. Många uppgifter och beslut står till stor del utanför folkligt inflytande.
Det existerar m.a.o. ett reellt demokratiskt underskott. Sektorsmyndig- heterna har en stor makt och lite politiskt ansvar. Det politiska inflytandet över sektorsmyndigheterna måste öka. Då kan legitimiteten till det politiska systemet öka och demokratin utvecklas. Det behövs en decentraliserings reform i Sverige. Samhällets funktionsfördelning måste ses över. Center- partiet anser att närhetsprincipen skall gälla och besluten ska fattas så nära dem som berörs som möjligt.
Flera funktioner som idag hanteras i någon myndighet kan överföras till kommunerna. Det bör fastställas decentraliseringsmål för statliga verk och myndigheter som innebär att de skall eftersträva största möjliga decentrali- sering av verksamheten. Krav på närhet och garanterad service måste utformas. Även på den regionala nivån måste en sådan översyn ske. Center- partiet anser att de funktioner som inte är direkt myndighetsutövning bör kunna inordnas och tas av demokratiskt valda organ, regionfullmäktige.
Det har tyvärr visat sig att det funnits en övertro till att myndigheter och verk tar det regionalpolitiska ansvar som det åvilar dem. Med avregleringar har myndigheter och verk i större utsträckning ett ansvar för organisationen av den egna verksamheten. Ett svåröverblickat lapptäcke av olika organisa- tioner och geografisk indelning har blivit följden. Bristande överblick och samordning mellan olika sektorer leder till förödande konsekvenser. Nästan alltid har omorganisationer och regionaliseringar varit till nackdel för kom- muner utanför residensstäderna.
Även när det gäller privatiseringar och bolagiseringar av statliga verksamheter har det visat sig att dessa inte varit förenliga med en hög ambition inom regionalpolitiken. Ambitionen om regional utveckling riskerar att gå i stå om inte basservicen kan garanteras. Det är ingen framåt- syftande politik att i ett sammanhang ge ut regionalpolitiska stöd samtidigt som basservicen försvinner. Det finns exempel som visar att även om en sektor sparar pengar så är det för samhällsekonomin helt förkastligt.
Statsmakten måste ta ett helhetsansvar för den regionala utvecklingen. Trots direktiv om regionalpolitiskt ansvar har dessa ofta förbigåtts och regeringen har tyvärr gett ett tyst godkännande till detta. Denna tystnadens tyranni har för många orter inneburit att de fått se arbetstillfällen försvinna och att människorna åter packat flyttlassen.
Centerpartiet anser att statliga myndigheter, verk och bolag tydligare måste ta regionalpolitiska hänsyn. Av denna anledning föreslår vi att det utlokaliseras verksamhet till mindre orter. Detta är inget nytt, det har tidigare i omgångar gjorts större utlokaliseringar och med stor framgång. Det finns ett stort antal exempel på att då statliga verksamheter utlokaliserats har den nya orten kunnat vända en negativ utveckling och verksamheten har ofta både förbättrats och effektiviserats. Exempel på detta är Boverket i Karls- krona, Jordbruksverket och Domstolsverket i Jönköping.
Omlokalisering av verk och myndigheter betyder inte bara att arbets- tillfällen utlokaliseras. Än viktigare är att det också skapas förutsättningar för lokala verksamheter samt att de som flyttar ut ofta har en god utbildning. Det finns tydliga synnergieffekter och Centerpartiet anser att dessa effekter är viktigare. Utlokaliseringar skall inte primärt ses som ett sätt att flytta ut arbetstillfällen. Istället är det en möjlighet att skapa en dynamisk miljö för utveckling och tillväxt för lokaliseringsorten.
Offentliga arbetstillfällen betyder mer på de ställen som har en svag tillväxt och en svag arbetsmarknad än vad de gör i tillväxtorter. Centerpartiet anser att utlokalisering av statliga verksamheter från Stockholmsområdet är bra även för Stockholm. Vår ambition är att mer av Stockholms innerstad måste bli en levande stad. För detta krävs en avkontorisering och fler boende i stadens centrum. Flera myndigheter och verk har sina kontor i Stockholm inom tullarna och i innerstaden. Att flytta dessa funktioner skapar möjligheter för en annan och mer levande stadskärna. En stor del av arbets- livet i Stockholm är förvaltande arbetsuppgifter. Centerpartiet anser att Stockholm måste gå från en förvaltningstradition till mer av kreativitet och informationstjänster. Det är därför viktigt att vi ger förutsättningar för nya kretativa arbetsplatser i Stockholms innerstad.
I verksamheter där staten har ett ägarinflytande måste regionalpolitiska hänsyn sättas i första rummet. Om ytterligare bolagiseringar, ändrad organisation i statliga myndigheter, utförsäljning eller annan överflyttning av statliga uppgifter till bolag skall ske, måste en regionalpolitisk konsekvens- analys ha föregått beslutet. Tydligare direktiv till myndigheter, verk och bolag beträffande deras regionalpolitiska ansvar måste utformas. Målen måste vara klara och uppföljningsbara och varje beslut ska föregås av en konsekvensanalys. Beslut om större förändringar av statliga verksamheter i prioriterade områden, stödområden, skall tas av regeringen.
Det finns ett genuint och legitimt samhällsintresse för ett starkare statligt agerande när det gäller lokaliseringar av statliga verksamheter. Då det under längre tid skett en koncentration av offentliga verksamheter och då den regionala utvecklingen går åt fel håll anser Centerpartiet att det nu är hög tid att ta initiativ till en plan för utlokalisering av statliga verk, myndigheter och bolag. I denna motion ger vi förslag till vilka statliga verksamheter som med förtjänst kan omlokaliseras. Centerpartiet anser att det krävs en starkare regionalpolitik och vi tvekar inte att föreslå en sådan.
Decentraliserad struktur för Sverige
Individen i centrum
All mänsklig verksamhet måste grundas på respekt för individens frihet, och vi når en ökad livskvalitet genom samspelet med andra människor. Detta kan till stor del uppnås i små, frivilliga gemenskaper som hushållet, föräldragruppen, föreningen eller småföretaget. Vi anser att rättvisa skapas bäst om man ger människor likartade möjligheter.
Lokal gemenskap
Människor vill delta i samhällslivet och ta ett större ansvar för sin egen och andras välfärd. Förutsättningar för detta måste skapas genom att demokratins och välfärdens utveckling utgår från "nerifrån- och upp-perspektiv". Det går inte att driva denna utveckling framåt genom centrala direktiv och central planering. Centerpartiet har alltid arbetat för decentralisering, ökad delaktighet i besluten och möjligheter för den enskilde att påverka sin egen situation. Under senare år har alltmer av makten flyttats från nationell till lokal nivå. Detaljreglering och nationell styrning har minskat gentemot den kommunala verksamheten. Det är dags att gå vidare och öka det lokala inflytandet.
Landsbygdsrörelsen är ett exemplet på lokalt ansvarstagande och entreprenörskap. Runt om i landet jobbar tusentals utvecklingsgrupper. Grunden för grupperna är strävan att få ett bra samspel mellan kommun- förvaltningen och byarna i syfte att stärka det lokala inflytandet över planeringen och vända en negativ befolkningsutveckling. Arbetet består både av utbildning och av att ta fram lokala utvecklingsprogram och formulera kommunala strategier.
Kommunerna
Den kommunala självstyrelsen är djupt rotad i vårt land. Det är på den kommunala nivån som man bäst känner behoven. Centern vill decentralisera makten, öka demokratin och medborgarinflytandet genom att föra besluten närmare de människor som berörs av besluten. Detta ökar intresset för kommunalpolitiken och ger demokratin större spelutrymme. Det gör att möjligheterna att delegera beslut över verksamheter till föreningar, kooperativ och brukarstyrelser underlättas och människors naturliga engagemang i den verksamhet som berör dem tas tillvara. Detta kommer att öka kvaliteten i verksamheten.
Centerpartiet vill dela kommunerna. Där det finns intresse och folklig förankring skall kommundelningar genomföras. Då ökar närheten mellan de förtroendevalda och kommunens invånare. Detta måste dock ske frivilligt. Det finns många exempel på att man i mindre kommuner kan driva verk- samheten mer rationellt. Det går lättare att driva miljö- och kretsloppsarbete i mindre kommuner. System- och organisationsförändringar med större inflytande för människor via s.k. brukarstyrelser är också lättare att genom- föra i mindre kommuner.
Den regionala nivån
Decentralisering av beslut förutsätter att den beslutande nivån förfogar över resurser. Genom en förändring av den regionala nivån kan den kommunala och regionala demokratin stärkas.
Landstingen är folkligt förankrade men saknar helhetsansvar för de regionala frågorna. Många regionala uppgifter står till stor del utanför folkligt inflytande. Huvuddelen av länsstyrelsens ärenden avgörs av tjänstemän utan offentlig debatt. På den regionala nivån föreligger ett tydligt demokratiskt underskott, och till detta skall läggas de regionala funktioner som finns inom statliga verk och myndigheter.
Systemet med ett regionalt dubbelkommando av både länsstyrelse och landsting kan ifrågasättas. Legitimiteten hos den regionala nivån riskerar att försvagas om medborgarna inte har möjlighet att ta del av en öppen och offentlig debatt. En förändring av den regionala nivån måste först ta ställning till funktionsfördelningen i samhället och vad som ska flyttas mellan olika nivåer. Centerpartiet anser att närhetsprincipen skall gälla.
Länen/regionerna kommer framöver att ha det övergripande ansvaret för frågor som rör regionen, till exempel näringslivsutveckling, kultur, samhällsplanering, trafik, sjukvård, infrastruktur, kommunikationer, vissa högskolefrågor, internationell samverkan, miljö- och energifrågor - frågor som självklart är avgörande för regionens utvecklingen.
Regionparlamentet bör således koncentrera sig på följande fem viktiga uppgifter:
1. Ökade insatser för regionens behov av utvecklad infrastruktur. 2. 3. Tydlig strategi för att aktivt bidra till regionens kompetensutveckling. 4. 5. Stärkt regionalt inflytande över näringslivsutveckling, kultur-, arbetsmarknads- och regionalpolitik. 6. 7. Tydligt ansvar för utveckling av miljökompetens och tillvaratagande av länets naturliga energitillgångar. 8. 9. Gemensamt och övergripande ansvar för sjukvård och folkhälsa. 10. Renodlad statlig tillsynsfunktion och myndighetsutövning skall läggas på ett speciellt organ som utgör en juridisk regional rättsinstans. Denna skall utöva rättsvårdande, granskande och övervakande uppgifter. Detta kan bland annat ske genom tings- och länsrätter samt skatteförvaltningen.
En ny regionalpolitik
Det övergripande målet för den ekonomiska politiken är att skapa en uthållig ekonomisk tillväxt. Centerpartiet anser att en kraftfull regionalpolitik bidrar till uthållig ekonomisk tillväxt och som leder till ökad sysselsättning i hela landet. Ovan har vi anfört varför det bör fastställas en plan för utlokalisering av statliga verksamheter. Detta är naturligtvis inte de enda åtgärderna som behövs för att vända utvecklingen. En ny regionalpolitik måste kännetecknas av bland annat följande övergripande utgångspunkter.
Den skall
- ha ett tydligt mål om utveckling i hela Sverige, överordnat alla politikområden - - underlätta regionalt samarbete över nationsgränser - - samordna regional och fysisk planering samt stärka den lokala nivån - - öka regionernas inflytande över den regionala planeringen - - ge likvärdig service över hela landet - - bryta sektorspolitiken och öka samordningen på alla nivåer - - skapa lika förutsättningar för kvinnor och män att leva och bo på lands- bygden - - ge möjligheter till kompetensutveckling i hela landet - - arbeta för en stark och levande landsbygd - - öka människors inflytande över lokalsamhället - - ge så goda grundförutsättningar i form av offentlig och kommersiell service att det minskar behoven av olika stöd - - sprida ett levande kulturliv över landet - - stärka den kommunala nivåns inflytande över olika statliga utvecklings- medel - - förenkla olika regelverk inom t.ex. närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken - - öka samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor - - stärka den lokala arbetsmarknaden genom samverkan i partnerskap - - stärka människors enskilda initiativ för att i samverkan med andra ta större ansvar - - minska pressen på storstäderna genom att också en inomregional decentralisering inom den offentliga verksamheten sker - Regeringen måste föra en politik som leder till utveckling i Sveriges alla regioner. Om inget görs riskerar vi att få ett land som går i två hastigheter. Det behövs snabba och konkreta åtgärder för att bryta den negativa befolkningsutvecklingen.
Ny modern struktur för regional utveckling
Centerpartiet föreslår att statliga verk och myndigheter omlokaliseras för att främja decentralisering, kostnadseffektivitet, en sund förvaltning och en mer balanserad regional utveckling. En omlokalisering av den centrala enheten och huvuddelen av verksamheten skall ske parallellt med en noggrann prövning av vilka enheter som inom respektive myndighet kan decentraliseras ytterligare. Detta innebär att även om en myndighet föreslås utlokaliserad till en ort, bör man i samband med detta även pröva möjligheterna att dela upp och utlokalisera delar av verksamheten även till andra orter i närheten.
Centerpartiet menar att det nu finns nya möjligheter att förlägga verk- samheter utanför de större städerna. Med hjälp av modern informationsteknik är verksamheter avståndsoberoende. Utlokaliseringar måste självfallet följas av massiva satsningar på att bygga upp strukturer för ökad användning av IT- kommunikation.
Nedan följer en lista på statliga verksamheter som Centerpartiet anser bör kunna utlokaliseras. Uppgifterna om antal anställda är hämtade från Statskalendern och de visar antalet anställda totalt inom verksamheten men säger inget om hur många som finns på huvudorten eller som redan är "utlokaliserade".
Vi föreslår lokaliseringsorter utifrån vilka strategier som man har lokalt för den regionala utvecklingen. Vi har ansett det vara viktigt att understödja och förstärka den regionala och lokala profileringen genom att förlägga verksamheter som ger synergieffekter. Exempel på detta är Kiruna med satsning på rymden och polarforskning. Umeås profilering på hälsa understöds med Medicinska forskningsrådet. För att stödja Falun som håller på att etablerat sig som en kulturstad förläggs Statens kulturråd dit. Örebro är en ny universitetsstad och därför bör Högskoleverket och Verket för hög- skoleservice,VHS, lokaliseras dit. Halmstad har en stark högskoleutbildning bland annat med inriktning på teknik och innovation varför NUTEK bör lokaliseras dit.
Vissa orter kan komma att beröras särskilt hårt av att försvaret nu omstruktureras. Staten har där ett särskilt ansvar att genomföra kompensa- toriska åtgärder. Närings-, regional- och arbetsmarknadspolitiken kommer att behöva samordnas för att medverka till att vända utvecklingen. Omlokalisering av statliga verk, myndigheter och bolag bör utgöra en viktig komponent i ett sådant kommande paket av stödjande åtgärder.
Försvarsöverenskommelsen mellan Centerpartiet och regeringen bygger på denna insikt. Åtgärder kommer att vidtas för att stödja de orter som drabbas särskilt hårt av försvarets omstrukturering. Centerpartiet samarbetar med regeringen i beredningen av förslag till sådana åtgärder. Den decentralisering som föreslås i denna motion har ingen koppling till försvarsöverenskom- melsen. Förslaget till decentralisering innebär inte något ställningstagande till vilka orter som kommer att beröras av det kommande försvarsbeslutet.
Centerpartiet föreslår avslutningsvis att ett antal myndigheter, verk och bolag omlokaliseras utan att särskild ort utpekas. Ytterligare myndigheter bör kunna komma i fråga, liksom en vidare decentralisering av enheter inom myndigheter.
Verk Anställda Lokaliseras till
Generaltullstyrelse 347 Malmö
Malmö har en stor utrikestrafik och det faller ganska naturligt att förlägga detta verk hit.
Konsumentverket 180 Visby
Allmäna reklamationsnämnden 25 Visby
Behov av breddad arbetsmarknad.
Datainspektionen 43 Hudiksvall
I kommunen finns både produktion och forskning med anknytning till området. Kommunen har goda förbindelser både med tåg och flyg.
Medicinska forskningsrådet 15 Umeå
Närheten till Norrlands universitetssjukhus och utbildning tillsammans med att vi anser att forskningsråden generellt bör utlokaliseras grundar för denna utlokalisering.
Högskoleverket 15 Örebro
Verket för högskoleservice, VHS 60 Örebro
Både dessa myndigheter bör fortsättningsvis vara samlokaliserade. Örebro med ett nytt universitet bör utgöra en intressant lokaliseringsort.
Polarforskningssekr. 12 Kiruna
Kiruna har redan etablerat verksamheter som är kopplat till forskning runt polarfrågor.
Svenska EU-programkontoret 70 Tranås
Bör ligga i någon ort inom 5b-området.
Arkivet för ljud och bild 50 Hultsfred
Anslutning till det industriella utvecklingscentrat inom musikbranchen, högskoleutbildningen i musik och det planerade Rock´n´rollmuseet gör Hultsfred lämpligt.
Konstnärsnämnden 8 Tjörn
Här kommer att finnas såväl konstnärsutbildning som akvarellmuseum.
Statens biografbyrå 11 Trollhättan
Närheten till Film i Väst. Breddning av arbetsmarknaden.
Statens kulturråd 50 Falun
Falun håller på att etablera sig som en kultur- och "upplevelse"-ort, detta kan stödjas med utlokalisering av kulturrådet.
Ungdomsstyrelsen 32 Härnösand
Residensstad och högskoleort gör Härnösand lämpligt.
LL-stiftelsen 18 Arvidsjaur
Här finns bred kunskap och flera verksamheter som arbetar på distans. Vi bedömer att LL-stiftelsen bör kunna klara sin verksamhet med hjälp av modern teknik.
Riksutställningar 51 Örnsköldsvik
Behov av breddad arbetsmarknad.
Svenska rikskonserter 70 Jönköping
I Jönköping finns Länsmusiken och en musikteater är under utveckling.
Exportkreditnämnden 103 Göteborg
Kommerskollegium 95 Mariestad
Sveriges exportråd 375 Göteborg
AB Svensk exportkredit 90 Göteborg
Västra Götaland är en regionen som är starkt exportorienterad. Här finns klara fördelar av att förlägga verksamheter som kan understödja den utveckling som nu pågår i regionen. Dessutom bedömer vi att det finns klara samordningsfördelar som kan innebära rationaliseringar.
Sida 650 Borås
Närhet till stor internationell flygplats, och behov av breddad arbetsmarknad.
Försvarshögskola 250 Östersund
I Östersund finns redan Försvarshögskolans managementinstitution, Militär- högskolan samt Arméns tekniska skola. Dit bör den Stockholmsbaserade delen av verksamheten samt skolans säte flyttas.
Sprängämnesinspektionen 25 Eksjö
Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum finns i Eksjö.
Försvarets forskningsanstalt
(FOA) Stockholmsverksamheten 1010 Linköping
Delar finns redan i Linköping och närheten till den forskning och utveckling som bedrivs av SAAB gör omlokaliseringen intressant.
Överklagandenämnden för totalförsvaret 8 Karlstad
Pliktverket finns redan här. Naturligt att lägga överklagande instansen på samma ort.
Statens växtsortnämnd 2 Svalöv
Här finns Statens utsädeskontroll sedan tidigare.
Naturvårdsverket 485 Kalmar
Närheten till högskolan, som har tilldelats vetenskapsområde inom natur- vetenskap och teknik, dess turistutbildning samt Baltic centrum, regionens inriktning på miljön runt Östersjön och FN-organet för marin miljö.
Statens VA-nämnd 8 Ljungby
Domstolsort och närhet till Vattendomstolen i Växjö. Ljungby vill dessutom utvecklas till "vattencentrum".
Statens strålskyddsinstitut 125 Nyköping
Statens kärnkraftinspektion 110 Nyköping
Närheten till Studsvik gör lokaliseringen naturlig.
Svenskt kärnbränsle AB Oskarshamn
Närhet till kärnkraftsanläggning
Affärsverket Svenska Kraftnät 230 Gävle
Behov av breddad arbetsmarknad.
Elsäkerhetsverket 59 Eskilstuna
Naturligt att detta samlokaliseras med Energimyndigheten.
Vattenfall AB 1600* Luleå
Naturligt att lokalisera Vattenfall till det län som producerar mest vattenkraft av alla län.
? siffran gäller för Stockholm. ? Arbetarskyddsstyrelsen 280 Sundsvall
Närheten till högskoleort och behoven av breddad arbetsmarknad. I Härnösand finns ett yrkesinspektionsdistrikt.
Arbetslivsinstitutet 425 Umeå
Samordningsvinster kan göras med den befintliga verksamheten som institutet redan har i Umeå. Av samma skäl bör även Rådet för arbets- livsforskning lokaliseras till Umeå.
Rådet för arbetslivsforskning 38 Umeå
Arbetsmarknadsstyrelsen 824 Västerås Närhet till Stockholm samt att Västerås behöver en breddad arbetsmarknad.
De fyra ombudsmännen för diskriminering - DO, JÄMO,
Homo och Handikappombudsmannen-
samlokaliseras till en ort 20 Vänersborg
Jämställdhetsnämnden Vänersborg Kommun som tappat många offentliga arbeten, samt närhet till större domstolsort och juridisk utbildning.
Handelsflottans kultur- och fritidsråd 32 Göteborg
Sveriges största hamnstad gör lokaliseringen naturlig.
Kommunikationsforsknings-
beredningen 28 Borlänge
Närheten till Vägverket och Banverket
Statens haverikommission 12 Hässleholm
En knytpunkt för kommunikationer i södra Sverige och behov av breddad arbetsmarknad.
Konkurrensverket 125 Malmö
Närhet till universitet med juridisk fakultet och stor domstolsort.
NUTEK 280 Halmstad
Högskola med utbildning och forskning som ligger i linje med NUTEK:s verksamhet.
Patentbesvärsrätten 18 Härnösand
Behov av breddad arbetsmarknad och närhet till Sundsvall där PRV finns.
Post- och telestyrelsen 160 Växjö
Nybliven universitetsort och domstolsort i en region med svag utveckling.
Revisorsnämnden 15 Skövde
Högskoleort som behöver breddad arbetsmarknad.
Industrifonden 25 Enköping
Behov av att stärka den lokala arbetsmarknaden samt närheten till den företagsutveckling som sker i Uppsala.
Rymdstyrelsen 10 Kiruna
Svenska rymdaktiebolaget 358 Kiruna
I Kiruna finns idag institutionen för rymdfysik och rymdbasen Esrange, vilket gör denna lokalisering motiverad även av verksamhetsskäl. Den del som idag finns i Solna flyttas till Kiruna.
Sveriges Geologiska undersökningar 290 Skellefteå
Det omfattande prospekterings- och utvecklingsarbete som pågår runt Skellefteåfälten samt närheten till Boliden utgör grunden för lokaliseringen.
Turistdelegationen 6 Strömstad
Region och ort med stark turistnäring.
SBAB 241 Karlskrona
Närhet till Boverket i Karlskrona.
Kammarkollegiet 146 Norrköping
Närhet till universitet och annan myndighetsförvaltning samt breddad arbets- marknad.
4:e Pensionsfonden tillsammans med 9
1:a, 2:a och 3:e pensionsfonden 242 Falkenberg/Varberg
Större företagsnedläggningar och orter med behov av breddad arbets- marknad.
Posten Credit AB Ånge
Posten PIC AB Nässjö
Båda dessa orter har sedan tidigare stor postverksamhet.
Postfastigheter AB samt Telia Fastigheter AB Uddevalla
Högskoleort med stark strukturförändring och behov av arbetstillfällen inom tjänstesektorn. Båda bolagen bör kunna samlokaliseras och förläggas utanför Stockholm.
Sveriges Radios förlags AB Årjäng
Behov av breddad arbetsmarknad.
Riksförsäkringsverket 700 Regionaliseras, ledningen flyttas till Karlstad
Med modern teknik går det bra att omlokalisera handläggningen av socialförsäkringssystemet. Nytt universitet och behoven av breddad arbets- marknad gör Karlstad lämplig som ny ort.
Socialstyrelsen 450 Större regionalisering
Rättsmedicinalverket 11* Huvudkontoret till Linköping
* huvudkontoret som har 11 anställda, totalt 360.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 32 Umeå
Närheten till Norrlands universitetssjukhus är en tillgång.
Folkhälsoinstitutet 88 Kristianstad
I Skåne finns goda samlade erfarenheter i processinriktad förebyggande av ohälsa. Den allmänna profilering på livsmedel och hälsa samt närhet till högskola och universitet gör orten intressant.
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik 21 Umeå
Umeå universitets starka profil inom utvärderingsforskning motiverar omlokaliseringen.
Statens institutionsstyrelse 40* Huvudkontoret till Vetlanda
Närhet till institutioner, region som förlorat många arbetstillfällen och i behov av breddad arbetsmarknad.
* huvudkontoret har 40 anställda, totalt 2700.
Statens institut för särskilt
utbildningsstöd 15 Skövde
Närhet till högskoleort och behov av breddad arbetsmarknad.
Statens nämnd för internationella
adoptionsfrågor 9 Avesta
Svårt arbetsmarknadsläge och behov av att bredda arbetsmarknaden.
Alkoholinspektionen 22 Ludvika Denna kan samlokaliseras och eventuellt knytas till punktskattenheten i Ludvika.
Ytterligare verksamheter som bör omlokaliseras
Brottsförebyggande rådet, BRÅ
Kemikalieinspektionen
Överstyrelsen för civilberedskap, ÖCB, Inspektionen för
strategiska produkter
Styrelsen för psykologiskt försvar
AssiDomän
Systembolaget
ALMI Företagspartner
AMU-Gruppen, huvudkontoret
Vasakronan, huvudkontoret
Inom vissa statliga bolag finns ett antal dotterbolag som med fördel kan omlokaliseras.
Den regionala utvecklingen går åt fel håll. Om inget görs riskerar vi få ett land som går i två hastigheter. Avfolkning gör att stora samhällsinvesteringar inte kan användas fullt ut och inflyttningen på andra orter riskerar leda till överhettning. Detta accentuerar den regionala obalansen och är i allra högsta grad ett samhällsekonomiskt problem. Om inget görs riskerar vi återigen att göra om misstagen från 80-talet och de ekonomiska problem som till del berodde på en otillräcklig regionalpolitik.
Centerpartiet anser att det krävs en starkare regionalpoltik. Detta är motiverat av flera olika skäl. Övergripande är det en viktig samhällsekono- misk fråga att förmå ta tillvara den utvecklingskraft som finns i hela landet. Situationen är nu så prekär att det krävs mycket kraftfulla åtgärder. För att motverka ytterligare koncentration och de överhettningsproblem som detta medför, för att bredda den regionala arbetsmarknaden och för få en bättre regional balans i Sverige föreslår Centerpartiet en plan för omlokalisering av statlig verksamhet. Regeringen bör förbereda och utreda förutsättningarna för detta med ovanstånde lista som grund. Regeringen bör snarast återkomma med förslag. Offentliga verksamheter kan på ett förtjänstfullt sätt bidra till att utveckla den lokala och regionala servicen, bredda arbetsmarknaderna och bidra till att andra verksamheter flyttar till orten eller att verksamheter stannar kvar. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalpolitiska insatser för ekonomisk tillväxt i hela landet.
Stockholm den 29 april 1999
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c) Birgitta Carlsson (c) Margareta Andersson (c) Eskil Erlandsson (c) Åke Sandström (c)