med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition
Beskattningen av
biodrivmedel
Bakgrund
Ett av de största hoten mot mänskligheten är utsläppen av
fossil koldioxid i atmosfären, en accelererande ökning av
den s k växthuseffekten. Sverige har aktivt gått in för
Agenda 21-arbetet och regeringen har tydligt deklarerat sin
miljöpolicy och ett aktivt kretsloppstänkande. Vidare har
regeringen skrivit på både Rio- och Kyotoavtalen som berör
koldioxidutsläppen.
Med denna målsättning vore det självklart att bedriva en medveten och
genomtänkt miljöpolitik som snarast möjligt resulterar i ett genuint krets-
loppsanpassat samhälle. Transportsektorn är idag en av de största bidrags-
källorna till växthuseffekten. Genom att säkerställa introduktionen av bio-
drivmedel kan sektorns miljöbelastning minskas drastiskt. Detta kan endast
ske genom en långsiktig och entydig insats från statsmaktens sida eftersom
biobränsleproduktionen är mer kostsam än de fossila drivmedlen. En
introduktion av biodrivmedel medför också ett ökat behov av investeringar i
processindustri och i transportsektorn. Ska en inhemsk biobränsleproduktion
i större skala introduceras, krävs att klara och långsiktiga regler när det
gäller beskattningen av biodrivmedel omedelbart klargöres. Endast då vågar
investerare, som redan står i startgroparna, fortsätta sitt påbörjade och
viktiga utvecklingsarbete.
Stora möjligheter till nya arbetstillfällen föreligger i de redan aktuella och
skissade uppbyggnadsplanerna för produktion av etanol - inte minst i det
svenska inlandet där sysselsättningsproblemen är som störst.
Vilka är egentligen regeringens
ambitioner ?
Regeringen redogör redan i budgetpropositionen 1998 för
hur man ser positivt på en introduktion av biodrivmedel med
dispensmöjligheter från både energi- och koldioxidskatt.
Man anger vidare att regeringen genomför en målmedveten
satsning på alternativa drivmedel i syfte att säkra ett
tillräckligt underlag för en inhemsk produktion. Detta har
senare bestyrkts i flera betänkanden i trafikutskottet,
skatteutskottet och nu senast i betänkande 1998/99:MJU6
om miljöpolitiken. Vidare understryks återigen och återigen,
nu senast i befintlig vårproposition, att man avser att hos
EU-kommissionen ansöka om undantag enligt
mineraloljedirektivet. Avsikten är att Sverige skall ges rätt
att generellt ge skattebefrielse eller nedsättning av skatt för
biodrivmedel, t ex etanol.
Detta är gott och väl, men berörda intressenter oroas, naturligt nog , över
att regeringen tydligen ännu inte ansökt om detta undantag. När avser
regeringen framföra denna begäran?
Trots att regeringen i vårpropositionen på s 168 återigen betonar sin avsikt,
gör man samtidigt bedömningen att energiskatt ska tas ut på biodrivmedel
från år 2004.
Detta är ologiskt och kräver en förklaring.
Sammanfattning
Det måste till en entydig och långsiktig lösning när det gäller
beskattningen av biodrivmedel. Regeringen är säkert
medveten om att det krävs avsevärd tid och stora
investeringar att introducera svensk
biodrivmedelsproduktion. Det handlar om att bygga upp
industrin, distributionsnät och anpassning av fordon.
För närvarande finns inget incitament till investeringar så länge beskatt-
ningsfrågan långsiktigt inte är löst. En generell skattebefrielse under minst
en tioårsperiod krävs för att pågående utvecklingsarbete skall resultera i upp-
byggnad av en inhemsk etanolproduktion. Därefter, om även biodrivmedel
skulle komma i fråga för beskattning i framtiden, måste etanolproduktionen
baseras på att det alltid måste vara billigare att nyttja biodrivmedel före
fossila drivmedel.
Vill regeringen att en inhemsk produktion av biobränsle skall byggas upp,
med många nya arbetstillfällen som följd, måste således snarast tydliga
signaler om skattebefrielse ges till de intressenter som står i startgroparna
för
att bygga upp sådan verksamhet.
Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattningen av biodrivmedel.