med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition
Stärk jordbrukets
konkurrenskraft genom
skattesänkning
Inledning
Sveriges behov av företagande och tillväxt är alltmera
uppenbart. Endast inom ramen för en politik som är klart
inriktad på företagande och jobb kan vi klara behoven när
det gäller välfärd och trygghet. Vårt land har i dag stora
problem med såväl sysselsättning som näringslivsutveckling.
Företag flyttar utomlands, nyföretagandet sjunker,
pessimismen är stor inom vissa näringar och arbetslösheten
är fortfarande mycket hög. Detta innebär att vi måste skapa
nödvändiga förutsättningar när det gäller olika former av
verksamheter, såväl nya som traditionella. En sak har
emellertid olika näringsverksamheter gemensamt. Man
möter en alltmera internationaliserad marknad och därmed
en hårdare konkurrens. Detta ställer krav på ökad anpassning
såväl inom ramen för de olika näringarna som när det gäller
politiska spelregler.
Den svenska livsmedelssektorn
Den samlade svenska livsmedelsnäringen är vår näst största
näring med ca 270 000 sysselsatta. Den är således mycket
viktig från såväl produktions- som sysselsättningssynpunkt.
Det framstår också som helt klart att det svenska jordbruket
är en viktig förutsättning för stora delar av
livsmedelsindustrin. Utan en konkurrenskraftig
primärproduktion i bondeledet försvinner basen för
motsvarande verksamhet i förädlingsledet.
Vi har i Sverige ett rationellt och effektivt jordbruk med kunniga och
produktionsmedvetna bönder inom olika produktionsgrenar. Effektivi-
serings- och rationaliseringsgraden har varit hög samtidigt som produktionen
baserats på hög ambition när det gäller såväl miljö som djuromsorg. Vi har
världens strängaste regler på dessa områden, och Sveriges bönder har lojalt
gått i takt med de politiska besluten när det gäller denna höga ambitionsnivå.
LRF:s kampanj "Mot världens renaste jordbruk" och programmet med
miljöhusesynen är exempel på denna höga ambitionsnivå. Samtidigt som
denna framtidsinriktade målsättning kan medföra konkurrensfördelar utifrån
den höga kvaliteten på produkterna, innebär detta också relativt sett högre
produktionskostnader.
Under 1990-talet har livsmedelspriserna i Sverige sjunkit realt. Den
besparing som konsumenterna gjort motsvarar 30 miljarder kronor per år.
Om man räknar bort den sänkta momseffekten så har priserna sjunkit med
13 % i fast penningvärde.
Diagram 1. Livsmedelspriserna
Källor: Nationalräkenskaperna och LRF
Det här är naturligtvis en positiv utveckling för
konsumenterna. Till bilden hör dock att jordbruket under
samma period uppvisar en mindre gynnsam
lönsamhetsutveckling.
Diagram 2. Lönsamhetsutvecklingen i primärproduktionen
Källor: Jordbruksverket och LRF
Under 1990-talet har exporten av jordbruksvaror och
livsmedelsprodukter ökat kraftigt. EU-medlemskapet har
skapat förutsättningar för detta. Värdet på denna export
ökade med 147 % i löpande priser mellan 1990 och 1997.
Värdet på den totala varuexporten ökade under samma tid
med 86 %. Detta visar att livsmedelsexporten kan öka och att
svenska livsmedel kan få betydelse i ännu större utsträckning
i framtiden. En viktig förutsättning är att Sveriges bönder får
sådana konkurrensförutsättningar att primärproduktionen kan
upprätthållas. När det gäller griskött kan man konstatera att
utvecklingen sedan 1997 är negativ för Sveriges del.
Exporten minskar, importen ökar och lönsamheten
försämras.
Diagram 3. Export och import av griskött
Export i miljoner kronor Import i miljoner kronor
Källor: Swedish Meats och LRF
Prognosen för 1998 vad det gäller griskött pekar på kraftigt
försämrad lönsamhet, ökad import och sjunkande
exportsiffror
Den gemensamma
jordbrukspolitikens spelregler
Sveriges medlemskap i EU och införlivandet i den
gemensamma jordbrukspolitiken innebar ökad konkurrens
för svenska bönder. Målsättningen från näringens sida var
konkurrensneutralitet inom ramen för den gemensamma
jordbrukspolitiken. Detta är också syftet och målsättningen
med EU:s jordbrukspolitik. Länderna inom gemenskapen
skall konkurrera på likvärdiga villkor. Förutsättningen för att
detta skall tillämpas i praktiken är att de olika ländernas
framförhandlade ersättningsramar utnyttjas. Detta gäller hela
systemet, och som exempel kan nämnas stödet till mindre
gynnade områden, som är en kompensationsersättning för
sämre produktionsförhållanden t.ex. i Norrland och på
sydsvenska höglandet. Vid sidan av CAP finns också sy-
stemet med EU:s miljöersättningar. Sverige har i
förhandlingarna fått del av dessa ersättningar, men
ersättningarna har inte utnyttjats i sin helhet bl.a. beroende
på ett alltför krångligt inhemskt regelverk. Det är från såväl
konkurrenssynpunkt som från nationell synpunkt
otillfredsställande att framförhandlade ersättningar inte
utnyttjas fullt ut. Vi anser att regeringen snarast möjligt
måste bland annat revidera hindrande svenska regelverk.
Målsättningen bör vara att de för svensk del framförhandlade
ersättningsnivåerna ska kunna utnyttjas fullt ut. Beträffande
ersättningen till mindre gynnade områden har t.ex. södra
Sveriges skogs- och mellanbygder inte erhållit motiverade
och regelmässigt försvarbara ersättningar.
Sänk hämmande skatter
Det har dokumenterats att svenska bönder har nationellt
förorsakade konkurrensnackdelar bl.a. beroende på höga
skatter på diesel, el, olja och handelsgödsel. I
livsmedelspolitiska utredningen har konkurrenssituationen
belysts i sin helhet och där framgår att konkurrensnackdelen
för svenskt jordbruk är betydande. Det råder ingen tvekan
om att dessa inhemska extrakostnader i form av högre
produktionskatter medför stora problem för svenska bönder
och för hela livsmedelssektorn. I ett läge när vi i landet
behöver nya jobb och förbättrad konkurrenskraft för svenska
företag är det orimligt att vår näst största näring skall
missgynnas på sådant sätt som sker i dag. I vårpropositionen
finns dock inga konkreta förslag till förbättringar för
jordbruket.
Moderata samlingspartiet anser att det nu krävs kraftåtgärder för att
förbättra situationen för bönderna. Dieselskatten måste sänkas radikalt.
Dieselkostnaden är betungande för jordbruksföretagen, och det är orimligt att
svenska bönder skall betala dieselskatt som ligger skyhögt över t.ex. den
danska. I flera sammanhang framförs den synpunkten att dieselskatten inte
kan sänkas av miljöskäl. Detta är en felaktig argumentering. Vi är övertygade
om att svenska bönder inte förbrukar diesel i onödan genom att köra mer
traktor än vad som är nödvändigt. Däremot innebär för höga kostnader för
jordbruket en stor miljörisk genom att jordbruksföretag tvingas lägga ner.
Detta får i sin tur negativa miljöeffekter bl.a. när det gäller vårt öppna
kulturlandskap. Man kan redan se de påtagliga effekterna av denna
kulturmiljöförändring. Vi föreslår därför att jordbrukets dieselskatter sänks
med 2,14 kr från 2,67 kr till 0,53 kr för att ligga på samma nivå som fisket,
sjöfartsnäringen och gruvindustrin. Detta innebär en minskad intäkt för
staten på 600 milj. kronor per år.
Det är också orimligt att lantbruket skall betala högre elskatter än
industrin. Lantbruksföretagen har i allt större utsträckning vidarebehandlat
egna produkter på gården. Det är ganska märkligt att spannmål som mals på
egna gården skall belastas med högre elskatt än om spannmålen lämnas till
annan kvarn. Vi föreslår att lantbruksföretagen skall behandlas lika som
industrin när det gäller elskatten. Detta innebär att skatt på totalt
13,8 öre/kWh tas bort, vilket motsvarar 300 milj. kronor per år.
Vi föreslår vidare att skatten på jordbrukets eldningsolja sänks med 1,27
kr, från 1,80 kr till 0,53 kr/liter. Den minskade skatteintäkten för denna
åtgärd blir 70 milj. kronor per år.
Skatten på handelsgödsel är också en påtaglig extrakostnad för det svenska
jordbruket. När det gäller användningen av handelsgödsel så finns såväl
miljömässiga som företagsekonomiska motiv för att inte använda mer
handelsgödsel än nödvändigt. Från näringens sida har man arbetat med en
omfattande information till de enskilda lantbrukarna för att komma till rätta
med problemen relaterade till användningen av handelsgödsel. Vi har också
fått en god medvetenhet när det gäller användandet av handelsgödsel i
förhållande till markernas och produktionens behov. Det finns idag också väl
utarbetade metoder och en modern teknik som gör att gödselgivan kan
anpassas till varierande markförhållanden och den enskilda grödans behov.
Utifrån den kunskap och medvetenhet som nu finns inom jordbruksföretagen
anser vi att den kostnad skatten utgör även på detta område bör bli föremål
för översyn. Från moderat sida har vi tidigare begärt en utvärdering av
handelsgödselskattens miljöeffekt. Vi har dock inte fått gehör för detta,
vilket bekräftar motståndet mot en sänkning av denna skatt. Vi föreslår
därför nu att skatten på handelsgödsel omvandlas till en avgift vilket också
var avsikten när riksdagen första gången fattade beslut i frågan.
De företag som använder tillförlitliga metoder när det gäller begränsning
av växtnäringsläckage p.g.a. övergödning skulle i en ny ordning kunna få
direkt restitution motsvarande avgiftens storlek. Övriga medel som inkom-
mer till statskassan genom avgiften skall återföras till näringen och bl.a.
kunna användas för direkta miljöinsatser i jordbruket.
Vi anser att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett utarbetat
förslag som innebär att skatten på handelsgödsel omvandlas till en avgift att
disponera i enlighet med vad som ovan angetts.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utnyttjande av framförhandlade EU-ersättningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatten på handelsgödsel,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt dieselskatt för
jordbruket i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt elskatt för
jordbruket i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt skatt på
eldningsolja för jordbruket i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 27 april 1999
Göte Jonsson (m)
Ingvar Eriksson (m)
Carl G Nilsson (m)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Lars Lindblad (m)
Per-Samuel Nisser (m)
Berit Adolfsson (m)
Inger René (m)
Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)
Lars Björkman (m)