med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition
Vissa skattefrågor
Det som präglar regeringens vårproposition är avsaknaden
av konkreta förslag på skatteområdet. Endast fyra lagförslag
finns med. I övrigt rör det sig om texter som aviserar
förändringar.
Huvuddelen av de skatteförslag som Moderata samlingspartiet lägger fram
återfinns i den partimotion som följer av den ekonomiska vårpropositionen. I
denna motion tas vissa andra skattefrågor upp.
Reavinstbeskattning av
fastigheter
För väldigt många människor är en investering i den egna
bostaden den största enskilda investering man gör under sitt
liv. Det är därför viktigt att de skatteregler som gäller för
boendet är långsiktigt hållbara. Fastighetsskatten måste vara
betydligt lägre än i dag och reavinstreglerna förutsägbara.
Vid försäljning av fastigheter beskattas dessa efter en huvudregel. Fort-
farande gäller emellertid den övergångsregel som riksdagen beslutade om i
samband med skattereformen i början på 1990-talet. Redan våren 1998
uppmärksammade skatteutskottet, genom ett moderat initiativ, regeringen på
att det krävs besked om vad som skall hända efter det att övergångsregeln
löper ut den 31 december 1999. Trots ett flertal påstötningar i skatteutskottet
och genom motioner i riksdagen kommer ändå inga klara besked från
regeringen. Genom de skrivningar som finns i vårpropositionen kommer
husägarna att tvingas leva i osäkerhet lång fram i höst. Regeringen skriver att
man avser att återkomma med ett lagförslag under hösten. I värsta fall kan
det innebära ett riksdagsbeslut i slutet på december med ikraftträdande den 1
januari 2000. Det innebär enligt vår mening en otillständigt kort tidshorisont
för medborgarna.
Regeringens intentioner att flytta fram det s.k. stickåret från 1952 till
"...ett
år kring 1980..." gör dessutom att ännu fler fastighetsägare än tidigare
hamnar i ett osäkert läge. Övergångsregeln ger möjlighet att antingen välja
150 procent av 1952 års taxeringsvärde eller den faktiskt erlagda
köpeskillingen vid förvärvstillfället plus uppräkning för nedlagda
förbättringskostnader efter 1952. Flyttas stickåret fram till omkring 1980 och
övergångsregeln slopas, så leder det till att de fastighetsägare som gjort
förbättringar dessförinnan ej kan räkna med dessa. Detta förhållande belyses
ej i propositionen.
Moderata samlingspartiet har i samband med den allmänna motionstiden
hösten 1998 lagt en motion (1998/99:Sk601) där vi närmare utvecklar våra
synpunkter på reavinstbeskattningen. Denna motion är ännu ej behandlad av
riksdagen på grund av regeringens underlåtenhet att agera i ärendet. Vi
upprepar nu våra yrkanden i den delen.
För att skapa rådrum måste riksdagen nu besluta om att förlänga nuvarande
övergångsregler i två år. I god tid före utgången av år 2001 bör regeringen
återkomma med förslag till riksdagen om nya reavinstregler för fastigheter,
vilka kan gälla permanent.
Skatteväxling
I propositionen förs ett allmänt resonemang om
skatteväxling. I en reservation till skatteväxlingskommitténs
betänkande (SOU 1997:11) skriver de moderata
representanterna i utredningen bland annat om vikten av att
koppla isär de viktiga frågeställningarna om ekonomiska
styrmedel för att minska miljöbelastningen i samhället och
behovet av att sänka skatten på arbete för att skapa goda
förutsättningar för nya arbeten.
Regeringen aviserar att energiskatt på biodrivmedel skall införas från år
2004. Vi menar att detta motverkar möjligheterna att nå målet om sänkta
koldioxidutsläpp. Den signal regeringen nu sänder kommer sannolikt att
innebära att flera aktörer tvekar inför möjligheten att göra investeringar på
biodrivmedelsområdet. Regeringen bör därför inte lägga fram ett förslag med
den inriktning som framgår av propositionen.
Beskattning av utländska
nyckelpersoner
De svenska skatterna är på nästa alla områden så höga att det
hela tiden framkallar krav på undantag och nedsättningar för
olika grupper, branscher etc. Detta illustrerar på ett tydligt
sätt att skattetrycket måste sänkas generellt.
Nu aviseras ett förslag om sänkta skatter för utländska nyckelpersoner. Vi
inser väl skälen. Vi vill att Sverige skall vara ett attraktivt land att arbeta
i
både för svenskar och utlänningar. För att undvika gränsdragningsproblem
och skapa ett tydligt skattesystem, så är det bättre med generellt sänkta
skatter på en rad områden. Vi lägger i annat sammanhang fram våra
skatteförslag, men det förtjänar att påpekas att avskaffande av den s.k.
värnskatten är särskilt viktigt i det avseende som nu diskuteras.
Miljöincitament i
trafikbeskattningen
Elbilar och elhybridbilar skall få en femårig
fordonsskattebefrielse från den 1 juli 1999 enligt regeringens
förslag. Detta med anledning av ett enigt uttalande från
skatteutskottet tidigare i vår. Propositionen anger vidare att
regeringen avser att senare återkomma med förslag om
nedsättning av förmånsvärdet för denna typ av fordon. Vi
menar att en lagändring med denna inriktning är viktig för att
öka intresset för el- och elhybridbilar bland kunderna.
Riksdagen bör därför redan nu besluta att förmånsvärdet inte
skall vara högre för en el- eller elhybridbil är för
motsvarande bensindrivna bil. Detta kan ske genom en enkel
ändring av KL 42 § anv. p. 2 st. 8. Det torde ankomma på
skatteutskottet att uforma lagtexten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att förlänga den nuvarande övergångsregeln som
gäller för reavinstbeskattning av fastigheter med två år i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för
reavinstbeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om energiskatt på biodrivmedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av utländska nyckelpersoner,
5. att riksdagen beslutar om lägre förmånsvärde från den 1 juli 1999 för el-
och elhybridbilar i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 23 april 1999
Bo Lundgren (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Catharina Hagen (m)
Stefan Hagfeldt (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)
Anna Åkerhielm (m)