med anledning av prop. 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition
Långtidsarbetslösas
situation
I vårpropositionen stäms målen om halverad öppen
arbetslöshet till år 2000 och en förvärvsfrekvens på 80 % av
mot utvecklingen, och regeringen föreslår fler åtgärder för
att påskynda den positiva förbättringen på arbetsmarknaden
bland annat för långtidsarbetslösa. Den som varit arbetslös
eller i arbetsmarknadsåtgärder i mer än tre år får med de
föreslagna reglerna om skattereduktion en gynnsammare
ställning på arbetsmarknaden.
All erfarenhet visar att desto längre en arbetslöshetsperiod varar desto
svårare blir det att återvända till arbetsmarknaden. Yrkeskunskaperna blir
föråldrade och den sociala och ekonomiska påfrestning som en längre tids
arbetslöshet leder till tär på självförtroende och initiativkraft. De nya
reglerna
gynnar alltså den grupp som har det särskilt besvärligt på arbetsmarknaden.
Emellertid innebär begränsningen att den arbetslöse ska ha varit inskriven
på arbetsförmedlingen i minst tre år att en stor grupp sent hitkomna
flyktingar inte kan åtnjuta stödet. I våra invandrartäta bostadsområden är
ibland den stora gruppen i arbetsför ålder varken i arbete eller arbetslös i
bemärkelsen inskriven som arbetslös på arbetsförmedlingen. Anledningen till
detta är ofta långa väntetider på kommunplacering, introduktion, svensk-
undervisning och praktik som innebär att personerna inte får registreras som
arbetslösa då svenskkravet inte är uppfyllt. Denna "väntetid" kan ofta uppgå
till mer än tre år. Det finns också många exempel på tidigare yrkesverk-
samma här som inte fått registrera sig som arbetssökande på grund av dåliga
svenskkunskaper. Åtskilliga har också på grund av korta avbrott i arbetslös-
hetsregistreringen fått "börja om" från början när det gäller beräkning av tid
som man stått till arbetsmarknadens förfogande.
I Malmö finns idag ca 12 000 personer i yrkesverksam ålder som borde
vara en del av arbetskraften men som inte får registrera sig på arbetsförmed-
lingen på grund av bl a brister i svenskkunskaperna. De blir idag kommunens
ansvar och, inom ramen för olika projekt, anordnar kommunen utbildningar,
praktik, projektarbete etc.
Skall sysselsättningsmålet om 80 procents förvärvsfrekvens kunna uppnås
måste åtgärderna som sätts in gynna, i alla fall inte missgynna, invandrare
och flyktingar. Förvärvsfrekvensen bland infödda Malmöbor är 70 % medan
den bland invandrare är ca 35 % i staden. Kraftfulla åtgärder som minskar
arbetslösheten bland invandrare är naturligtvis också en viktig del i
integrationspolitiken.
Det är av yttersta vikt att flyktingar får snabbare tillträde till den svenska
arbetsmarknaden. Inte minst av tillväxtskäl är det viktigt att vi kan ta till
vara
alla de yrkesutbildade som kommer till vårt land. Av sociala och ekonomiska
skäl är det självklart en förstahandsuppgift att ge flyktingarna möjlighet till
egen försörjning. Därför måste det vara rimligt att reglerna för det föreslagna
stödet till långtidsarbetslösa utformas så att inte endast de som varit
inskrivna
på arbetsförmedlingen i tre år kan omfattas utan även personer som i
praktiken varit arbetslösa i mer än tre år. Lämpligen utformas reglerna så att
de som deltagit i introduktion, svenskundervisning, praktik, kommunala
sysselsättningsprojekt etc likställs med dem som deltagit i arbetsmarknads-
åtgärder eller varit öppet arbetslösa.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till långtidsarbetslösa.
Stockholm den 27 april 1999
Leif Jakobsson (s)
Marie Granlund (s)
Britt-Marie Lindkvist (s)
Hillevi Larsson (s)