I statsbudgeten för 1999 finns cirka 42 miljoner kronor avsatta för genomförande av försöksverksamhet med lärlingsutbildning. Bakgrunden är att regeringen i den förra utvecklingsplanen samt i då aktuell budget aviserade "en ny och modern lärlingsutbildning". För att stimulera pilotprojekt avsattes särskilda medel.
Att dessa pengar inte kommit till användning tyder på bristande strategi och engagemang från socialdemokraternas sidan. De initiativ som då var aktuella var resultat av uppgörelsen med Centern. Tyvärr tycks viljan att åstadkomma en modern lärlingsutbildning numera ha låg prioritet. Därtill kommer att intresset för lärlingsutbildningen varit begränsat beroende på det allmänna företagsklimatet och utformningen av den föreslagna lärlings- modellen.
Sverige behöver kvalificerad yrkesutbildning och tillsammans med näringslivet torde mer kunna åstadkommas. I våra främsta konkurrentländer tar arbetslivet ett betydligt större ansvar såväl för anskaffning av utbildnings- platser som för finansieringen av yrkesutbildningen än vad som är fallet i Sverige.
Problemet med att för få företag ställer upp med nödvändiga lärlingsplatser och att arbetsmarknadens parter inte visat sig vilja ta nödvändiga initiativ löser emellertid inte regering och riksdag genom lösa kontakter med arbetsmarknadens parter som innebär att skolan skall ha ansvaret för hela utbildningen medan företagen utan ersättning förutsätts bidra med platser. Vi förordar i stället ett system där yrkesutbildningen är en kombination av skolförlagd utbildning och utbildning på en eller flera arbetsplatser och där företagen i likhet med skolan ges anslag för sin utbildningsinsats. Därigenom tas det kunnande och den kompetens som skolan respektive näringslivet har till vara.
De redan avsatta medlen för försöksverksamhet under år 1999 bör användas i syfte att utveckla en modern lärlingsutbildning i samverkan med näringslivet. Det finns angelägna projekt också i den mer traditionella gymnasieutbildningen, men utan särskilda resurser finns risk för att tanken på en modern lärlingsutbildning än en gång prioriteras ner, vilket inte är till gagn för utvecklingen av den moderna yrkesutbildningen. Alternativa modeller där näringslivet har direkt inflytande och tydligt ansvar måste utvecklas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att medel som beräknats för genomförande av försöksverksamhet med lärlingsutbildning även bör få användas till generellt kvalitetsförbättrande insatser för yrkesutbildningar i gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärlingsutbildning inom gymnasieskolan.
Stockholm den 27 april 1999
Beatrice Ask (m)
Lars Hjertén (m) Tomas Högström (m) Per Bill (m) Anders Sjölund (m) Anita Sidén (m) Catharina Elmsäter-Svärd (m) Hans Hjortzberg-Nordlund (m) Sten Tolgfors (m)