En nyligen presenterad rapport från FN:s
utvecklingsprogram, UNDP, redovisar att konsumtionen i
världen fördubblats på 25 år samtidigt som 1 miljard
människor blivit fattigare. Klyftorna i världen ökar,
samtidigt som konsumtionen är på väg att spränga de
ekologiska ramarna för det långsiktigt hållbara. De rikaste 20
procenten av världens befolkning står för hela 86 procent av
den privata konsumtionen i världen.
Tittar man på enskilda varor ser proportionerna ut så här: 87 procent av
alla bilar ägs av den rikaste femtedelen (1 procent av den fattigaste
femtedelen), 84 procent av allt papper går åt i den rika delen av världen
(drygt 1 procent), 74 procent av alla telefonlinjer finns där (1,5 procent), 58
procent av all energi används där (knappt 4 procent) och 45 procent av allt
kött och all fisk äts där (5 procent äts av de fattigaste).
Trots detta är den dominerande inställningen för att lösa världens
ekonomiska problem, även i den materiellt rika delen av världen: konsumera
mer!
Rapporter visar att utarmningen av arter ökar, att ändliga naturresurser
skövlas i en ökad takt och att naturens produktionsförmåga minskar. Utsläpp
av tungmetaller, koldioxid och kemikalier överskrider de gränser som
naturen klarar av att "ta hand om". Därmed ökar miljöskulden i snabb takt.
Vi som lever nu är på väg att gemensamt överskrida världens bärkraft;
därmed blir det dag för dag allt svårare att undvika en social och ekonomisk
tillbakagång i framtiden. De flesta politiker är så fokuserade på den
penningekonomiska utvecklingen att man glömmer realiteterna. Fortsätter
konsumtionen att växa, på det sätt som nu sker, räcker inte jordens resurser
till; det skulle behövas två jordklot till om varje människa skulle ges samma
rätt som vi i den redan materiellt rika delen av världen tagit oss.
Miljöpartiet kan inte acceptera att ekonomiska teorier väger tyngre än
ekologiska realiteter. Vi kan inte heller acceptera att begreppet tillväxt
används på ett onyanserat sätt för att ge sken av att lösningarna för framtiden
ligger i att den ekonomiska volymen ständigt ökar - oavsett innehåll. Till
detta kommer ett påfrestande faktum, som är svårt att acceptera för många: i
ett materiellt moget samhälle är det ingen självklarhet att vare sig antalet
arbetstillfällen eller människors sociala standard ökar som följd av eko-
nomisk tillväxt.
Det är därför nödvändigt att en bred och djup debatt förs om tillväxtens
förhållande till ekologiska realiteter. En utredning om relationen tillväxt-
hållbarhet är nödvändig. En sådan utredning har regeringen, efter önskan
från Miljöpartiet, nu utlovat i nationell skala. Vi vill nu, tillsammans med
den gröna rörelsen, bredda debatten till global nivå.
Att beskriva verkligheten
De ekonomiska nyckeltal som i den politiska debatten
används för att beskriva nationers, och världens, utveckling
är således djupt missvisande eftersom de mest avgörande
delarna inte finns med. Samtidigt som BNP-tillväxten kan
vara god, börsvärden öka och världshandeln växa kan vi se
hur den verkliga situationen på jorden förvärras. Den ofta
blinda jakten på "positiv utveckling" av de traditionella
ekonomiska nyckeltalen hotar att leda oss in i en
återvändsgränd i tron att vi är på väg in i ett bättre samhälle.
Men vi kan inte köpa oss ett hållbart klimat den dag
växthuseffekten leder till översvämningar och massflykt. Vi
kan inte ens köpa oss ett nytt ozonskikt den dag det inte
räcker för att skydda oss mot livsfarlig strålning.
Det finns en rad verksamheter, som i sig genererar en god, kortsiktig
penningekonomisk utveckling, men som i verkligheten hotar vår gemen-
samma överlevnad. Oljeindustrin är en sådan verksamhet. Samtidigt som
man nu vill öppna nya olje- och fossilgaskällor vet vi att jorden inte klarar av
ens att vi använder den olja och fossilgas som redan är på väg att exploateras.
Klimatförändringar hotar inte bara världens fattiga genom stigande
havsnivåer som följd utan även oss i Norden - Golfströmmens riktning kan
förändras och därmed hotas vi av ett sibiriskt klimat. Risken för stora
kärnkraftsolyckor - med globala miljöstörningar - ökar i takt med att
reaktorerna blir äldre och sprödare. Kemikaliseringen är på väg att förändra
livsmiljön i en takt som växters, djurs och människors celler inte hinner
anpassa sig till. Krav på snabb förräntning av insatta pengar leder till att det
blir brist på tid för eftertanke när det gäller att driva gentekniken framåt.
Det är därför nödvändigt att beskriva verkligheten på ett bredare och
djupare sätt än det sätt som blivit vanligt. Gröna nyckeltal är en bit på väg
och en förutsättning för att beslutsfattare skall kunna ta optimala beslut.
Uppgörelsen mellan Miljöpartiet, Vänsterpartiet och regeringen har lett till
att kravet på gröna nyckeltal kommer att genomföras inför vårbudgeten.
Detta kan vara det första avgörande steget för en vidare förståelse för den
verklighet som vi alla är beroende av.
Strategi för Faktor 10
En förutsättning för att människan skall kunna leva i en
hållbar materiell välfärd är att energi och andra naturresurser
används på ett effektivare sätt. Sverige bör därför utarbeta en
strategi för att uppnå ett tiofalt mer effektivt utnyttjande av
naturresurser, dvs en strategi för Faktor 10. Detta,
kombinerat med en ny syn på välfärd - där kultur, fri tid,
delaktighet och sociala kvalitéer växer på bekostnad av
traditionell materiell tillväxt - kan ge oss förutsättningar för
att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. Möjligheten har
ökat till detta genom det samarbete som, i flera europeiska
länder, nu ingåtts mellan gröna och röda partier. Denna nya
kraft, för ekologiskt och socialt hållbara samhällen, kan
ställas mot den nyliberala strömning som synes alltmer
kraftlös.
Globaliseringen måste balanseras
Globaliseringens avarter - med ökande miljöstörande
transporter, ökad anonymisering, minskat ansvarstagande,
krav på politiska eftergifter, eroderad demokrati och utarmad
delaktighet - tenderar att låta det ensidiga förräntningskravet
överskugga inte bara ekologiska värden utan även sociala,
kulturella och demokratiska värden. Nu kommer också krav
på en "global ekonomisk grundlag" som skall skydda
investerare från demokratiskt fattade beslut om bättre miljö,
miljöavgifter och sociala regelverk. De första utkasten till
MAI-avtal är skräckexempel på hur goda kvalitativa värden
underställs ekonomismens primitiva grundsyn.
Det är nödvändigt att, som Miljöpartiet påpekat i många år, balansera och
motverka en skenande globalisering med ökande självtillit, uppbyggande av
en social ekonomi, spelregler för valuta- och finansmarknader, ökad tröghet i
kapitalrörelser genom t ex valutaavgifter och med såväl ekologiska som
sociala klausuler som grundbultar i frihandeln.
Miljöpartiet de gröna menar alltså att avigsidorna av den ekonomiska
globaliseringen måste förhindras och att självtilliten måste öka. Med
självtillit menas minskat beroende av maktcentra, minskad sårbarhet, spridd
handel, regioners och människors möjligheter att påverka sin egen situation.
Social ekonomi är en grundbult i det nya tänkandet - liksom en grön
välfärdsekonomi.
Motverka ekonomismen
I en tid när verkligheten springer ifrån gamla politiska
ideologier verkar det som om gamla etablissemang alltför
länge hängett sig åt en ny religion: ekonomismen. Denna nya
religion lär att det mesta skall underställas förräntningskrav,
avkastningskrav och snabbast möjliga vinst eller
sysselsättningseffekt. Människan har stegvis reducerats till
producent och konsument vars främsta uppgift är att vara del
i ett ekonomiskt hjul som snurrar allt fortare. Vi blir som
människor reducerade till ekonomiska varelser, trots att vi är
något helt annat: biologiska, sociala och kulturella varelser.
Det är den gröna rörelsens uppdrag att vända denna utveckling, i
opposition och/eller i samarbete med partier och rörelser som förmår
anamma den nya tidens problemställningar. Vårt uppdrag är bl a att - via
såväl opinionsbildning som politiska beslut - förändra system, strukturer och
normer i samhället så att människan och hennes liv tas på allvar, att vi
gemensamt kan leva på ett sätt som alla kan leva alltid. De ekologiska
fotavtryck vi lämnar efter oss skall inte kväva kommande generationers
möjligheter till ett gott liv, utan tvärtom underlätta det. Det är vår
skyldighet
att verka för att livsstil, teknik och normer medför att vi kan leva på ett
rättvist miljöutrymme ur ett globalt perspektiv. Detta skulle kunna bli ett
gemensamt uppdrag för den nya gröna rörelsen och en modern vänster.
Socialekologisk skattereform
De inneboende överlevnadskraven för företag och branscher
kan lätt förvandlas till självgående globala
självmordsmaskiner i sin jakt på förräntning av insatt kapital,
vinster och god kortsiktig börsutveckling. Systemet i sig
driver ofta företag, som vill överleva och kortsiktigt måste
konkurrera, till detta beteende. Det är därför nödvändigt att
vända utvecklingen så att det som är långsiktigt hållbart
också blir kortsiktigt lönsamt - medan det som inte är
hållbart konkurreras ut. Det finns redskap för detta. Det mest
kraftfulla redskapet är en socialekologisk skattereform (grön
skatteväxling) som medför att de externa effekterna av en
verksamhet ingår i prisbildningen. Höjda miljörelaterade
skatter bör således kombineras med sänkta skatter/avgifter
på arbete. När nu De gröna i såväl Tyskland som Frankrike
och Finland ingår i regeringar underlättas en internationell
plattform för en socialekologisk skattereform. Detta borde
kunna utgöra en utmaning också för de tre partier i vårt land
som nu enats om den föreliggande budgeten.
Sveriges förutsättningar
Sverige är ett rikt land med unika förutsättningar och
möjligheter att vara ett ekologiskt och socialt föregångsland.
Vi har inom vårt land större tillgång per capita till
producerande jord och skog än nästan alla andra länder, vi
har tillgång till redan utbyggd vattenkraft som ger varje
boende i Sverige en renare och billigare elkraft än nästan alla
andra folk, vi har levt i fred under mycket lång tid och har
dessutom en materiell standard som de allra flesta i världen
bara kan drömma om. Till detta skall läggas en tradition som
bygger på medborgarideal, sprungna ur
folkrörelsetraditioner, och som under åren lett fram till en
förhållandevis stor värdegemenskap då det gäller syn på
offentlighet, delaktighet och jämlikhet.
Miljöpartiet de gröna anser att Sverige måste ta tillvara dessa möjligheter
och förutsättningar på ett medvetet och insiktsfullt sätt.
För att ta tillvara såväl förutsättningar som möjligheter krävs att ekonomin
underställs ekologiska, sociala, kulturella och demokratiska målsättningar.
Politiken och politikens möjligheter, som värnande av de många männi-
skornas intressen, måste nu återupprättas efter alltför många år av nyliberala
strömningar. Den idag dominerande ekonomismen måste upphöra som
värdegrund, globaliseringen måste balanseras med självtillit, makt måste
återvinnas till de människor som berörs och till de demokratiskt valda
församlingarna. Kunskapen om naturens givna spelregler måste öka. Insikten
av att Sverige inte bara är en del av Europa, utan en del av en hårt sargad
värld med stora orättvisor och en stor miljöskuld, måste genomsyra också
den svenska politiken. Då kan vi se framtiden an med tillförsikt. Då, och
först då, kan vi ta tillvara förutsättningar och möjligheter att bli ett
ekologiskt
och socialt modelland istället för en sårbar och utsatt randstat i en värld som
med svindlande hastighet går mot utarmning av naturens, och därmed
samhällets långsiktiga produktionsförmåga.
De ekonomiska
förutsättningarna
Budgetpropositionen har föregåtts av överläggningar mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som gemensamt
står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken,
budgetpolitiken, utgiftstaken för 1999, 2000 och 2001,
fördelningen av utgifter på utgiftsområdena för 1999,
tilläggsbudgeten för 1998 och de nu föreslagna
skatteförändringarna för 1999. På några punkter gör
Miljöpartiet något annorlunda bedömningar än regeringen
vad gäller den ekonomiska utvecklingen.
Budgetöverenskommelsen omfattar inte fördelningen av utgifter på
utgiftsområden för 2000 och 2001, inte heller fördelningen på anslag 1999-
2001 på de områden som inte varit föremål för förhandling.
Risken för en försämrad utveckling
har ökat
De allmänekonomiska förutsättningarna för statsbudgeten
har varit goda så tillvida att budgeten visar ett betydande
överskott, inflation och räntor är låga. Budgeten baseras på
prognoser om en snabb ekonomisk tillväxt på ca tre procent
årligen de närmaste åren.
Samtidigt har risken för en sämre utveckling ökat markant den senaste
tiden till följd av Asien- och Rysslandskriserna och den tilltagande
finansiella oron i världen. Miljöpartiet var kritiskt till regeringens tillväxt-
prognos i vårbudgeten. Vi baserade därför vår vårbudgetmotion på en lägre
prognos från Konjunkturinstitutet. Även om många kurvor fortfarande pekar
i rätt riktning, anser vi det idag ännu mer angeläget att också ha en beredskap
för en försämrad ekonomisk utveckling. Det gör att de ytterligare åtaganden
som i budgeten föreslås för perioden efter budgetåret 1999 slutligen får
avvägas mot den fortsatta ekonomiska utvecklingen.
Miljöpartiet står bakom de
ekonomiska målen
Miljöpartiet står bakom de ekonomiska mål som riksdagen
uppställt. De innebär bl.a. att utgiftstaken ligger fast och att
de offentliga finanserna skall visa ett betydande överskott i
genomsnitt över en konjunkturcykel. Det är en viktig
moralisk fråga att varje generation betalar sina egna
räkningar och inte lastar över stora ekonomiska skulder och
miljöskulder till framtida generationer. De små marginalerna
till utgiftstaket har varit starkt begränsande för att i
budgetarbetet ta in nya utgifter, framför allt för åren 1999
och 2000.
Nytt sysselsättningsmål
Miljöpartiet har varit kritiskt till den tekniska utformningen
av regeringens arbetslöshetsmål för år 2000 eftersom det lätt
kan kringgås. Vi har också, liksom i stort sett alla fristående
ekonomiska bedömare, tvivlat på att målet kan uppnås med
de tillväxtantaganden och de åtgärder som regeringen hittills
gjort.
Miljöpartiet välkomnar därför att arbetslöshetsmålet nu kompletteras med
ett sysselsättningsmål att minst 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64
år skall vara sysselsatta år 2004. Detta mål kan, enligt Finansdepartementets
kalkyler, uppnås med en genomsnittlig årlig BNP-tillväxt på 2,75 procent.
Miljöpartiet bedömer för sin del att en så snabb tillväxt under en så lång
period är mindre sannolik, särskilt om de nuvarande ekonomiska kriserna
skulle leda till väsentligt lägre tillväxttal de närmaste åren. Därför måste
också andra sätt att nå sysselsättningsmålet få hög prioritet, t.ex. kortare
arbetstider.
Regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är överens om att tillsätta
särskilda arbetsgrupper för att lägga konkreta förslag på sysselsättnings-
området och för att presentera förslag till hur arbetet med arbetstidsfrågan
bör bedrivas vidare.
Tillväxt och miljö hör ihop
I finansplanen anmäls också att regeringen överväger att
sätta upp mål för tillväxt, utbildning, välfärd och miljö på
samma sätt som nu görs för sysselsättningen. Miljöpartiet
kan tänka sig detta, men det är då oerhört väsentligt att det
klart framgår hur de olika målen hänger ihop. Speciellt
viktigt - och samtidigt komplicerat - är sambandet mellan
tillväxt- och miljömål. Det räcker inte med allmänna
formuleringar av typen att tillväxten skall ske i former som
är ekologiskt hållbara.
Miljöpartiet anser att det nu är hög tid att gå på djupet i en analys av
sambanden mellan ekonomisk tillväxt och miljö. Olika former av tillväxt
måste analyseras. Vad betyder det t.ex. att tjänstesektorn numera står för en
betydande del av tillväxten? Kan den ökade materiella konsumtion som en
snabb ekonomisk tillväxt också för med sig balanseras av teknisk
effektivisering och ökad kretsloppsanpassning så att den totala miljö-
belastningen minskar i erforderlig takt? Vilka styrmedel, inte minst på det
ekonomiska området, krävs för att tillväxten skall ta sådana former? Vilka
gränser för tillväxten i Sverige sätter kraven på en rättvis fördelning och
rättvist miljöutrymme för jordens alla länder? Dessa frågor måste analyseras
och besvaras innan nya tillväxt- och miljömål slutligt kan fastläggas. En
arbetsgrupp bör tillsättas för detta arbete eller, kanske ännu hellre, en
statlig
utredning, som också kan anlita kvalificerad forskarhjälp.
Förslag till utgiftsramar
Miljöpartiets förslag till utgiftstak för 1999, 2000 och 2001
samt utgifternas fördelning på utgiftsområden 1999 följer
budgetöverenskommelsen mellan regeringen, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet. För 2000 och 2001 föreslås en preliminär
fördelning av utgifterna på utgiftsområden enligt tabell 1
som grund för regeringens budgetarbete.
Tabell 1 Utgiftstak och fördelning på utgiftsområden
Förändringar jämfört med regeringens förslag.
Miljoner kronor
Miljöpartiets förslag
UO
Beteckning
avvikelse från regeringen
1999
2000
2001
1
Rikets styrelse
0
-130
-130
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
0
9
9
3
Skatteförvaltning och uppbörd
0
0
0
4
Rättsväsendet
0
0
0
5
Utrikesförvaltning och internationell
samverkan
0
0
0
6
Totalförsvar
0
-2785
-5285
7
Internationellt bistånd
0
1000
1600
8
Invandrare och flyktingar
0
0
0
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
0
362
362
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp
0
-950
-755
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
0
50
100
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
0
-170
-170
13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
0
1230
1330
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
0
250
250
15
Studiestöd
0
0
0
16
Utbildning och universitetsforskning
0
50
0
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
0
75
75
18
Samhällsplanering, bostads-försörjning
och byggande
0
70
60
19
Regional utjämning och utveckling
0
100
100
20
Allmän miljö- och naturvård
0
0
0
21
Energi
0
470
455
22
Kommunikationer
0
493
1419
23
Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar
0
5
10
24
Näringsliv
0
-129
-130
25
Allmänna bidrag till kommuner
0
0
0
26
Statsskuldsräntor m.m.
0
0
0
27
Avgiften till Europeiska gemenskapen
0
0
0
Summa utgiftsområden
0
0
-700
Summa utgiftsområden (exkl
statsskuldsräntor)
0
0
-700
Minskning av anslagsbehållningar
0
0
0
Ålderspensionssystemet vid sidan av
statsbudgeten
0
0
700
Budgeteringsmarginal
0
0
0
Budgettak
0
0
0
BUDGETTAK ENL MILJÖPARTIET
753000
761000
786000
D:o enl regeringen
753000
761000
786000
Miljöpartiets förslag till inriktning inom utgiftsområdena
framgår kortfattat av kommentaren nedan samt, mer
detaljerat, i separata budgetmotioner för de olika
utgiftsområdena. Förslag till ändrad fördelning av anslag
inom utgiftsområden föreligger främst för åren 2000 och
2001, för några utgiftsområden även för 1999, i samtliga fall
endast på områden som inte innefattas av
budgetöverenskommelsen.
Utgiftsområde 1: Rikets styrelse
För 2000 och 2001 föreslås bl a att anslaget för
Regeringskansliet inte räknas upp så snabbt som i
regeringens förslag.
Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi
och finansförvaltning
Vi föreslår ökade anslag för miljöräkenskaper hos
Konjunkturinstitutet och för miljöstatistik hos SCB. Vidare
bör Riksdagens revisorer få ökade resurser, vilka kan
omfördelas från Riksrevisionsverket.
Utgiftsområde 4: Rättsväsendet
Regeringen tillför området nya medel 1999 för att säkerställa
närpolisreformen och kampen mot vardagsbrottsligheten
samt för att förstärka insatserna mot ekobrottsligheten. Vi
föreslår att förstärkningar ligger kvar även 2000 och 2001,
vilket kan omfördelas från Säkerhetspolisen.
Utgiftsområde 6: Totalförsvar
Miljöpartiet har under den senaste mandatperioden föreslagit
stora besparingar inom det militära försvaret. Vi anser att
försvaret på sikt skall ställas om från ett militärt försvar till
ett starkt civilt försvar och med en beredskap också för
internationella insatser.
I december 1996 fattades ett försvarsbeslut som var tänkt att
gälla den närmaste femårsperioden. Detta försvarsbeslut föll
dock samman på rekordtid, och det saknas nu, enligt ÖB,
mångmiljardbelopp för att uppfylla ambitionsnivån i detta
beslut. Samtidigt har det säkerhetspolitiska läget för Sveriges
del ytterligare förbättrats sedan beslutet togs.
Miljöpartiet anser därför att det nu behövs ett nytt försvarsbeslut i
anslutning till den beslutade kontrollstationen våren 1999. Detta bör bl a utgå
från inriktningen i ÖB:s förslag om en kraftig bantning inom armén och
övergång till ett system med frivillig värnplikt. Till skillnad från ÖB anser vi
också att besparingar måste göras inom flygvapnet.
För 1999 är det absolut nödvändigt att försvarets budget hålles och att
befarade stora överskridanden undviks genom senarelagda materielbe-
ställningar m.m. För 2000 och 2001 föreslår Miljöpartiet kraftigt sänkta
försvarskostnader efter ett nytt försvarsbeslut i den planerade kontroll-
stationen.
Utgiftsområde 7: Bistånd
Solidariteten med fattiga länder kräver ett utökat och
samtidigt effektivare svenskt bistånd. I
budgetöverenskommelsen med regeringen och Vänsterpartiet
beslöts att för 1999 tillskjuta ytterligare 100 miljoner kronor
till bistånd utöver vad som tidigare planerats. Miljöpartiet
föreslår kraftigare höjningar för åren 2000 och 2001 så att
biståndet det senare året uppgår till ca 0,79 % av BNI.
Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård
och social omsorg
Miljöpartiet reserverar ytterligare 250 mkr/år 2000 och 2001
för förbättrat högkostnadsskydd i tandvårdsförsäkringen.
Miljöpartiets mål är att under mandatperioden integrera
tandvården inom ramen för högkostnadsskyddet för övrig
sjukvård. En utredning bör därför tillsättas för att lägga
förslag om hur en sådan integrering kan gå till.
Utöver detta bör för 2000 och 2001 kommunernas avgifter till statens
institutionssstyrelse för missbruksvården sänkas, informationen i skolan om
tobaksbruk stärkas och barnombudsmannen ges ökade resurser. Vi noterar
med glädje att budgeten tillförts utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa
enligt budgetöverenskommelsen med regeringen och Vänsterpartiet.
Utgiftsområde 10: Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp
Föreslagna minskningar av ramen för åren 2000 och 2001 är
främst en följd av Miljöpartiets förslag om införande av nytt
ersättningssystem med s.k. brutet tak inom alla kortvariga
(upp till två år) socialförsäkringar. Detta innebär 85 procents
ersättning för inkomster upp till 4,2 basbelopp per år (ca
12.700 kr/mån). För den del av inkomsten som överstiger
denna brytpunkt föreslås 40 procents ersättning. Vi föreslår
också ett enhetligt övre inkomsttak vid 6,5 basbelopp per år
(knappt 20.000 kr/mån) i alla kortvariga socialförsäkringar.
Utgiftsområde 11: Ekonomisk
trygghet vid ålderdom
Vi reserverar bl a medel åren 2000 och 2001 för en ev.
behövlig justering av reglerna för inkomstprövning av
änkepensionerna om av oss föreslagen uppföljning skulle
visa att det finns behov härav.
Utgiftsområde 12: Ekonomisk
trygghet för familjer och barn
Vi föreslår att ersättning med s.k. brutet tak och enhetligt
övre inkomsttak införs för föräldraförsäkringen år 2000 (se
utgiftsområde 10). Samtidigt bör garantinivån i
föräldraförsäkringen höjas till 180 kr/dag. Detta finansieras
delvis genom att de tre månaderna med garantiersättning tas
bort. Rätt till föräldraledighet i arton månader skall dock
kvarstå.
Inom underhållsstödet föreslås ett bättre resebidrag.
Utgiftsområde 13: Ekonomisk
trygghet vid arbetslöshet
Även arbetslöshetsersättningen bör från 2000 utgå enligt en
modell med s.k. brutet tak och enhetligt övre inkomsttak (se
utgiftsområde 10). Kvalificeringstiden till a-kassa bör också
sänkas.
Miljöpartiet anser att målet måste vara att minska arbetslösheten ytterligare
bland annat genom aktiva näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och genom en förkortad arbetstid. Regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet kommer att i gemensamma arbetsgrupper utarbeta förslag till
ytterligare sysselsättningsåtgärder till vårbudgeten 1999 och till åtgärder som
rör arbetstiden.
Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad
och arbetsliv
Vi föreslår bland annat att anslagen till lönebidrag hos
framför allt allmännyttiga organisationer förstärks 2000 och
2001.
Utgiftsområde 16: Utbildning och
universitetsforskning
En särskild satsning föreslås till åtgärder för elever med
specifika läs- och skrivsvårigheter från och med 1999. Medel
föreslås också för fortbildning av lärare och skolledare samt
för vissa övergripande samordningsuppdrag för FRN. Vi
föreslår också särskilda medel för information till
allmänheten om bl a genteknikforskning. Dessa satsningar
finansieras genom en mindre besparing på särskilda
utbildningsinsatser för vuxna. Ytterligare medel bör tillföras
CSN år 2000.
Utgiftsområde 17: Kultur, medier,
trossamfund och fritid
Miljöpartiet vill ge ökade förutsättningar till svensk TV-
produktion när det markbaserade TV-nätet byggs ut. För att
göra det ekonomiskt möjligt för fria filmare att öka svensk
lokal TV-produktion, även i icke public servicekanaler, bör
en filmfond inrättas och 75 miljoner kronor avsättas årligen
fr o m år 2000.
I övrigt föreslås omfördelningar av anslag fr o m 1999 med förstärkningar
till bl a regional musikverksamhet och samlingslokaler.
Utgiftsområde 18: Samhällsbyggande,
bostadsförsörjning och byggande
Miljötillsynen vid länsstyrelserna har i förslaget till
statsbudget tillförts ytterligare medel som ett resultat av
budgetöverenskommelsen med regeringen och
Vänsterpartiet.
Utgiftsområde 19: Regionalpolitik
Miljöpartiet avvisar förslaget att 1999 anvisa medel för en
förlängning av landningsbanan m.m. vid Kallax flygplats.
Dessa medel bör i stället tillföras det allmänna
regionalpolitiska anslaget, vilket även bör utökas för åren
2000 och 2001.
Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och
naturvård
Utgiftsområdet har tillförts betydande nya medel som ett
resultat av budgetöverenskommelsen mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Detta gäller framför allt
inköp av skyddsvärda skogar för bildande av naturreservat
samt sanering och återställning av förorenade områden. En
särskild översyn skall göras av miljöforskningen i syfte att
förstärka denna.
Utgiftsområde 21: Energi
För att nå målet om en snabb omställning av vårt
energisystem krävs såväl en omläggning av skattesystemet
som ett ökat övergångsvis stöd till forskning och installation
av ny energiteknik. Insatserna riktas till såväl åtgärder för en
minskad och effektivare energianvändning som utveckling
och introduktion av förnyelsebara energikällor: biobränsle,
vindkraft, solvärme m.m.
Utgiftsområde 22: Kommunikationer
En ekologisk omställning av våra transportsystem kräver
såväl en omläggning av skattesystemet som stöd över
statsbudgeten till utveckling och investeringar i miljövänliga
kommunikationssystem, i första hand till spårburen trafik.
Miljöpartiet har i sin transportpolitiska proposition
presenterat ett förslag till om- och utbyggnad av
stomjärnvägsnätet för 78 miljarder kronor under åren 1998-
2007. Därför föreslår vi kraftigt ökade anslag för åren 2000
och 2001, vilka delvis finansieras genom neddragningar på
byggandet av nya vägar och på Vägverkets administration,
samtidigt som ramen för utgiftsområdet höjs. Anslagen för
köp av regional persontrafik på järnväg och för transportstöd
till Gotland föreslås höjda 2000 och 2001.
Utgiftsområde 23: Jordbruk
Anslaget för biotopskydd har tillförts ytterligare resurser
genom budgetöverenskommelsen mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Därutöver föreslår vi att ytterligare medel tillförs för
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket och för ekologisk
forskning fr o m 1999, bland annat genom omfördelning från
anslaget för exportfrämjande åtgärder.
Utgiftsområde 24: Näringsliv
Stöden till kooperativ utveckling, konsumentorganisationer
och konsumentforskning föreslås höjda från och med 1999
medan bland annat stödet till investeringsfrämjande minkas.
Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag
till kommuner
Miljöpartiet föreslog i vårbudgeten att kommunsektorns
ekonomi borde förstärkas med ytterligare 1,5 resp 2,8 och
3,9 miljarder för åren 1999-2001 utöver regeringens förslag
i vårbudgeten. I budgetöverenskommelsen mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillförs nu
kommunsektorn ytterligare 1,3 miljarder kronor för 1999
genom åtgärder på skattesidan, med möjlighet till
förlängning kommande år om det ekonomiska utrymmet så
medger. Vidare räknas statsbidragen till kommunerna upp
med ytterligare 2 miljarder kronor år 2001.
Skatter
Miljöpartiet står bakom förslagen till skatteförändringar
1999 i budgetöverenskommelsen med regeringen och
Vänsterpartiet. Dessa innebär minskad inkomstskatt för
framför allt låg- och medelinkomsttagare, sänkt
fastighetsskatt för hyresfastigheter och överföring av det
fasta beloppet i den statliga skatten till kommunerna.
Miljöpartiet kommer att medverka i de aviserade skattesamtalen med
samtliga partier.
Skatterna ska utformas så att de, samtidigt som de svarar för den
nödvändiga finansieringen av offentliga utgifter, också främjar en god
hushållning med begränsade resurser och så att enskilda människors
kreativitet och skaparkraft gynnas. En lägre beskattning av arbete, högre
miljöskatter och åtgärder för att skapa förutsättningar för en växande privat
sektor med fler små och medelstora företag utgör viktiga led i strävandena att
vrida utvecklingen i rätt riktning. Skatterna skall ha en fördelningspolitisk
inriktning med skatt efter bärkraft.
Vi har tidigare mer ingående beskrivit vår syn på skattepolitiken i en
särskild skattepolitisk partimotion under allmänna motionstiden 1997
(1997/98:Sk325). De skatteförändringar vi anser mest angelägna att diskutera
i de kommande skattepolitiska samtalen sammanfattas i tabell 2 och
kommenteras kortfattat nedan.
Tabell 2 Statens inkomster
Förändringar jämfört med regeringens förslag.
Miljoner kronor
Miljöpartiets förslag
avvikelse från regeringen
Litt
Förslag
1999
2000
2001
1110
Fysiska personers inkomstskatt
Uppräkning av skiktgräns för statlig skatt
-930
-950
Bilförmån. Återgång till tidigare intäktsnivå
50
350
Ändrad skattegräns höginkomsttagare
1500
1500
Sänkt inkomstskatt
-6000
-8800
Reseavdrag görs om till skattereduktion
-200
-200
1120
Juridiska personers inkomstskatt
Slopat avdrag för representation
500
500
1200
Socialavgifter
Sänkta arbetsgivaravgifter
-3900
-8000
1310
Fastighetsskatt
Höjd fastighetsskatt vattenkraftverk
2300
2900
1320
Förmögenhetsskatt
Sambeskattningen avskaffas 2000
-500
-1500
Aktier värderas till 75% i stället för 80%
-150
-150
1411
Mervärdesskatt
Följd av höjda energiskatter
700
1500
1428
Energiskatt
Koldioxidskatten
4100
7400
Energiskatten
2700
5600
Minskad intäkt vägkostnadsansvar
-300
-300
Reserv för nedsättning
-2320
-2800
1431
Särskild skatt på elektrisk kraft från
kärnkraftverk
För det fortsatta arbetet med en grön skatteväxling är det
viktigt att försöka precisera mer tydliga principer och en
genomtänkt struktur för de energirelaterade skatterna. Det är
viktigt när de skatterna, enligt vår uppfattning, bör få en
starkt ökad betydelse som styrmedel mot ett
kretsloppssamhälle samtidigt som de kommer att svara för en
ökad andel av finansieringen av offentlig verksamhet.
Energiskatten
Motiven och sättet att beräkna den s k energiskatt, som idag
tas ut med varierande belopp på både fossila bränslen och
elektricitet, behöver preciseras.
Motivet för energiskatten bör vara att befrämja en allmän hushållning med
energiresurser oavsett energislag och användningsområde. Att det finns en
sådan allmän energiskatt som är oberoende av graden av farliga miljöutsläpp,
blir viktigt i en framtid när energiförsörjningen bör baseras till allt större
del
på förnyelsebara och miljövänliga energislag. Eftersom även tillgången på
sådan energi är begränsad blir det nödvändigt att hålla nere den allmänna
energiförbrukningen, vilket bör vara en av energiskattens uppgifter. Energi-
skatten garanterar därmed också att det finns en långsiktig skattebas i energi-
förbrukningen även den dag när den i huvudsak grundas på förnyelsebara
och miljövänliga energislag.
Med hänsyn till syftet för skatten föreslås att den utgår som en enhetlig
skatt per kWh oberoende av energislag och användare. Som utgångspunkt
har vi valt dagens nivå för energiskatten på eldningsolja, ca 7,5 öre/kWh.
Den föreslås preliminärt höjas med 1 öre/kWh varje år fr o m 2000.
Energiskatten för olika energislag och användningsområden får successivt
konvergera mot en enhetlig skattenivå.
Motivet med energiskatten gör att den del av energiskatterna på drivmedel,
dvs bensin och dieselolja, som egentligen är till för att bekosta vägväsendet,
vägolyckor m.m. bryts ut från energiskatten och ges en särskild beteckning:
vägkostnadsansvar.
Energiskatten tas ut vid den slutliga energileveransen till förbrukaren vare
sig denne är företag, hushåll eller offentlig sektor.
Produktions- och miljörelaterade skatter
Den allmänna energiskatten kompletteras med speciella
skatter i produktionsledet för olika energislag av miljö- eller
andra skäl. De viktigaste av dessa skatter beskrivs nedan.
Koldioxidskatt tas ut på kolinnehållet i alla fossila bränslen. Som
utgångspunkt har använts dagens nivå som motsvarar ca 37 öre per kg CO2-
utsläpp. Nivån på koldioxidskatten föreslås preliminärt höjas med 10 öre per
kg årligen från och med 2000.
Idag betalar industrin bara hälften av koldioxidskatten men med särskilda
nedsättningsregler för den energikrävande industrin. Inriktningen skall vara
att industrin successivt närmar sig den allmänna nivån.
Skatt på kärnkraftsel tas ut bl. a. för att beakta kärnkraftens externa
effekter som risk för kärnkraftsolycka, radioaktiva utsläpp under bränsle-
cykeln och kostnader för slutförvaring. Skatten sätts på en sådan nivå att den
successivt gör kärnkraften alltmer olönsam och därmed styr mot en
avveckling. Skatten bör höjas från nuvarande 2,2 öre/kWh med 2 öre/kWh
2000 och därefter årligen med 1 öre per kWh.
Skatt på vattenkraft tas ut i form av en fastighetsskatt för att dra in de
lägesräntor som vattenkraftverkens ägare kan tillgodoräkna sig vid stigande
elpriser. Skattesatsen bör höjas till 4,1 procent av taxeringsvärdet 2000.
Sänkta skatter på arbete
De ökade inkomsterna från höjda energiskatter skall
användas för att kompensera företag och hushåll för de
ökade energikostnaderna i form av lägre skatter på arbete.
Med den av oss föreslagna takten i höjning av
energibeskattningen kan arbetsgivaravgifterna sänkas med
0,5 procentenheter årligen från 2000.
Miljöpartiet har tidigare föreslagit att hushållen kompenseras huvud-
sakligen genom sänkta egenavgifter. Då egenavgifterna nu är låsta i form av
ålderspensionsavgifter i det reformerade pensionssystemet, ser vi det inte
som politiskt möjligt att nu föreslå sådana förändringar. I stället föreslår vi
att hushållen kompenseras genom sänkt inkomstskatt. Flera tekniska
lösningar för en sådan sänkning är tänkbara, t.ex. ett höjt grundavdrag, en
statlig skattereduktion eller förvärvsavdrag. Vi är beredda att diskutera olika
lösningar inom ramen för de kommande skattesamtalen. Inriktningen bör
vara att skattesänkningarna har en fördelningspolitisk profil främst inriktad
på låg- och medelinkomsttagare. Den regionalpolitiska profilen är också
viktig. Människor och företag i glesbygd, där kollektivtrafik i allmänhet
saknas, skall ha en kompensation för ökade drivmedelskostnader.
Fortlöpande uppföljning
I vilken takt skatteväxlingen kan bedrivas beror på flera
faktorer. En viktig faktor är med vilken kraft motsvarande
arbete bedrivs i andra länder, särskilt i Sveriges viktigaste
konkurrentländer. Sverige kan och bör ligga några steg före,
men avståndet kan inte vara för stort med hänsyn till
konkurrenssituationen för framför allt de starkt
energiberoende företagen. Därför behövs en fortlöpande
uppföljning av skatteväxlingsprocessen där även
samhällsekonomiska, regionalpolitiska och
fördelningspolitiska konsekvenser utvärderas.
Inkomstbeskattningen i övrigt
Miljöpartiet föreslår att brytpunkten för statlig skatt höjs
2000, i princip för att motsvara den uteblivna ökningen
1997. Samtidigt bör statens inkomster från
förmånsbeskattning av bilar återställas till den nivå som
rådde före denna tidpunkt. Vi föreslår också att reseavdraget
görs om till en skattereduktion på 30 procent. Därigenom blir
avdraget lika mycket värt för både hög- och
låginkomsttagare.
Det extra skikt på 5 procent i den statliga skatteskalan, som enligt riks-
dagsbeslut skall tas ut på taxerade inkomster över ca 32.400 kr/mån fr o m
1999, bör enligt Miljöpartiets mening tas ut från inkomster överstigande
taket i ålderspensionsavgiften (ca 25.000 kr/mån) fr o m 2000. Därigenom
blir den samlade marginaleffekten av ålderspensionsavgiften, statlig och
kommunal skatt ungefär densamma för alla som har inkomster över
brytpunkten för statlig skatt. Skattens fördelningsprofil förbättras också.
Avdraget för representation bör slopas från och med 2000.
Övriga skatter och avgifter
Miljöpartiet föreslår också att sambeskattningen i
förmögenheten avskaffas 2000 och att aktier vid
förmögenhetsbeskattningen värderas till 75 % av
marknadsvärdet i stället för som idag 80 %.
Vi föreslår också höjda miljöavgifter på kväve till 5,6 kronor per kilo
kväve i gödselmedel, om andelen kväve uppgår till minst 2 procent. Vi
föreslår också en miljöavgift på kadmium i gödselmedel på 50 kronor per
gram för Cd-innehållet över 5 gram per ton fosfor.
Landningsavgifterna på flyg bör höjas motsvarande 150 miljoner kronor
per år för att kompensera den borttagna miljöskatten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på
utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001 som riktlinje för regeringens
budgetarbete i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 1).
Stockholm den 25 oktober 1998
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Peter Eriksson (mp)
Kia Andreasson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Matz Hammarström (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Barbro Johansson (mp)
Mikael Johansson (mp)
Thomas Julin (mp)
Per Lager (mp)
Ewa Larsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Lars Ångström (mp)