Sammanfattning
I denna motion redovisar vi Centerpartiets ekonomiska politik och vårt alter-
nativ till regeringens budgetproposition. Det ekonomiska utgångsläget för
Sverige är gott. Budgeten har genom den viktiga saneringen av statsfinanser-
na, där Centerpartiet tog budgetansvar, nu kommit i balans. Budgetunder-
skott har vänts i budgetöverskott. Osäkerheten är dock stor på de finansiella
marknaderna i världen.
Centerpartiet eftersträvar en stark svensk ekonomi med sunda stats-
finanser, rörlig växelkurs och tillväxt. En reformering av arbetsmarknaden
måste ske. Det ger grund för Sverige att driva en trovärdig ekonomisk
politisk utanför EMU. Centerpartiets betänkligheter mot EMU är av ekono-
misk och demokratisk karaktär. Det är viktigt att Sverige agerar så att valuta-
unionens genomförande inte tillåts bromsa tempot i en redan långsam
utvidgningsprocess.
Sverige behöver tillväxt för nya jobb. Centerpartiet vill riva hindren genom
bättre förutsättningar för små och medelstora företag. Skatten på arbete
måste sänkas genom sänkta arbetsgivaravgifter för att skapa fler arbets-
tillfällen. Det finansieras via en grön skatteväxling med höjda energi- och
miljöskatter. Produktionsskatten på kärnkraftsel bör höjas, en kväveoxidskatt
införas och fastighetsskatten på vattenkraft återinföras. Omställningen till ett
hållbart energisystem ska fortsätta liksom åtgärderna för minskad miljö-
förstöring.
Skattetrycket ska generellt sänkas i den takt ekonomin tillåter. För-
mögenhetsskatten måste fasas ut ur skattesystemet och skatterna på fåmans-
bolagen fortsättningsvis sänkas. Straffbeskattningen på vinstandelar för de
anställda bör avskaffas och generationsskiften underlättas genom undantag i
reavinstbeskattningen.
Inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare bör sänkas utöver vad
regeringen föreslår. Skatten på boende bör långsiktigt sänkas för billigare
boendekostnader och belägenhetsfaktorn slopas.
Förbättrade konkurrensvillkor bör skapas för svenskt jordbruk genom att
skatten på el tas bort och skatt på eldningsolja sänks. Därtill kommer export-
främjande åtgärder som stärker näringens konkurrenskraft. Ett yrkesfiske-
avdrag bör införas.
Centerpartiet föreslår ett införande av skattereduktion på hushållstjänster,
s k RUT-avdrag, för ökad sysselsättning och för att överföra de redan
existerande tjänsterna till den "vita" sektorn. Vi föreslår införande av hem-
servicecheckar för pensionärer och höjt pensionstillskott.
Centerpartiet prioriterar vård, skola och omsorg. Vi har tidigare medverkat
till att öka resurserna till kommunsektorn. Det kommunala skatteutjämnings-
systemet och betydelsen av dess kriterier bör ses över.
Sverige ska ha en skola i världsklass och en gymnasieskola med hög
kvalitet som tar till vara alla elevers begåvning och kreativitet. Det måste
finnas tillgång till bra högre utbildning runt om i landet. Centerpartiet
föreslår ett nytt studiefinansieringssystem.
Arbetsmarknadspolitiken behöver moderniseras och decentraliseras för att
klara kraven på ökad sysselsättning. Det ska löna sig att arbeta och
arbetsrätten bör bli mer flexibel. Lönebildningen ska ske inom
samhällsekonomiskt ansvarsfulla ramar.
Hela Sverige ska leva. Det kräver en politik för regional utveckling.
Kommunikationer måste vara väl utbyggda, inte minst på IT-området. Den
befolkningsomflyttning som nu råder måste bromsas och möjlighet skapas
för tillväxt i hela landet.
Sverige har goda förutsättningar för en positiv ekonomisk utveckling. Det
krävs dock framåtsyftande förslag och nytänkande kombinerat med
ansvarsfullhet. Centerpartiet ger med sin ekonomiska politik möjlighet till
god tillväxt, rättvisa och bra miljö.
2 Det ekonomiska läget
2.1 Inledning
Centerpartiets långsiktiga mål för den ekonomiska politiken är en miljömäs-
sigt hållbar ekonomi. Partiet eftersträvar stabilitet och balans i statens
finan-
ser och att återbetalningskravet över en konjunkturcykel ska uppnås. Skatte-
växlingen ska genomföras med sänkt skatt på arbete och ökad skatt på miljö-
störande verksamhet.
Centerpartiet förespråkar en tillväxtorienterad utveckling kombinerad med
miljöansvar. Företagande och kreativitet ska ha goda möjligheter att
blomstra. Centerpartiet vill riva hindren för företagande genom enklare
regler och ökad flexibilitet. Det behövs regional balans med företagande och
sysselsättning i hela landet. Socialt ansvar och gemenskap ska prägla
samhället och ge trygghet åt alla. Jämställdheten och jämlikheten bör ökas
inom alla områden i samhället. Decentralisering, grundtrygghet och
kretslopp är ledord i Centerpartiets politik.
2.2 Svensk ekonomi
Sveriges ekonomi är för närvarande stark. Detta är en följd av det viktiga
saneringsarbete som genomfördes med Centerpartiets hjälp under föregående
mandatperiod. I år uppvisar statsbudgeten ett överskott på cirka 2 procent av
BNP.
Sverige har dock fortfarande strukturella svagheter. Arbetslösheten är hög,
samtidigt som brist på arbetskraft finns på flera områden. Lönebildningen har
fungerat dåligt under senare år. Skattetrycket är ett av världens högsta och
statsskulden är alltjämt hög.
Förtroendet för den svenska ekonomin har ökat markant under de senaste
åren, men efter valet har en misstro mot den svenska ekonomiska politiken
kunnat iakttas bland utländska investerare. Osäkerheten och svängningarna i
nivåerna på räntor och valuta har ökat.
Regeringen räknar i finansplanen med en ekonomisk tillväxt på 3 procent
för 1999. Detta är en mycket vågad bedömning med tanke på den stora
internationella osäkerheten.
Den privata konsumtionen har tagit fart och ännu inte påverkats av de
internationella oroligheterna som har svept över världen under hösten.
Hushållens förväntningar är positiva, men det är för tidigt att säga vilka
effekter oroligheterna på finansmarknaderna kan få. Den offentliga
konsumtionen ökar enligt prognoserna något under de närmaste åren liksom
byggandet. Det svenska exportberoendet är stort och ökningen av exporten
förefaller vara på väg att mattas. De svenska statsfinansernas konjunktur-
känslighet är alltjämt stor.
Arbetslösheten kommer enligt regeringens prognos att minska, om än i en
relativt blygsam takt under de närmaste åren, och sysselsättningen öka. Nu är
det mycket viktigt att riksdagen kraftfullare än regeringen visat i budgeten tar
tag i de strukturella problem som behöver lösas för ökad tillväxt och
sysselsättning. Centerpartiet anser att regeringens konkreta åtgärder för
tillväxt är för få.
Riksbanken har att ta hänsyn till en rad olika omständigheter som kan
påverka det övergripande inflationsmålet. Det penningpolitiska läget är
osäkert. Detta ekonomiska läge kräver av regeringen en stabil och hållbar
finanspolitik.
2.3 Ekonomin i omvärlden
De finansiella marknaderna har varit mycket oroliga under hösten 1998.
Börskurserna har justerats ned globalt, vilket indikerar lägre vinster i företa-
gen till följd av minskad ekonomisk tillväxt. Den finansiella krisen i Asien
och den ekonomiska krisen i Ryssland är viktiga förklaringar till det inträffa-
de.
Asienkrisen har visat sig vara värre än befarat. Det är särskilt oroande när
Japan får problem, eftersom landet utgör det ekonomiska navet i Sydost-
asien. Det krävs en betydligt större öppenhet på de finansiella marknaderna i
Asien, för att möjliggöra större insyn och kontroll i framtiden.
Den ryska krisen är inte lika allvarlig som den asiatiska i ett ekonomiskt
perspektiv, men desto värre i ett politiskt och mänskligt perspektiv. Den
ryska ekonomin är outvecklad och har därmed inte så stora direkta effekter
på övriga världen. För Sveriges del utgör handeln med Ryssland endast cirka
1 procent av den totala handeln, även om den ökat snabbt under de senare
åren. Risken för att Ryssland överger marknadsreformernas väg har ökat,
liksom risken för att Ryssland slår in på en mindre demokratisk väg.
Tillsammans med de asiatiska bankernas problem utgör förlusterna i
Ryssland en svår omständighet för bankerna världen över. I och med den
ökande internationaliseringen och de fria kapitalrörelserna har riskerna för
kedjereaktioner ökat. Dock är den finansiella styrkan hos de stora väster-
ländska bankerna betydande.
I Europa har den inhemska konsumtionen börjat öka. Till viss del beror
detta på att finanspolitiken inte längre behöver hållas lika strikt. Räntorna är
låga, inflationen låg och statsfinanserna har generellt förbättrats. De
försämrade exportmarknaderna utanför EU inverkar negativt, även om EU-
länderna till cirka 90 procent handlar inbördes.
USA:s tillväxt håller sannolikt på att mattas något. För USA:s vidkom-
mande verkar det vara fråga om en mjuklandning efter en utsträckt period av
mycket hög ekonomisk tillväxt. Exponeringen mot Asien är större för USA
än för Europa, vilket är en av förklaringarna till att den ekonomiska
tillväxten i USA sannolikt avtar.
Internationellt är centralbankernas räntor på väg nedåt. Den svenska
styrräntan ligger på 4,1 procent. Motsvarande räntenivå är för Tyskland 3,3
procent. USA har under första hälften av oktober svarat på farhågorna om
lägre ekonomisk tillväxt med att två gånger sänka styrräntan med en kvarts
procentenhet.
3 EMU
Centerpartiet avvisar ett svenskt medlemskap i EU:s valutaunion. Nackdelar-
na med ett svenskt inträde överväger de fördelar som kan finnas med valu-
taunionen. Att Sverige står utanför valutaunionen minskar inte behovet av att
regeringen driver en offensiv politik i EU på andra politikområden. Med
sunda statsfinanser, fortsatt rörlig växelkurs och ett inflationsmål, en själv-
ständig centralbank, fortsatt reformering av arbetsmarknaden och gynnsamt
företagsklimat, skapar vi goda förutsättningar för tillväxt och hållbar utveck-
ling i Sverige. Det är endast på denna grund som Sverige kan bedriva en
trovärdig ekonomisk politik utanför EMU. Centerpartiet avvisar en halvfast
växelkursregim för Sverige. Att öppna dörren till EMU, genom en anslutning
till ERM skall inte ske.
Den 1 januari 1999 upprättas EU:s valutaunion. Den tredje etappen av den
ekonomiska och monetära unionen (EMU) realiseras därmed. Växelkurserna
låses då oåterkalleligt mellan de elva deltagarländerna. Penning- och
valutapolitiken blir gemensam och euron blir en egen officiell valuta.
Ansvaret för deltagarländernas penningpolitik överförs fr.o.m. starten av
valutaunionen till Europeiska centralbankssystemet, med den gemensamma
centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna. Euron kommer att
användas i det finansiella systemen. Däremot kommer de nationella valu-
torna att fungera som lagliga betalningsmedel i upp till tre och ett halvt år.
Eurosedlar och -mynt införs senast den 1 januari år 2002.
Den ekonomiska och monetära unionen är ett gigantiskt experiment. Det är
i första hand ett politiskt projekt och innebär ett mycket långtgående
samarbete. Självständiga stater överlämnar rätten att nationellt fatta beslut
om penning- och valutapolitiken.
Det finns fördelar med en ekonomisk och monetär union. Fördelarna med
ett EMU-medlemskap är att växlingskostnaderna försvinner och att osä-
kerheten om valutakurser minskar, vilket kan leda till att handeln mellan
EMU-länderna ökar något. Prisjämförelser underlättas också. Ett antal EU-
länder ser EMU som en del av fredsprojektet EU.
Betänkligheterna mot EMU-projektet är huvudsakligen av ekonomisk och
demokratisk karaktär. De ekonomiska betänkligheterna grundar sig på att EU
inte är ett så kallat optimalt valutaområde. Därmed drabbas EMU-länderna
på olikartat sätt av händelser i omvärlden. Arbetskraftens rörlighet mellan
EU:s medlemsländer är begränsad, löne- och prisflexibiliteten är otillräcklig
och näringslivsstrukturen skiftar betydligt mellan medlemsländerna. Det
finns inom valutaunionen därför inbyggda risker för en långsiktig
asymmetrisk utveckling eller för mer dramatiska asymmetriska chocker. Den
europeiska centralbanken, ECB, kan helt enkelt inte bedriva en penning-
politik som passar de olika medlemsländernas skilda behov. Detta riskerar att
skapa spänningar inom valutaunionen, mellan länder och mellan regioner.
För att hantera problemen kommer det sannolikt att krävas omfattande
regionalpolitiska stödinsatser. Östutvidgningen skulle sannolikt åstadkomma
en asymmetrisk chock inom euro-området. Insikten om detta riskerar att
begränsa uppslutningen bakom östutvidgningen och försena dess realise-
rande.
För Centerpartiet är EU:s utvidgning österut mycket viktig. Ett utvidgat
EU kan bilda stomme i ett alleuropeiskt samarbete. Det är viktigt att EU
agerar för att ökad ekonomisk stabilitet och fortsatt demokratisk utveckling
säkerställs i östländerna. Centerpartiet konstaterar att genomförandet av
valutaunionen kommer att ske innan nya länder upptas som medlemmar av
Unionen. Det är av central betydelse att Sverige agerar så att valutaunionens
genomförande inte tillåts bromsa tempot i en redan långsam utvidgnings-
process.
Centerpartiet ser en fara i att valutaunionen kommer att driva fram en ökad
finanspolitisk samordning, och att det i förlängningen kan komma att ställas
krav på en gemensam finans-, skatte- och arbetsmarknadspolitik. Valuta-
unionen motverkar decentralisering och riskerar att leda till ökad över-
statlighet. Centerpartiet anser att det är fel väg för Europa, och vi motsätter
oss en sådan fördjupning av EU-samarbetet.
Centerpartiet har ovan redogjort för de betänkligheter partiet hyser inför
valutaunionen. Vi konstaterar att Sverige inte var medlem av EG när ramarna
för valutaunionen lades fast. Nu realiseras det tredje steget med gemensam
valuta och självständig centralbank. Elva av EU:s femton medlemsländer
anträder EMU:s tredje steg. Vi respekterar deras beslut att upprätta
valutaunionen. Vårt motstånd mot en svensk anslutning skall kombineras
med en aktiv strävan att i Europapolitiken medverka till att minimera de
problem vi befarar skall uppstå som en konsekvens av valutaunionen. Det
skulle vara till stor nackdel för Sverige om EMU-projektet misslyckades. I
Sverige skall politiken utformas så att de problem av praktisk karaktär, som
privatpersoner och företag kan vidkännas, som ett resultat av att Sverige står
utanför valutaunionen, reduceras. Vi har också att återkommande pröva
giltigheten i våra argument mot ett svenskt inträde i valutaunionen.
På samma sätt som vi respekterar euro-ländernas beslut kräver vi respekt
för att Sverige självt har att besluta om sitt förhållningssätt till och sitt
deltagande i valutaunionen. Centerpartiet är tillfreds med riksdagens beslut
att Sverige "...inte bör införa Europeiska unionens gemensamma valuta
euron då den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen
(EMU) inleds". I det fall en riksdagsmajoritet avser att ändra detta beslut och
förespråka ett svenskt inträde, skall frågan avgöras av medborgarna. En
folkomröstning om svenskt deltagande bör avhållas först sedan konsekve-
nserna av den gemensamma valutan blivit möjliga att bedöma. Därmed
framstår valdagen år 2002 som den första möjliga och lämpliga tidpunkten
för den folkomröstning Centerpartiet kräver skall föregå ett svenskt inträde i
valutaunionen.
EU-samarbetet kommer långsiktigt att inrymma såväl euro-länder som
länder som står utanför valutaunionen. Danmark och Storbritannien har
fördragsfäst rätt att stå utanför valutaunionen. Grekland klarar för närvarande
inte konvergenskraven och nytillkommande medlemsländer i Central- och
Östeuropa, inklusive de baltiska länderna, kommer för kortare eller längre tid
att stå utanför valutaunionen. EU måste därför planera för en framtid som
rymmer såväl euro-länder som andra länder. Det svenska beslutet att stå
utanför valutaunionen, eller ett nej i en folkomröstning om svenskt
deltagande i EMU, ställer inte krav på en omprövning av Sveriges EU-
medlemskap. Enligt Centerpartiet har ett ja eller nej till valutaunionen inget
samband med ett tidigare ja eller nej till EU.
Vad som ovan anförts om Sveriges relation till den ekonomiska och
monetära unionen (EMU) bör ges regeringen till känna.
4 Tillväxt för nya jobb
Centerpartiet är ett modernt mittenparti som på väg in i det nya seklet vill
skapa ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart samhälle med utveckling och
tillväxt i hela landet. Centerpartiet vill jämna vägen för nyföretagande och
utvecklande med enklare regler och bättre förutsättningar för små och medel-
stora företag. Centerpartiet vill sänka skattetrycket i takt med vad ekonomin
medger. Partiet prioriterar sänkt skatt på arbete, sänkt skatt för låg- och me-
delinkomsttagare samt på företagande och boende.
Centerpartiet anser att de grundläggande villkoren för företagande ska
göras stabila och mer konkurrenskraftiga, så att Sverige får ett långsiktigt bra
företagsklimat. Effektivitet, entreprenörskap och företagande måste
uppmuntras. Vår politik för regional utveckling och satsningar inom IT-
området gynnar även större företag.
4.1 Sänkta skatter på företagande
Sverige har jämförelsevis mycket höga skatter på arbete. Centerpartiet har de
senare åren aktivt medverkat till att sänka arbetsgivaravgifterna. Vi har am-
bitionen att fortsätta den linjen. Företagsklimatet i Sverige behöver bli
bättre.
Skatter och avgifter på arbete måste sänkas för att ge människor chansen att
utveckla sina idéer i företag, vilket skapar fler jobb. Det bör ske genom att en
skatteväxling genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft och höjda skatter
på miljöskadliga verksamheter. Det ger förutsättningar för ökad sysselsätt-
ning generellt sett, vilket i synnerhet är gynnsamt för tjänstesektorn med en
hög andel arbetskraftskostnader.
Förmögenhetsskatten får varken bidra till att kapital flyr landet och
minskar den svenska skattebasen, eller upplevas som orättfärdig av rättvise-
skäl. Centerpartiet anser att förmögenhetsskatten bör fasas ut ur det svenska
skattesystemet.
De mindre företagens möjligheter till utveckling bör stärkas genom en
tillväxtsyftande politik. En IT-satsning över hela landet är mycket viktig för
företagen och en av de främsta åtgärderna för ökad tillväxt.
Den särskilda beskattningen av avsättningar till anställdas vinstandels-
stiftelser bör avskaffas. Centerpartiet anser att avsättningar av detta slag är
positivt och bidrar till ökat engagemang för de anställda. Genom att en del av
företagens vinster går direkt till de anställda stimuleras dynamik och
effektivitet. Fåmansbolag samt handelsbolag och kommanditbolag bör till-
skapas bättre villkor och lättnader i beskattningen.
Generationsskiften bör underlättas genom ett förlängt undantag vid
beräkningen av underlaget för reavinstskatten, i avvaktan på en utredning.
Jordbrukets konkurrenskraft bör stärkas för att ge ökad konkurrenkraft åt
näringen.
Centerpartiet föreslår slopad elskatt och sänkt skatt på eldningsolja för
jordbruksföretag i likhet med regler gällande för tillverkningsindustrin.
Jordbrukarna bör kompenseras för att de betalar högre dieselpris än i andra
länder.
Centerpartiet föreslår en femtioprocentig skattesubvention på hushålls-
tjänster som utförs i hemmet, ett s k RUT-avdrag. Reduktionen gäller enligt
vårt förslag en arbetskostnad upp till 20 000 kronor. Det möjliggör för fler
människor att nyttja hushållstjänster och ökar valfriheten. Åtskilliga arbets-
tillfällen kan skapas. Den "svarta" sektor som finns inom området kan över-
gå i en "vit" och arbetstagarna införlivas i trygghetssystemen. Centerpartiets
skatteförslag utvecklas mer i partimotionen om skatter (1998/99:Sk306).
4.2 Förbättrat företagsklimat
Service- och tjänstesektorn har mycket stor potential. Sänkt skatt på arbete,
som en del av en skatteväxling, gynnar framför allt de kunskapsintensiva
företagen. Det krävs även sänkta skatter och förenklade regler för företagen
om vi skall komma bort från arbetslösheten. Arbetsmarknaden ska vara
flexibel och därmed underlätta anställningar.
Centerpartiet ser i fler små och växande företag den stora chansen att
åstadkomma väl-stånd och ökad sysselsättning. Kvinnors företagande måste
särskilt främjas genom ökat stöd och rådgivning. Det finns stora möjligheter
till arbetstillfällen i alla idéer som kan generera inkomster, sysselsättning
och
vinster. Det kräver bättre tillgång på riskkapital, så att goda affärsidéer kan
prövas på marknaden. Den enskildes möjlighet att tjäna pengar är en
drivkraft för ekonomisk tillväxt, som i sin tur alstrar ökat välstånd i
samhället
och ger förutsättningar för välfärd. Enskilda företagare ska ha social
trygghet, så att de vågar satsa och skapa nya jobb. Offentliga insatser ska
stimulera utvecklingen.
Det är hög tid för Sverige som land att forma en stark, grön näringspolitik
med tydliga gemensamma mål och visioner. Det kräver ett grundläggande
samförstånd mellan stat, näringsliv, forskarsamhälle, kommuner, intresse-
organisationer och medborgare. Svenska företag måste bli bättre på att
marknadsföra och sälja miljöanpassad teknik på den internationella markna-
den. Staten bör medverka till detta genom att anslå 90 miljoner under en
treårsperiod för att utveckla exporten av miljöanpassad teknik.
NUTEK har i uppdrag att arbeta för kvinnors företagande. Medel har
anslagits till kvinnliga affärsrådgivare i inre stödområdet. Kvinnliga
affärsrådgivare finns idag i flera kommuner. Om inte nya medel tillförs
riskerar dessa att upphöra med sin verksamhet. Finansieringen har fördelats
på 1/3 NUTEK, 1/3 länsstyrelsen samt 1/3 kommunerna. I vissa kommuner
har en förlängning av verksamheten finansierats med EU-medel. Erfarenhe-
terna är mycket goda varför Centerpartiet anser att det i varje kommun bör
finnas en kvinnlig affärsrådgivare.
4.3 Jordbruks- och livsmedelsnäring
Jordbruksnäringen och livsmedelsproduktionen är en mycket viktig resurs i
det svenska samhället. Jordbruksmarken är grunden för produktion av hög-
kvalitativa livsmedel och bioråvaror samt har en betydelsefull roll i över-
gången till ett kretsloppsanpassat samhälle. En livskraftig jordbruksnäring är
en förutsättning för ett öppet och levande kulturlandskap.
För att Sverige skall kunna behålla en levande jordbruksnäring med många
livskraftiga jordbruksföretag krävs att de svenska bönderna kan konkurrera
på samma villkor som bönderna i andra EU-länder. Centerpartiet arbetar med
kraft för att ge Sveriges bönder rättvisa konkurrensvillkor.
Inriktningen på jordbrukspolitiken måste vara att trygga utvecklingen inom
jordbruket och livsmedelsindustrin i Sverige. Det behövs övergripande
förändringar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Förändringar av stöd-
system och förenklingar måste ske för att underlätta en miljövänlig
kvalitetsproduktion. Möjligheterna måste förbättras för det europeiska
jordbruket att i större omfattning delta i konkurrensen på världsmarknaden.
Svensk jordbruks- och livsmedelsnäring är en bransch med stora
framtidsmöjligheter och har en mycket stor betydelse för många människor
och företagandet i Sverige. Livsmedelsindustrin är den tredje största
industrigrenen vad gäller antalet sysselsatta. Jordens minskande jordbruks-
arealer, den globala befolkningsökningen och en allt högre efterfrågan på
förnybara råvaror ökar betydelsen av en livskraftig och ekologiskt hållbar
jordbruksnäring i Sverige.
Den svenska jordbruksnäringen är en stor tillgång för Sverige. Det vore en
samhällsekonomisk förlustaffär att inte nyttja och bruka naturresurserna i
jordbrukslandskapet. Dessutom är jordbruksnäringen en förutsättning för
bevarandet av det öppna kulturlandskapet, vilket de flesta värderar mycket
högt.
4.4 Arbetsliv
Genom ökad produktivitet och produktionstillväxt kan sysselsättningen öka
och arbetslösheten minska. Detta förutsätter goda möjligheter för fler företag
att utvecklas och expandera samt en förbättrad arbetsmarknadspolitik. Ar-
betsmarknadspolitiken har ett viktigt uppdrag att tillsammans med andra
politiska åtgärder bidra till ökad sysselsättning.
Arbetsmarknadspolitiken har en vidare roll än den mer traditionella i att
bryta obalanser, undvika flaskhalsar och motverka långtidsarbetslöshet. Den
måste även syfta till att höja kompetensen för att arbetslösa skall kunna ta ett
nytt arbete, förhindra passivisering och social utslagning.
Parodoxalt nog råder hög arbetslöshet samtidigt med brist på arbetskraft
inom några sektorer. Centerpartiet anser att kvalitet måste gå före kvantitet.
Arbetsmarknadspolitiken behöver mer inriktas på åtgärder som leder till nya
jobb. Mer arbetsmarknadsutbildning ligger även i linje med Centerpartiets
strävan att höja utbildnings- och kompetensnivån generellt.
Dagens kvantitativa mål inom arbetsmarknadspolitiken bör ersättas av
effektmål eller mer kvalitativa mål. Centerpartiet anser att det inom ramen
för de nationella målen för arbetsmarknadspolitiken bör ges ökade
möjligheter att lokalt hantera de medel som står till arbetsmarknadspolitikens
förfogande. Detta bör ges regeringen till känna.
Regeringen gör i budgetpropositionen några ansatser till decentralisering
och förenklingar. Bland annat föreslås en ny åtgärd, arbetspraktik, som
ersätter API och ALU, vidare anförs att regeringen avser göra vissa
regelförändringar. Regeringen aviserar även en översyn av volymmålen.
Regeringens ambition är vällovlig men alltför otillräcklig. Regeringen bör
snarast återkomma med förslag till förenklingar och decentralisering av
arbetsmarknadspolitiken. Detta bör ges regeringen till känna.
Arbetsmarknadspolitiken behöver decentraliseras. I Centerpartiets motion
om det nya arbetslivet anförs att AMV:s roll och funktion bör ses över och
att större befogenheter med fördel kan läggas på länsarbetsnämnderna. På
den regionala och lokala nivån kan bättre avgöras på vilket sätt de
arbetsmarknadspolitiska resurserna används effektivast. För att skapa större
utrymme för åtgärder som ger jobb måste volymkraven förändras. Man
måste våga tänka nytt och pröva nya lösningar. Centerpartiet anser att
regelverken måste bli mer flexibla för att möjliggöra lokala och otraditionella
lösningar.
Det regelverk som idag styr arbetslivet kom huvudsakligen till under 1960-
och 70-talen då arbetslivet såg helt annorlunda ut än vad det gör idag. Det är
idag otidsenligt och en mer genomgripande förändring är nödvändig. Det nya
arbetslivet kan inte pressas in i ett gammalt regelverk utan kräver reformer -
genomgripande förändringar av både lagar och ersättningssystem.
Problemen med flaskhalsar måste motverkas genom kvalificerad arbets-
marknadsutbildning och en decentraliserad arbetsmarknadspolitik. Utbild-
ningens infrastruktur måste möta de krav som kunskapssamhället ställer på
ett livslångt lärande och på återkommande utbildning. Kostnaden för arbete
måste minska genom fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter. Det gör att jobb som
annars inte skulle komma till stånd blir lönsamma.
Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring och inte en
permanent försörjning. Arbetslöshetsförsäkringens uppgift är att ersätta den
enskilde för inkomsförluster under en omställningsperiod fram till ett nytt
arbete. Arbetslöshetsersättningen har alltid varit avsedd att vara en
omställningsförsäkring.
I olika sammanhang har framförts förslag om att införa en tidsbegränsad
ersättningsrätt, en bortre parentes i arbetslöshetsförsäkringen. Detta är inte
helt oproblematiskt. Flera frågor i samband med dessa förslag har aldrig lösts
på ett tillfredsställande sätt. Dit hör exempelvis frågan om vad som skall
hända efter det att den bortre gränsen inträder. Centerpartiet anser att det
istället bör införas en avtrappning av ersättningen inom arbetslöshetsför-
säkringen. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ändring av
arbetslöshetsförsäkringen.
Centerpartiet anser att de långtidsarbetslösas situation på arbetsmarknaden
måste stärkas bland annat genom individuella åtgärder som syftar till att öka
deras möjligheter att få sysselsättning. Vidare bör det fortsättningsvis vara
möjligt för deltidsarbetslösa att erhålla ersättning från arbetslöshets-
försäkringen.
Stödet och ersättningen till den enskilde som är arbetslös är inte endast
avhängigt av nivån på ersättningen från arbetslöshetförsäkringen. Istället
samvarierar ersättningar från flera olika källor på ett för den enskilde många
gånger ogynnsamt sätt. Den som blir anvisad ett arbete och tar detta mister
många gånger bidrag. Till detta skall läggas fördyringar i form av
exempelvis resekostnader och barnomsorgskostnader. Skattesystemet har
också en tydlig inverkan. Inte sällan får den enskilde mindre kvar efter det att
han fått arbete. Arbete måste alltid löna sig. Incitamenten att ta arbete eller
att utbilda sig bort från arbetslösheten måste bli starkare. Det är mot
bakgrund av hur olika ersättningssystem samverkar som en utredning bör
tillsättas, vilket Centerpartiet yrkat i motionen om det nya arbetslivet.
Den som blir anvisad arbete skall ta detta såvitt inte godtagbara skäl kan
anföras mot. Arbetsförmedlingen är skyldig att anmäla den som ej tar anvisat
arbete eller åtgärd. Det kan dock inte uteslutas att trots tydligheten i
reglerna
är det mindre frekvent att sådan anmälning görs. Centerpartiet vill gärna
inskärpa vikten av att regelbrott anmäls av arbetsförmedlingen. Om fusk med
ersättning breder ut sig riskeras legitimiteten i arbetslöshetsförsäkringen. Vi
välkomnar en översikt av efterlevandet.
4.5 Arbetsrätt och lönebildning
Mer av arbetsrätten måste kunna hanteras lokalt på de enskilda arbetsplatser-
na genom att arbetsrätten decentraliseras. Möjligheten att lokalt förhandla
och göra undantag från centrala kollektivavtal bör öka. De anställdas kom-
petensutveckling spelar en allt viktigare roll för tryggheten och utvecklingen
i arbetet, liksom för företagens produktivitet och tillväxt. För särskilt de
mindre företagen är investeringar i nyckelkompetens eller utbildning ofta en
stor investering. Betydelsen av turordningsreglerna är här intressant. Undan-
tag bör därför ges från turordningsreglerna för två nyckelpersoner med hän-
syn till funktioner.
Det finns oklarheter avseende distansarbete och turordningsreglerna.
Centerpartiet anser att den omständigheten att en arbetstagare har sin
arbetsplats förlagd till bostaden inte skall medföra att arbetsplatsen utgör en
egen driftsenhet.
Lönebildningen är central för hela samhällets ekonomi. Löneökningar över
vad produktiviteten tillåter försvagar vår konkurrenskraft och riskerar
sysselsättningen. Löneökningstakt måste bli förenlig med en god ekonomisk
utveckling. Bättre balans mellan parterna måste åstadkommas samt tydligare
fördröjningsmekanismer när det föreligger risk för konflikt. Detta bör ske
genom att medlingsinstitutet förstärks genom möjlighet att förbjuda varsel
om stridsåtgärder under medling.
Facken har rätt att vidta stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag
som vägrar teckna kollektivavtal. Det bör införas ett förbud mot sympati-
och stridsåtgärder riktade mot enmans- och familjeföretag. Det bör införas en
proportionalitetsregel.
5 Skattepolitik
5.1 Lägre företagsskatter
Centerpartiet föreslår en rad åtgärder för att sänka företagsskatterna, vilket
beskrivs i kapitel 4. Arbetsgivaravgifterna bör sänkas. Det är viktigt att skat-
tepolitiken utformas för att gagna företagsamhet i hela landet. Centerpartiet
anser att det är angeläget att Norrlands inland också i fortsättningen ges rätt
till reducerade arbetgivaravgifter.
Förmögenhetsskatten bör fasas ut och beskattningen på avsättningar till
anställdas vinstandelar tas bort. Fåmansbolagen samt andra mindre bolag bör
få lättnader i beskattningen.
5.2 Sänkt inkomstskatt
Skattepolitiken ska främja ekonomisk tillväxt och skatt ska tas ut efter bär-
kraft. Skattesystemet ska gynna arbete och kunskap och stärka bl.a männi-
skors ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt bör människor få behålla mer
pengar i sin plånbok. Som en del i det bör inkomstskatterna för låg- och
medelinkomsttagare sänkas. Centerpartiet förespråkar en varaktig lösning för
sänkta inkomstskatter genom höjt grundavdrag för människor med små eller
medelstora inkomster. Höjningen bör konstrueras så att den trappas upp till
en viss nivå och därefter trappas ner så att just låg- och medelinkomsttagare
ska omfattas av höjningen.
Regeringen föreslår i budgeten en tillfällig sänkning av inkomstskatterna
under 1999. Centerpartiet godtar regeringens metod om en tillfällig lättnad i
skattetrycket för dessa inkomstgrupper. Dock anser Centerpartiet att nivån på
skattesänkningen bör vara högre än den föreslagna. Skattereduktionen bör
uppgå till 1 800 kronor för inkomsttagare med pensionsgrundande inkomst
upp till 135 000 kronor. Till detta anslår Centerpartiet medel för år 1999.
Regeringen inbjuder övriga partier till skatteöverläggningar. Utan att binda
oss till tekniken har vi preferensen att höja grundavdraget för att därigenom
sänka inkomstskatten. Centerpartiet förespråkar en varaktig sänkning av
skatterna i den takt som ekonomin tillåter. Regeringen föreslår ingen
sänkning av inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagarna för åren 2000
och 2001, utan hänvisar till skatteöverläggningarna. Vi utgår från att
regeringen i skatteöverläggningarna kommer att visa allvar med sina uttalade
ambitioner till skattesänkningar. Av detta skäl anger Centerpartiet inte heller
någon skillnad i förhållande till regeringens utgiftsram för de båda åren.
5.3 Fastighetsskatt
Centerpartiet har ihärdigt verkat för ett lägre skatteuttag på boendet. Ökad
valfrihet och neutralitet mellan boendeformerna är ett krav Centerpartiet
driver. Långsiktighet i besluten underlättar för hushållen att planera sin eko-
nomi. Centerpartiet motsatte sig höjningen av fastighetsskattesatsen hösten
1994 från 1,5 till 1,7 procentenheter och har därefter sökt möjligheter att
återställa nivån till 1,5 procent. Under våren 1998 möjliggjordes sänkningen
genom en överenskommelse mellan oss och regeringspartiet.
Centerpartiet avslår den av regeringen föreslagna sänkningen av skatt på
hyresfastigheter. Sänkningen är tillfällig, ger liten effekt på de totala
hyreskostnaderna och det är därtill mycket osäkert om den kommer att
komma hyresgästerna till godo. Den föreslagna skattesänkningen för hyres-
fastigheter är svår att följa upp i detta avseende.
Centerpartiets förslag
kassamässiga effekter off.sektor mkr
1999
2000
2001
Arbete
Utfasning av förmögenhetsskatten
-400
-1585
Slopade socialavgifter på vinstandelar
-100
-100
-100
Lättnader för fåmansbolag
-460
-500
Boende
Lindring för bofasta i attraktiva områden
-30
-30
Underlätta för generationsskiften
-150
Summa skattesänkningar
-4990
-6610
-8665
Miljö och energi
Återinförd fastighetsskatt på vattenkraft
1030
1010
980
Produktionsskatt 1, 2, 3 öre per kWh kärnkraft
610
1200
1770
Kväveoxidskatt
100
100
100
Miljöskatt på inrikes flyg
190
180
170
Ej sänkt skatt på hyresfastigheter
870
730
1100
Ökad a-kasseavgift med 40 kr år 1999, 60 kr år
2000, 80 kr år 2001
1450
2325
3100
Ej återföring av fast skattebelopp till kommuner
1300
Höjd ansökningsavgift i tvistemål
15
15
15
Höjda fortkörningsböter
50
50
50
Avgår finansiering
5615
5610
7285
6 Miljö och energi
6.1 Skatteväxling
Centerpartiet förespråkar sänkt skatt på arbete för ökad sysselsättning och
tillväxt. Det bör ske genom sänkta arbetsgivaravgifter. För att skapa utrym-
me för sänkta skatter på arbete bör skatterna höjas på verksamheter som tar i
anspråk naturens resurser utan att automatiskt ersätta de skador och det slita-
ge som uppstår. Centerpartiet föreslår en höjning av miljö- och energiskatter.
Genom att skatteväxla på det sätt som Centerpartiet föreslår kan skatterna på
arbete sänkas och skatterna på sådant som är skadligt för miljön höjas. Däri-
genom minskar den miljöskadliga verksamheten i omfattning samtidigt som
fler kan få arbete.
Med en skattepolitik som stöd för miljö- och energipolitiken kan Sverige
genomgå en strukturomvandling som leder till ett modernt land med
avancerad teknik som svarar upp mot miljöns krav. En sådan utveckling
stärker också svenska företags internationella konkurrenskraft, eftersom
marknaden för miljövänliga produkter och produktion växer. Det finns inom
detta miljöteknikområde stora framtidsmöjligheter och expanderandet för
branschen ger goda möjligheter till ökad sysselsättning.
Biltrafiken orsakar stora utsläpp och bör därmed belastas med miljö-
avgifter i form av skatter. Centerpartiet anser att det är angeläget att
fordons-
skatten för dieseldrivna personbilar förändras så att större vikt läggs vid
bilens miljöegenskaper. I förhållandet mellan fordonsskatt på nyare och äldre
dieseldrivna personbilar finns orättvisor som ter sig svåra att förklara.
Fordonsskatten för äldre dieseldrivna personbilar bör höjas och den bör
sänkas för nyare fordon. Dock måste fördelningspolitiska skäl vägas in vid
omfördelning av fordonsskatten för dessa personbilar. Centerpartiet förordar
höjd skrotningspremie till 8 000 kr som en engångsåtgärd för att skrota de
äldsta och mest miljöförorenande bilarna. Detta bör ges regeringen till känna.
6.2 Naturvård
Det är viktigt att bevarandevärd skog behålls i statens ägo. Anslagen till
skyddsvärd skogsmark ökar i budgetförslaget för 1999, vilket vi välkomnar. I
sammanhanget vill vi dock påpeka att det är mycket olyckligt att denna an-
slagsökning inte kommit tidigare. Centerpartiet har länge drivit kravet att öka
anslagen till inköp av skyddsvärd skog, utan att få något gehör för detta.
Regeringens undermåliga redovisning i budgeten gör det omöjligt att
utläsa hur mycket som anslås för kalkning av sjöar och vattendrag under de
kommande åren. En minskning anser Centerpartiet vara oacceptabel. Riks-
dagen har tidigare fattat beslut om ökat anslag till kalkning, vilket Center-
partiet anser bör följas.
6.3 Energi
Förnyelsen av energisystemet innebär att vi går från miljöhotande och miljö-
förstörande kärnkraft och fossila bränslen till förnybara energikällor och en
effektiv energianvändning. Det är ekologiskt hållbart. Under mandatperioden
vill Centerpartiet medverka till nya steg i förnyelsen av energisystemet och
fullfölja energiöverenskommelsen genom fortsatt kärnkraftsavveckling. Det
utvecklar ett decentraliserat energisystem istället för storskalighet. Det ger
utrymme för en väl fungerande marknad istället för kärnkraft, främjad av stat
och storkapital. Miljöanpassningen av energisystemet går snabbt. Från 1992
till 1996 har den årliga energitillförseln från biobränslen ökat från 71 TWh
till 87 TWh. Kretsloppsanpassning och förnybara energikällor ger redan idag
stora konkurrensfördelar. Många kunder efterfrågar exempelvis så kallad
grön el.
Genom energiöverenskommelsen finns nu en politisk majoritet för
långsiktiga spelregler på den svenska energimarknaden. Det är till fördel för
både konsumenter och producenter.
Energipolitiken ska bidra till att stabila förutsättningar skapas för ett
konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyelse och utveckling av den
svenska industrin. Energipolitiken ska också bidra till ett breddat energi-,
miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.
I och med energiuppgörelsen genomförs ett omfattande program för ett
ekologiskt uthålligt energisystem. Programmet innehåller åtgärder för
minskad elanvändning och ny elproduktion. Det innehåller också långsiktiga
satsningar för utveckling av effektiv energiteknik för att skapa bärkraftiga
alternativ till kärnkraften. Totalt satsas 9 miljarder kronor under en
sjuårsperiod.
Energibeskattningen ska ge goda förutsättningar för den svenska industrins
internationella konkurrenskraft. Det ska vara lönsamt att investera i varu- och
tjänsteproduktion i Sverige och det ska vara fördelaktigt att investera i
ekologisk energiteknik, bl.a. effektivare energianvändning. Beskattningen
ska ge drivkrafter för hushållning och övergång till förnybara energislag. Vid
utformningen av beskattningen ska den elintensiva industrins särskilda behov
beaktas. De EU-direktiv som för närvarande förbereds inom detta område
planeras innehålla större möjligheter att väga in dessa särskilda behov.
Samtidigt måste det övergripande målet vara att beskattningen ska ske så
nära produktionskällan som möjligt. Energipriserna bedöms stiga i samband
med den ökade internationella avregleringen av elmarknaden.
Utsläpp av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen påverkar klimatet.
Det är därför angeläget att i största möjliga utsträckning undvika förbränning
av fossila bränslen. Detta kan ske genom en aktiv energihushållning och
genom att utnyttja förnybara energislag. En ökad användning av alternativa
energislag inom trafiksektorn måste särskilt eftersträvas. Produktionen av
biobränslebaserade drivmedel i Sverige måste öka. Detta bör ske genom en
ökad miljörelatering av energiskatterna i kombination med skattebefrielse för
biobränslen.
Centerpartiet föreslår stegvis höjning av produktionsskatt på kärnkraftsel
som ett led i strävan mot avvecklad kärnkraft. Vi föreslår återinförande av
fastighetsskatten på vattenkraft samt införande av miljöskatt på inrikes flyg.
6.4 Avveckling av subventioner till kärnkraften
Den svenska kärnkraften har under sin driftstid subventionerats av staten
med miljardbelopp. Reglerna för koncernbidrag regleras i kommunalskatte-
lagen (1928:370). Bestämmelserna infördes 1972 och har inte varit föremål
för omarbetning sedan dess. Huvudregeln är att om s.k. kvalificerat koncern-
förhållande föreligger, dvs. om moderbolaget äger mer än 90 % av aktierna i
dotterbolaget, får resultatutjämning ske inom en och samma koncern. Lika-
dan resultatutjämning får även ske för andra bolag om dispens medgivits från
denna regel. Ägarna till kärnkraftsverken i Forsmark och Oskarshamn har
beviljats sådan dispens. Dispens kan medges när det gäller infrastrukturella
investeringar av samhällsekonomisk betydelse, och omfattar investeringar i
kraftproduktion, bränsleframställning, kommunikationer samt försvar i lång-
siktig utveckling. Undantagsbestämmelserna har använts i mycket begränsad
omfattning.
Lagens syfte var att underlätta investeringar i kärnkraft för att skapa en
lönsam och konkurrenskraftig industri på detta område. Kärnkraftsinve-
steringar blev mer lönsamma.
Centerpartiet anser det angeläget att principiellt slå fast att investeringar i
kärnkraft i redovisningssammanhang skall behandlas på samma sätt som
investeringar i andra energislag och andra typer av bolag. Kärnkraften ska
inte ytterligare subventioneras genom särskilt gynnsamma avdragsmöjlig-
heter. Centerpartiet föreslår att riksdagen beslutar att dessa särskilda
avdrags-
möjligheter successivt avvecklas.
7 Utbildning för utveckling
Utbildningssatsningar måste vara en väsentlig del i en tillväxtorienterad
politik. Satsningar måste göras på hela utbildningssystemet, från förskola till
högskola och vuxenutbildning. Centerpartiet har i flera motioner presenterat
sin politik på de olika delområdena.
7.1 En grundskola som ger godkända kunskaper
Grunden för det livslånga lärandet och delaktigheten i kunskapssamhället
läggs i grundskolan. Det är varje elevs rättighet att få tillräckliga kunskaper
i
grundskolan för deltagande i arbetslivet och för vidare studier. Skolan måste
också vara öppen mot det omgivande samhället och inbjuda såväl föräldrar
som lokalt näringsliv att engagera sig i skolans utveckling.
Grundskolan har också en uppgift i att bryta traditionella könsbundna val
till vidare utbildning, som också påverkar rollerna i yrkeslivet. Rekryteringen
till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar i allmänhet bör öka. En
huvuduppgift för skolan är att se till att alla elever får de instrument som
krävs för att hantera och utnyttja informationsteknikens verktyg. Vi har i
motion 1998/99:Ub227 angett riktlinjerna för en grundskola som ger
godkända kunskaper.
7.2 Utveckla gymnasiereformen
Centerpartiet presenterar sin politik för gymnasieskolan i kommittémotionen
1997/98:Ub43. Gymnasiereformen bör ligga fast. Alla elever har rätt till de
teoretiska kunskaper som krävs för ett livslångt lärande och deltagande i ett
modernt yrkesliv. Vägen till de teoretiska kunskaperna måste dock få variera.
Det behövs en mer flexibel gymnasieskola, som också är mer öppen mot
omvärlden. För yrkesförberedande program vill vi nu permanenta lärlingsut-
bildningen. Det är angeläget att det lokala näringslivet är delaktigt i skolans
yrkesförberedande arbete.
Oavsett elevernas framtida val kommer kraven på egen initiativförmåga
och förmågan att utföra projekt att vara större än i det traditionella
industrisamhället. Skolan måste förbereda eleverna genom ett stort inslag av
entreprenöriellt lärande. En rapport från Näringsdepartementet, I entrepre-
nörskapets tecken (Ds 1997:3), visar att möjligheten är mycket stor till ett
sådant lärande för skolan idag. Det är angeläget att lärare och skolledningar
erbjuds fortbildning och att lärarutbildningen förmedlar sådana kunskaper.
7.3 Kunskapslyftet och eftergymnasial utbildning
Omkring två miljoner människor på arbetsmarknaden saknar i dag gymna-
siekompetens i svenska, engelska och matematik. Genom kunskapslyftet har
Centerpartiet medverkat till den enskilt största och mest omfattande sats-
ningen någonsin för att höja kunskaps- och utbildningsnivån för vuxna i
Sverige. Det är angeläget att överväga en generell utbildningsgaranti med
möjlighet att komplettera sin utbildning genom att läsa in gymnasieskolans
kärnämnen med a-kassa. Vi redogör vidare för detta förslag i vår motion
1998/99:A214.
Efter den grundläggande utbildningen i grund- och gymnasieskola måste
det finnas olika vägar ut i arbetslivet, såväl akademiska studier som
kvalificerad yrkesutbildning. Centerpartiet var med om att besluta att inrätta
en sådan på försök. Centerpartiet vill understryka vikten av att yrkesutbild-
ningen nu permanentas och att den kvalificerade yrkesutbildningen tillåts
expandera.
Centerpartiet har under de senaste två mandatperioderna medverkat till den
största utbyggnaden av den högre utbildningen i Sverige någonsin. Sverige
var på väg att halka efter under 1980-talet när det gäller antalet högskole-
utbildade. Under de senaste 10 åren har antalet högskoleplatser ökat med 50
procent. Högskolan byggs ut med ytterligare 60 000 platser mellan 1997 och
2000. Antalet examinerade ingenjörer och civilingenjörer kommer att ha
fördubblats under perioden 1993-1999 och antalet som har disputerat inom
naturvetenskap och teknik har ökat markant.
Centerpartiet har länge arbetat för att högskolorna i Örebro, Karlstad,
Växjö samt Mitthögskolan ska utvecklas till nya universitet. Under några år
har vi medverkat till att satsa extra resurser för att göra det möjligt. Detta
förverkligas nu. En förutsättning för de nya universitetens framgång är att de
får fortsätta att expandera, främst genom sin forskning och forskarutbildning.
De uteblivna satsningarna på de nya universiteten är en ren oförskämdhet
från regeringens sida. Centerpartiet föreslår att de nya och blivande
universiteten för 1999 får ökade forsknings- och forskarutbildningsresurser
med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Centerpartiet har medverkat till inrättandet av nya högskolor på Södertörn
och i Malmö. Båda medverkar till minskad social snedrekrytering och höjer
utbildningsmöjligheterna i områden med svåra regionala förutsättningar. I
enlighet med vår linje blir också högskolan på Gotland en egen självständig
högskola.
Nu måste ett kvalitativt språng göras. En strategi för ökade forsknings-
resurser samt säkrad kvalitet i undervisningen för alla högskolor måste
läggas fast. Vi anger en strategi för detta i vår motion 1998/99:Ub453. Vi
föreslår också att ett nytt studiemedelssystem med lika delar bidrag och lån
inrättas från och med hösten 1999. Riktlinjerna för detta anges i motion
1998/99:Ub706.
Allt större krav ställs i det moderna yrkeslivet på återkommande utbildning
och livslångt lärande. Det studiefinansieringssystem som är avsett för ung-
domsstudier kan inte klara av att också finansiera återkommande utbildning.
Ett särskilt system som tillåter anställda och arbetsgivare att sätta av medel
för utbildning på individuella kompetenskonton är därför påkallat.
Centerpartiet har också föreslagit ett sådant i motionen 1997/98:A214.
7.4 Studiemedelssystemets ekonomi och genomförande
Sammantaget innebär ett studiemedelssystem som presenterats ovan att de
direkta kostnaderna ökar med 3,8 miljarder kronor. Genom den höga bi-
dragsdelen minskar dock lånevolymen så kraftigt att statens kostnader för
räntesubventionen minskar med ca 1 miljard kronor.
Genom de förändringar av antalet terminer, som vi föreslår, och merit-
prövning jämte ytterligare några skärpningar vad avser t.ex. studieaktivitets-
kontroll, kan ytterligare 800 miljoner kronor sparas inom systemet. Ett nytt
studiemedelssystem fordrar därför, fullt genomfört, ett tillskott på 2 miljarder
kronor i statsbudgeten.
Ett nytt studiemedelssystem bör genomföras i två steg, där det första steget
innebär en höjd bidragsdel och höjt fribelopp och det andra steget innebär att
höjningen av bidragsdelen till 50 procent fullföljs. Reformen bör inledas
under nästkommande budgetår. Regeringen bör återkomma med förslag till
nytt studiefinansieringssystem som kan träda i kraft 1999.
7.5 Studentbostäder
Det investeringsbidrag regeringen införde i samband med vårpropositionen
1998 är ett steg i rätt riktning för att stimulera nybyggnation av studerande-
bostäder. Dock har bara en mindre del av detta bidrag använts, eftersom
bidraget täcker en alltför liten del av kostnaderna per byggd lägenhet. Reg-
lerna för bidraget är alltför komplicerade och har bidragit till att medlen inte
nyttjats fullt ut. Centerpartiet förespråkar enklare regler också inom detta
område. Regeringen har ett ansvar att inbjuda berörda kommuner, högskolor
och studentkårer till överläggningar om hur bostadssituationen för studenter
ska hanteras framgent. Användningen av de resurser som avsatts för att sti-
mulera nybyggnation av studentbostäder bör avgöras genom dessa diskus-
sioner.
8 Samhälle och sociala frågor
8.1 Ett tryggt samhälle
Välfärdspolitiken är väl utbyggd i Sverige, ändå finns stora orättvisor i för-
delningen av välfärden. Många människor omfattas inte av socialförsäkrings-
systemen och är i stället hänvisade till behovsprövade socialbidrag. Orättvi-
sorna märks extra tydligt i tider med hög arbetslöshet. Människor som kän-
ner maktlöshet och har liten möjlighet att påverka sitt eget liv har sämre
hälsa än andra. Skillnaderna i hälsa ökar. Alltfler människor lever helt utan-
för samhällsgemenskapen och segregationen i storstäderna tenderar att öka.
Centerpartiet vill vända utvecklingen genom att förändra grundläggande
strukturer i samhället. Samhällsgemenskapen måste växa underifrån, genom
ett ökat lokalt inflytande med aktiva medborgare som tar personligt ansvar.
Vi vill skapa ett samhälle med lika möjligheter för alla människor, oberoende
av bakgrund. Vi vill att samhället ska utvecklas på en mångkulturell grund.
Vården och omsorgen ska utgå från den enskilda människans behov och
utövas i enlighet med patienten önskemål och aktiva val. Människors
förmåga att skaffa sig kunskap om och påverka sitt hälsotillstånd ska vara
vägledande för organisationen av sjukvården. Alla ska ha möjlighet att,
utifrån sitt behov, välja sin personliga kontakt, vårdinrättning och omsorgs-
form. Centerpartiet vill därför stimulera till att öka mångfalden av vård-
utövare. Det utvecklar metoder och förbättrar effektiviteten inom hälso- och
sjukvården, samtidigt som förnyelse i arbetsformerna inom hälso- och
sjukvården kan underlättas.
Alla människor har rätt till grundläggande social trygghet utan individuell
behovsprövning. Välfärden ska fördelas jämlikt. Centerpartiet slår vakt om
dessa principer för välfärdspolitiken. Alla människor ska vara delaktiga i
välfärdssamhället och känna trygghet och säkerhet vid fall av ohälsa och
arbetslöshet. Sverige har ett väl utbyggt välfärdssystem, men välfärden
fördelas inte rättvist.
Centerpartiet förordar en samordnad trygghetsförsäkring som ska ersätta
nuvarande försäkringar vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och förtids-
pension - en allmän försäkring som ska täcka oväntat inkomstbortfall under
de förvärvsaktiva åren. I vårt förslag om trygghetsförsäkring ska en lägsta
ersättningsnivå - en grundpenning - garanteras, därutöver en inkomst-
relaterad del vars storlek är baserad på den inkomst man har som företagare
eller anställd.
I trygghetsförsäkringen vill Centerpartiet stärka arbetslinjen. Det
övergripande målet ska vara rehabilitering och stimulans till arbete.
Principen ska vara att arbete alltid ska löna sig mer än bidrag. Detta
förutsätter en ökad tro på individens förmåga och ett ökat individuellt ansvar.
Vi vill genomföra en välfärdsreform för ökad rättvisa.
8.2 Rättsväsendet
En av rättsstatens viktigaste uppgifter är att forma gemensamma spelregler
och säkra att de efterlevs. Att skydda medborgarna mot våld och övergrepp
och att garantera individens rättssäkerhet är avgörande för tilltron till sy-
stemet. Det personliga ansvaret måste tydliggöras.
Den viktigaste kriminalpolitiska uppgiften för samhället är att minska
brottsligheten och därigenom öka människors trygghet. Brottsutvecklingen
kan inte enbart stävjas genom de traditionella åtgärderna inom rättsväsendets
ram, d.v.s. ingripande och reaktion på redan begångna brott. Det brotts-
förebyggande arbetet måste prioriteras och förstärkas. För att lyckas med
detta måste alla goda krafter samverka. Engagemanget från allmänheten och
ideella organisationer måste tas till vara. Samordningen och samarbetet
mellan myndigheter, enskilda och olika organisationer måste stärkas och
utvecklas. Lokala trygghetsplaner är ett sätt att öka detta samarbete.
Brottsoffrens ställning måste stärkas.
Centerpartiet har aktivt medverkat till att polisens resurser förstärks med
sammanlagt 905 miljoner kronor för perioden 1999-2001. I den här
motionen lägger vi förslag om ytterligare förstärkning med ca 200 miljoner
kronor under en treårsperiod.
8.3 Pensionärer
Centerpartiet har tidigare lagt förslag i Riksdagen om att utveckla hemser-
vicesektorn för äldre. Pensionärshushållens behov av vardaglig service kan
tillgodoses genom att staten stimulerar den privata tjänstesektorn. Det enk-
laste sättet att göra detta är genom ett system med hemservicecheckar för
pensionärshushåll. Vårt förslag bygger på att det ska omfatta alla pensionärs-
hushåll, förtids- och folkpensionärer, och ska gälla för alla normalt före-
kommande tjänster i hemmet. Det som förekommer inom den behovsprövade
hemtjänsten ska inte ingå i detta system.
Centerpartiet vill förbättra situationen för de pensionärer som har låg
pension och föreslår en samordning av BTP-systemets och bostadsbidrags-
systemets inkomstunderlag. Därigenom fångar man upp de luckor i vad som
närmast kan betecknas som förenklade inkomstberäkningar i ett omodernt
BTP-system. Samordningen ska avse såväl den tidsmässiga beräkningen av
inkomstunderlaget som vems inkomster och vilka inkomster som ska
påverka underlaget. Förslaget medför att det inkomstunderlag som ligger till
grund för BTP kommer att justeras årligen i förhållande till aktuella
inkomster och förmögenheter, enligt samma modell som används i
bostadsbidragssystemet idag. Det medför också att försäkringskassorna får
möjlighet att kontrollera att rätt bidrag betalas ut. Genom anpassningen av
BTP:s inkomstunderlag till bostadsbidragets vad avser tjänste- och
näringsinkomster m m breddas också inkomstunderlaget i BTP-systemet. Vi
föreslår samtidigt lättnader i inkomstberäkningen för pensionärer med
mindre förmögenheter.
Regeringen föreslår i propositionen att förtidspensionärer med restarbets-
förmåga i första hand ska beredas arbete på reguljära arbetsmarknaden.
Regeringen har dock inte för avsikt att lösa problematiken som uppstår för
vissa företagare med restarbetsförmåga. Centerpartiet anser att företagare så
långt som möjligt bör jämställas med arbetstagare vid prövning av arbets-
förmåga och rehabiliteringsbehov. I utredningen Företagare med restarbets-
förmåga 1998:34 föreslås en ändring inom socialförsäkringen vad gäller
arbetsfrågebedömningen för företagare. Utredningen föreslår att företagares
arbetsförmåga ska prövas, inte enbart mot nuvarande arbetsuppgifter utan
även mot möjligheten att erhålla andra uppgifter i den egna närings-
verksamheten innan bedömning görs mot annat på arbetsmarknaden normalt
förekommande arbete. Om utredningens förslag genomförs skulle resultatet
bli att företagare och arbetstagare likställs fullt ut vid prövning av rätt till
sjukpenning och förtidspension. Centerpartiet anser att utredningens förslag
bör göras till föremål för lagstiftning. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet har medverkat till en inkomstprövning av änkepensionen.
Änkepensionen infördes ursprungligen för att ge kvinnor möjlighet till
ekonomisk försörjning om mannen avled innan kvinnan uppbar egen ålders-
pension. Den tillkom i en tid då det var ovanligt att kvinnor förvärvsarbetade
och mannen oftast var ensam familjeförsörjare. Idag är situationen en annan.
Vid utvärderingar av änkepensionsreformen har framkommit att kvinnor med
låg egen inkomst skyddas och att det främst är kvinnor med egen hög
inkomst som drabbas. För unga familjer kan minskningen av folkpensionen
leda till ekonomiska svårigheter. Vi anser att kvinnor med barn under 18 år
ej ska beröras av inkomstprövningen. Riksdagen bör av regeringen begära
förslag om förändring.
Den första januari 1990 infördes den s k efterlevandepensionen som inne-
bär att kvinnor och män får samma stöd. Det består av en omställ-
ningspension under 6 månader som kan förlängas under vissa förutsättningar.
Omställningsperioden är kort. Vi anser att riksdagen hos regeringen bör
begära en utredning om förutsättningarna att förlänga omställningsperioden
till tolv månader. Den som mist sin make/maka går igenom en mycket svår
situation med traumatiska upplevelser. Denna plötsliga förändring av
livssituationen kräver längre tid än sex månader för anpassning till nya
förutsättningar.
8.4 Vårdgaranti
Regeringen föreslår ingen vårdgaranti trots att de slutsatser man drar är att
köerna är för långa och att det finns brister i vårdens organisation som gör att
köer uppstår. Centerpartiet har med anledning av propositionen om patien-
tens ställning motionerat om att en vårdgaranti och en tillgänglighetsgaranti
bör införas (1997/98:189).
8.5 Familjepolitik
Centerpartiet vill förnya familjestödet så att det utgår ifrån barnens och fa-
miljernas behov. Stödet till familjerna måste bli mycket bättre anpassat efter
olika familjers livsvillkor, förhållanden och önskemål. Vi vill att stödet ska
utformas så att det passar alla familjetyper, och vi vill överlämna ansvaret
till
föräldrarna att själva bestämma över sin tid. Familjestödet ska innehålla ett
barnkonto, att fördela under barnets förskoleperiod samtidigt som föräldrarna
ges rätt att göra avdrag för barnomsorgskostnader. Vi vill också införa en
pappa- och en mammamånad samt 18 kontaktdagar. Förslaget finns presente-
rat i en motion om familjepolitiken (1998/99:Sf228).
Barnkontot ska finansieras genom en sammanslagning av barnbidraget i
den aktuella åldersgruppen, föräldrapenningen och flerbarnstillägget samt
genom att ta de resurser i anspråk som kommunerna får genom minskade
utgifter och ökade intäkter. Förslaget innebär ingen ökad nettokostnad för
staten eller för kommunerna. Med barnkontot fördelas mer pengar direkt till
familjerna och mindre via kommunkassan. Vi beräknar samhällets
nettokostnad för förslaget till 2 miljarder kr/år. Vårt förslag till förnyat
familjestöd, inkl. pappa/mamma-månader och kontaktdagar, kan införas från
och med den 1 januari 2001.
Regeringens förslag om att det nya stödet till frivilligorganisationer inom
det sociala området ska administreras av Socialstyrelsen avvisas av
Centerpartiet. Vi har inget att invända mot att stödet samordnas eller att det
får den inriktning och utformning som regeringen anger. Däremot vill vi att
det rådgivande organ som regeringen anser att Socialstyrelsen ska utse,
istället får en självständig ställning. Fördelningen av stödet bör således ske
av en oberoende kommitté där representanter för frivilligorganisationerna
ingår. Detta bör ges regeringen till känna.
9 Regionalpolitik
Det regionala självbestämmandet måste öka. Samordning mellan olika myn-
digheter är en förutsättning för att utveckla servicen och finna flexibla lös-
ningar. Mer av beslut som idag tas av centrala myndigheter och verk måste
tas av ett regionalt organ. Det kan vara ett region- eller länsparlament. Regi-
onerna måste själva i större utsträckning formulera utvecklingsstrategier och
ha makt och möjligheter att realisera dessa. Det är lokalt och regionalt man
vet förutsättningarna, behoven och möjligheterna. Detta måste tas till vara.
Riksdag och regering skall understödja en regional utveckling i hela
landet. En förutsättning för att skapa livskraftiga miljöer är att det finns en
grundläggande samhällsservice i hela landet. En av de större utmaningarna
blir att lägga fast vad en garanterad grundservice skall innehålla. Denna
grundservice i form av exempelvis post- och teleförbindelser, infrastruktur
etc måste garanteras av samhället. Det behöver dock inte innebära att det
offentliga svarar för genomförandet.
Regionalt utvecklingsarbete kräver resurser. Dessa skall gå till utveck-
lingsinriktat arbete, inte till onödig byråkrati och krångel. De medel som
ställs till förfogande måste kunna hanteras med stort lokalt självbestäm-
mande. Resurser för att genomföra ett regionalt utvecklingsarbete får inte
samtidigt följas av alltmer komplicerade regelverk och betungande admini-
stration.
9.1 Kommunal ekonomi
Den statliga fördelningspolitiken till kommuner och landsting måste föränd-
ras. Den kommunala skatteutjämningen ska ge alla kommuner likvärdiga
förutsättningar. Invånare i landets samtliga kommuner har rätt till likvärdig
basservice. De parametrar som ligger till grund för skatteutjämningen, och
deras betydelse, bör justeras för ökad rättvisa. Kommuner och landsting bör
få ökade möjligheter till lokalt styre. Centerpartiet förespråkar ökade sats-
ningar till kommunerna. Det stora arbetet är redan gjort under våren 1998
genom tillskottet på 20 miljarder kronor till kommunerna för vård, skola och
omsorg som Centerpartiet bidrog till att få fram.
Centerpartiet avslår regeringens förslag om att det fasta belopp om 200
kronor som utgår vid beskattning av förvärvsinkomster ska tillfalla
kommunerna. Förslaget är en engångsåtgärd. Centerpartiet föreslår ökade
anslag till kommunerna med en summa motsvarande 1,3 miljarder kronor.
9.2 Kommunala utjämningssystemet
Det kommunala skatteutjämningssystemet förändrades för drygt två år sedan.
Genom Centerpartiets försorg innebar beslutet att en avstämning skulle göras
efter två år. Utredningen kommer inom kort att presentera sina förslag. Cen-
terpartiet vill redan nu avge några principiella ställningstaganden.
Utvärderingar av skatteutjämningssystemet indikerar tydligt att viktningen
av olika faktorer inom utjämningssystemet inte motsvarar de faktiska
kostnaderna samt att det missgynnat de kommuner som haft negativ
befolkningsutveckling, hög arbetslöshet och hög medelålder.
Skatteutjämningen mellan kommunerna måste förändras så att större vikt
ges åt befolkningsstrukturen och kommuner som har befolkningsminskning.
Förändrad sysselsättning och hög arbetslöshet slår med dagens system
igenom direkt. Det bör därför byggas in en bromsmekanism så att effekten
neutraliseras under en övergångstid.
En övergångsperiod skulle leda till en smidigare intäkts- och
kostnadsanpassning. Kriterierna för t.ex. kollektivtrafik och individ- och
familjeomsorg bör förändras. Detta bör ges regeringen till känna.
Det kommunala skatteutjämningssystemet behöver förändras för att nå en
bättre regional balans. Beräkningsgrunderna behöver vara mer aktuella än
vad de är i dagens system. Befolkningsminskningsfaktorn bör utgå från jäm-
förelsen 5 år tillbaka i tiden istället för nuvarande 10 år. Faktorn befolk-
ningsminskningen som påverkar systemet bör dessutom ges en högre
viktning. Detta bör riksdagen besluta om.
9.3 IT
Den digitala infrastrukturen är en avgörande faktor för näringslivet inför
2000-talet. Genom utbyggda bredbandsförbindelser i hela landet skapas en
grogrund för utlokalisering av befintlig verksamhet, telependling och företag
som erbjuder helt nya informationstjänster. Investeringar i digital infrastruk-
tur måste därför prioriteras.
Centerpartiet har i motion 1998/99:c108 begärt en utredning om utbyggnad
av ett finmaskigt fibernät till alla hushåll och arbetsplatser i hela landet.
Kommersiella operatörer bör stå för trafiken mellan de knutpunkter som
uppstår i ett sådant nät.
Utbyggnad av ett finmaskigt fibernät i hela landet ger enorma möjligheter
till utveckling. Marginalkostnaden för ökad kapacitet och nya tjänster skulle
sjunka dramatiskt och alla delar i hela landet få tillgång till information och
digital kommunikation på lika villkor. Möjligheten att erbjuda sådana
kommunikationsmöjligheter skulle vara en konkurrensfördel för Sverige och
för glesbygden. En utbyggnad bör starta i de områden som i dag har den
lägsta överföringskapaciteten.
9.4 Kommunikationer
Ett kretsloppsanpassat samhälle förutsätter ett "grönare" transportsystem.
Användningen av fossila bränslen måste minska. Centerpartiet anser att det
bör införas en nollvision för fossila bränslen, dvs. en plan för hur fossila
bränslen successivt skall fasas ut och ersättas med förnybara bränslen.
Goda kommunikationer är en förutsättning för att hela Sverige ska kunna
utvecklas. Transportpolitiken måste syfta till att minska avståndsnackdelar
och utöka möjligheterna för ett decentraliserat samhälle. Investeringar i
infrastruktur bidrar till tillväxt och utveckling i hela landet. Det krävs att
väg- och järnvägskapitalet förvaltas så att värdet av gjorda investeringar inte
urholkas. Insatser för drift och underhåll samt bärighetshöjande åtgärder
måste prioriteras.
I Sverige finns drygt 2 000 mil allmän väg som inte är hårdbelagd. Detta
vägnät utgör särskilda problem och bör hårdbeläggas. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till en tioårig plan för hårdbeläggning
av grusvägar med trafik på 150 fordon per dygn eller mer.
Det enskilda vägnätet är för många boende på landsbygden förbindelsen
till det allmänna vägnätet. Det enskilda vägnätet är viktigt för de boende, för
utveckling av näringslivet, ökad sysselsättning och ökad tillgänglighet.
Nivån för bidrag till de enskilda vägarna måste ökas.
För att järnvägsinvesteringarna skall få avsedd effekt och konkurrens-
kraften stärkas är det viktigt att fullfölja snabbtågsplaneringen.
Centerpartiet anser att ett system för statlig upphandling av flygtra-
fiktjänster som är regionalpolitiskt viktiga men kommersiellt mindre
intressanta bör införas. Finansieringen av upphandlingen bör ske genom att
en avgift tas ut på övriga inrikes flygresor. Luftfartsverket måste ha ett
regionalpolitiskt ansvar.
Centerpartiet anser att Södra länken inte ska byggas. Istället bör förhan-
dlingar upptas om byggande av ett tredje spår över Riddarholmen och
Centralbrons förläggande i tunnel. Den statliga medfinansieringen om 827
miljoner för byggande av Södra länken bör användas för finansiering av ett
tredje spår.
Sjöfarten är exportindustrins livsnerv mot internationella marknader. Det
finns anledning att se över konkurrensen mellan gods på järnväg och till
sjöss. Mellantonnagets betydelse för att lösa trafikproblemen och
miljöproblem i Europa samt för att binda samman Östersjön bör beaktas.
Regeringen bör se över hur de sänkta banavgifterna påverkat sjöfarten och
även överväga att ta bort de så kallade farledsavgifterna.
Tabell 2. Förslag till utgiftsramar för 1999
Centerpartiets förslag på utgiftsramar
budget
1999
vår diff.
2000
vår diff.
2001
vår diff.
UO 1
Rikets styrelse
4180
-100
4263
-150
4554
-150
UO 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1705
-23
1484
0
1581
0
UO 3
Skatteförvaltning och uppbörd
5811
0
5838
0
5925
0
UO 4
Rättsväsendet
21919
+65
22175
+65
22567
+65
UO 5
Utrikes förvaltning och int. samverkan
2871
0
2895
0
2931
0
UO 6
Totalförsvar
44107
0
45441
0
45227
0
UO 7
Internationellt bistånd
11900
+102
12889
+192
13869
+402
UO 8
Invandrare och flyktingar
4324
0
4234
0
4454
0
UO 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
24012
+420
24471
+250
24765
+200
UO 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp
80503
-685
81096
-685
83300
-685
UO 11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
34315
-525
33753
-515
33477
-515
UO 12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
39896
-345
42581
-345
45622
+2000
UO 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
33789
0
26484
0
24063
0
UO 14
Arbetsmarknad och arbetsliv
48274
-2290
48881
-2090
47407
-4090
UO 15
Studiestöd
22447
+1000
23741
+2000
25354
+2000
UO 16
Utbildning och universitetsforskning
29031
+100
30405
+122
31869
+128
UO 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
7452
+50
7597
+50
7722
+50
UO 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjn. och
byggande
20463
-500
17300
-740
13702
-2000
UO 19
Regional utjämning och utveckling
2743
+500
2675
+590
3337
+590
UO 20
Allmän miljö- och naturvård
1549
+90
1464
+90
1592
+90
UO 21
Energi
1681
0
1440
0
1715
0
UO 22
Kommunikationer
25501
-105
26599
-105
25589
-245
UO 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar
11974
+30
13154
+30
13168
+30
UO 24
Näringsliv
2898
+144
2837
+143
2966
+143
UO 25
Allmänna bidrag till kommuner
103565
+1450
105087
0
107267
0
UO 26
Statsskuldräntor m.m.
84560
0
77000
0
72180
0
UO 27
Avgiften till Europeiska gemenskapen
21908
0
21356
0
22101
0
Summa utgiftsområden
698380
-622
691141
-1098
691302
-1987
Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor
613820
-622
614141
-1098
619122
-1987
Minskning av anslagsbehållningar
5000
0
4000
0
3000
0
Ålderspensionssystemet vid sidan av stats-
budgeten
135849
0
140414
0
146433
0
Summa takbegränsade utgifter
749669
-622
754555
-1098
765555
-1987
Budgeteringsmarginal
3330
+622
6445
+1098
20445
+1987
Utgiftstak
753000
0
761000
0
786000
0
10 Utgiftsområdena 1-27
UO 1 Rikets styrelse
Inom utgiftsområdet föreslår regeringen att resurser skall tillföras under åren
1999-2001 för att öka kvaliteten i Regeringskansliets beredningsarbete. Den
ökningen är omotiverat hög. Medlen tillförs anslaget B2, Regeringskansliet
m.m. Av de föreslagna tillskotten under åren 1999-2001 anslår Centerpartiet
100 miljoner för 1999 och 150 miljoner för de därpå följande åren. Dessutom
anslås medel för att förbereda och genomföra det svenska ordförandeskapet i
EU år 2001. Besparingen skall inte drabba de resurser som behöver avsättas
för Sveriges ordförandeskap i EU.
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Centerpartiet anser att det finns möjligheter till effektivisering inom utgifts-
området. En ökad decentralisering till regionala och lokala nivåer leder till
minskade utgifter för statsförvaltningen. Vi förslår en minskning av ramen
för 1999 med 10 miljoner kronor. Centerpartiet anser inte att inrättandet av
en ny myndighet för kvalitetsutveckling och kompetenshöjning inom för-
valtningarna är eftersträvansvärt. Anslaget A2 Ny myndighet för kvalitetsut-
veckling och kompetensförsörjning om 10 miljoner kronor bör därför avslås.
UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd
Inga förändringar i förhållande till regeringens förslag
UO 4 Rättsväsendet
Rättsväsendet har under senare tid utsatts för berättigad kritik. Polisens ar-
bete har inte varit tillräckligt effektivt samtidigt som pressen på de rättsvår-
dande instanserna ökat under senare år. Centerpartiet välkomnar den ökning
av polisens resurser som sker de kommande åren. Centerpartiet vill tillföra
65 miljoner kronor ytterligare till polisen för åren 1999-2001 i jämförelse
med regeringens förslag (UO 04, A1). Detta kommer vi att finansiera genom
höjda tvistemålsavgifter och genom höjda böter för fortkörning. En effektivi-
sering av polisens resurser måste till parallellt med att nya resurser tillförs.
Polisens ledningsorganisation kan förbättras ytterligare.
Idag är ansökningsavgift i tvistemål 450 kronor. Centerpartiet föreslår att
den från och med 1/1 1999 höjs med 210 kronor. Beräknat på nuvarande
antal tvistemål (ca 74 000) leder åtgärden till att intäkterna ökar med ca 15
miljoner kronor.
I enlighet med nollvisionens arbete att nedbringa antalet trafikolyckor
anser Centerpartiet att det är angeläget att minska hastighetsöverträdelserna.
Det bör bli mer kännbart att köra för fort. Därför föreslår vi höjda böter med
420 kronor. Antalet böter är ca 120 000 per år varför åtgärden förväntas
inbringa ytterligare ca 50 miljoner kronor till staten.
UO 5 Utrikesförvaltning
Regeringen gör inom utgiftsområdet en storsatsning på Europainformation.
Centerpartiet inser behovet av Europainformation, särskilt mot bakgrund av
att Sverige våren 2001 innehar ordförandeskapet i EU. Centerpartiet utveck-
lar i en särskild motion behovet av att förbereda hela samhället för Sveriges
ordförandeskap (1998/99:U505). Det är nödvändigt att ge den svenska admi-
nistrationen goda förutsättningar att kunna axla de förpliktelser som ordför-
andeskapet för EU medför. Insatser för att anpassa Regeringskansliets orga-
nisation, och insatser för att kompetensutveckla personalen, har Centerparti-
ets stöd.
Att förbereda den centrala administrationen är emellertid inte tillräckligt.
Det svenska föreningslivet, frivilligorganisationerna, folkrörelserna och de
idéburna organisationerna bör uppmuntras att fungera som kraftkällor i det
medborgerliga Europasamarbetet. Regeringen bör finna former att stödja det
civila samhällets europeiska nätverk.
Anslaget till Föreningen Norden har i år överförts till detta utgiftsområde.
Det förefaller logiskt att detta anslag återfinns i samma utgiftsområde som
anslaget för det nordiska samarbetet. I den folkliga förankringen har den
nordiska samarbetstanken sin överlägsna styrka. Frivilligorganisationerna
bildar den breda folkliga basen för Norden som samarbetsområde. Fören-
ingen Norden intar en särställning bland dessa. Det är mot denna bakgrund
förvånande och otillfredsställande att regeringen i budgetpropositionen
enbart konstaterar att behovet av ytterligare stöd till Arena Norden bör
prövas i särskild ordning. Centerpartiet förutsätter att Arena Norden ges ett
ekonomiskt stöd som tryggar den framtida verksamheten i enlighet med
anslagsframställan från Föreningen Norden. Ett förslag med denna innebörd
utvecklas i en gemensam motion från de svenska ledamöterna av Mitten-
gruppen i Nordiska rådet.
UO 6 Totalförsvar
Centerpartiet står tillsammans med Socialdemokraterna bakom 1996 års
försvarsbeslut. För detta beslut tar vi långsiktigt ansvar. Budgetåret 1999
utgör år tre inom ramen för den femåriga försvarsbeslutsperioden. Bered-
ningen inför 1999 års säkerhetspolitiska kontrollstation pågår. Riksdagen har
i samband med denna kontrollstation möjlighet att göra de justeringar som
krävs för att än bättre avpassa totalförsvaret för dess uppgifter.
UO 7 Internationellt bistånd
Centerpartiet utvecklar i en särskild motion partiets syn på Sveriges utveck-
lingssamarbete (1998/99:U204). Ökad rättvisa mellan världens rika och
fattiga är en förutsättning för fred och en långsiktigt hållbar utveckling.
Centerpartiet anser att biståndsmålet på en procent av BNI stegvis skall
återupprättas och är kritiskt till att regeringen och dess samarbetspartier har
så låga ambitioner för det svenska biståndet. Centerpartiet anser att bistånds-
ramen för 1999 bör uppgå till 12 942 miljoner kronor, eller till 0,71 procent
av BNI.
För utgiftsområde 7 Internationellt bistånd föreslår regeringen att anslaget
sänks till 11 900 miljoner kronor jämfört med förslaget i proposition
1997/98:150, där anslaget för utgiftsområdet beräknades till 12 002 miljoner
kronor. Centerpartiet var i våras överens med regeringen om denna
utgiftsram för UO 7 och vi ser ingen anledning att ändra vår hållning på
denna punkt. Centerpartiet föreslår därför att ramen för utgiftsområde 7 höjs
med 102 miljoner kronor.
Centerpartiet gör ingen annan bedömning än regeringen vad gäller de
kostnader för EU:s gemensamma bistånd, för mottagande av asylsökande
samt för administration som avräknas från biståndsramen. Centerpartiet
förespråkar en höjning av anslaget B. inom UO 7 Samarbete med Central-
och Östeuropa med 25 miljoner kronor för 1999 och beräknar samma
höjning för år 2000. Anslaget för utgiftsområde 7, anslagsposten A. Inter-
nationellt utvecklingssamarbete bör för 1999 höjas med 77 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag.
UO 8 Invandrare och flyktingar
Centerpartiet ser med stort allvar på den ökade segregationen som märks
mest i storstadsområdena. Delade städer och segregerade områden är ett
demokratiskt, ekonomiskt och socialt problem som leder till etnisk segrega-
tion. Människor som bor i utsatta områden riskerar att bli utestängda från
samhället och marginaliseras på ett sätt som Centerpartiet inte kan acceptera.
Valdeltagandet sjunker i utsatta områden. Många av de boende i utsatta
områden känner inte att de har möjlighet att påverka och därmed ökar utan-
förskapet ytterligare. Nyckeln till att bryta den negativa spiralen är att ge
makt, inflytande och ansvar till de boende i området. Ansvar är förutsätt-
ningen för att uppnå delaktighet och integration. Centerpartiet har i en sär-
skild partimotion (1998/99:Sf608) presenterat flera förslag kring integra-
tionspolitiken.
Centerpartiet föreslår samma utgiftsramar som regeringen.
UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Centerpartiet föreslår ett system med hemservicecheckar för pensionärshus-
håll. Vårt förslag bygger på att det ska omfatta alla pensionärshushåll, för-
tids- och folkpensionärer, och ska gälla för alla normalt förekommande
tjänster i hemmet. Den behovsprövade hemtjänsten ska inte ingå i detta sy-
stem. Centerpartiet avsätter 700 miljoner kronor för varje år under perioden
1999-2001 för detta.
Centerpartiet har föreslagit flera åtgärder i motion 1998/99:So8 i
ambitionen att snabbare förverkliga FN:s barnkonvention. Bland annat
föreslår vi att BO ges i uppdrag att utforma underlag för arbete i kommuner
och frivilligorganisationer enligt de metoder som använts i Agenda 21-
arbetet. Med anledning av förslagen i den motionen föreslår vi att anslag B1
Barnombudsmannen ökas med 5 miljoner och att socialstyrelsens anslag C1
minskar i motsvarande mån.
Läkemedelsdistributionen har varit föremål för ett flertal utredningar. I
Läkemedelsdistributionsutredningens betänkande Läkemedel i vård och
handel (SOU 1998:28) presenteras bl.a. en modell för konkurrensutsättning
och utförsäljning av enskilda apotek. Centerpartiet anser att det finns stora
rationaliseringsvinster att göra genom att avveckla Apoteksbolagets mono-
polställning. Vi räknar med att det sparar ca 130 miljoner år 1999, 450
miljoner år 2000 och 500 miljoner år 2001. Intäkterna finns redovisade under
Utförsäljning av statligt ägande i företag. Regeringen begär nytt bemyn-
digande om att träffa avtal med Apotek AB om bolagets fortsatta
verksamhet. Centerpartiet anser att riksdagen ska avslå regeringens begäran
om bemyndigande och att regeringen ska återkomma till riksdagen med
förslag om konkurrensutsättning och utförsäljning av enskilda apotek. Detta
bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet har tidigare avvisat regeringens investeringsbidrag för
byggande av äldrebostäder. Behoven varierar i landet. Vissa kommuner har
behov av att satsa på nya lokaler och bättre yttre förutsättningar, andra
kommuner behöver göra insatser för att t.ex. förbättra den sociala miljön.
Vår uppfattning är att kommunerna själva, med stöd av de nationella målen,
klarar av att bedöma hur resurserna ska användas. Centerpartiet anser att de
av regeringen för år 1999 föreslagna 150 miljoner kronorna för ombygg-
nation av äldrebostäder bör ingå i det generella bidraget till kommunerna
UO 25.
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp
Centerpartiet anser att företagare så långt som möjligt bör jämställas med
arbetstagare vid prövning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. I ut-
redningen Företagare med restarbetsförmåga 1998:34 föreslås en ändring
inom socialförsäkringen vad gäller arbetsfrågebedömningen för företagare.
Centerpartiet anser att utredningens förslag bör göras till föremål för
lagstift-
ning.
Centerpartiet anser att förändringar bör göras i beräkningar av den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), i enligt med de förslag som
presenterats i utredningen Förmån efter inkomst (SOU 1997:85). Förslaget
innebär att löneanpassningen slopas och kvalifikationsvillkoren förändras.
Detta medför en besparing inom utgiftsramen med 685 miljoner kronor.
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Centerpartiet vill höja pensionstillskottet med 2 500 kronor per år. Det gyn-
nar pensionärer med låg pension, främst kvinnor. Samtidigt avvisar vi rege-
ringens förslag om en höjning av kompensationsgraden i BTP från 85 till 90
procent. Kapitalinkomster bör beräknas i BTP-systemet på samma sätt som i
bostadsbidragssystemet. Den schabloniserade beräkningen i BTP-systemet
av avkastning på förmögenheter under 75 000 kr (60 000 kr för vardera
maken) ska slopas.
Centerpartiet anser att endast pensionärs bidragsberättigade del av
bostadskostnaden ska ligga till grund för rätt till BTP. Vi föreslår också en
modernisering av folkpensionen som innebär att samboende pensionärer
likställs med gifta. Sammantaget innebär detta en besparing inom utgifts-
området med 525 miljoner kronor för år 1999.
Centerpartiet har medverkat till en inkomstprövning av änkepensionen.
Vid utvärderingar av änkepensionsreformen har framkommit att kvinnor med
låg egen inkomst skyddas och att kvinnor med egen hög inkomst drabbas.
För unga familjer kan minskningen av folkpensionen leda till ekonomiska
svårigheter. Vi anser att kvinnor med barn under 18 år ej ska beröras av
inkomstprövningen.
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Centerpartiet föreslår ett förnyat familjestöd med barnkonto för ökad valfri-
het för familjerna. Förslaget införs från den 1 januari 2001.
I enlighet med förslaget om slopad löneanpassning och förändrade kvali-
fikationsvillkor för SGI (UO 10) påverkas även detta utgiftsområde. Det
innebär att anslaget A2 föräldraförsäkringen minskas i förhållande till reger-
ingens förslag med 345 miljoner kronor.
Regeringen lägger inget förslag om regelförändringar för inkomst-
beräkningen av underhållsstödet. Riksdagen har av regeringen begärt förslag
för att lösa problemet som en kraftigt minskad inkomst innebär för en under-
hållsskyldig. Istället väljer regeringen att lägga förslag om att förlänga
perioden för överlämnaden av delgivning till kronofogden. Det lättar förvisso
trycket hos Kronofogdemyndigheten och färre underhållsskyldiga hamnar i
kronofogdens register. Det förändrar dock inte det grundläggande problemet.
UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
Centerpartiet har medverkat till att en allmän och sammanhållen arbetslös-
hetsförsäkring införts. Valfriheten har ökat genom att det inrättas en, från de
enskilda fackförbunden, fristående a-kassa som administreras av rikstäckan-
de organisationer som företräder anställda och företagare. Villkoren för
företagare att kunna erhålla arbetslöshetsförsäkring har ökat avsevärt. Möj-
ligheten att lägga företaget i "malpåse" införs. Detta är efterlängtade föränd-
ringar och bidrar till förbättringar för alla.
Dock återstår problem. Det finns många arbetslösa, inte minst ungdomar,
med dålig koppling till arbetsmarknaden. Dessa har följaktligen inte haft
möjlighet att kvalificera sig för ersättning enligt grundbelopp eller den
inkomstrelaterade delen i arbetslöshetsförsäkringen.
Centerpartiet anser att det bör införas en ny arbetslivs- och ohälso-
försäkring som bygger på att alla garanteras en miniminivå och en
inkomstrelaterad del. För dem som önskar ska det finnas möjlighet att utöver
detta teckna egna försäkringar. Centerpartiets modell innebär en radikal
omfördelning. De som står utanför dagens ersättningssystem får med vårt
förslag en ordentlig förbättring.
Centerpartiet anser att egenavgiften till arbetslöshetsförsäkringen stegvis
bör höjas med 40 kr per månad år 1999, 60 kronor år 2000 och 80 kronor år
2001. Det finns skäl som talar för att en större del av kostnaden för
arbetslösheten bör internaliseras i avgiften för försäkringen.
Inga förändringar av regeringens ramar föreslås.
UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Medel som regeringen anvisar i A2 för tillfälliga personalförstärkningar för
1999 bör minskas med knappt hälften, dvs med 400 miljoner kronor. Center-
partiet anser att medel som tidigare förts över från arbetsmarknadsanslaget
till länsstyrelser för småföretagssatsningar har slagit väl ut, varför vi anser
att
500 miljoner kronor bör föras över till utgiftsområde 19. Vidare bör 50 mil-
joner kronor föras över från detta utgiftsområde till utgiftsområde 17, detta
för att främja ökade insatser på kulturområdet.
Med tanke på att sysselsättningen ökar förefaller det märkligt att
regeringen beräknar så höga utgiftsramar för åren 1999-2001. Med Center-
partiets förslag på tillväxtskapande åtgärder räknar vi med att arbetslösheten
sjunker och behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskar. Enligt vår
uppfattning bör utgiftsramarna minskas ytterligare under perioden. Anslagen
för utgiftsområde 14 bör minskas med 2 290 miljoner kronor 1999.
Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att införa ett flyttningsbidrag
för dem som söker arbete i övriga nordiska länder. Vi anser vidare att
flyttningsbidraget bör tas bort i sin helhet. Istället anser vi att dessa medel
skall användas för kompetensutveckling. Regeringen anför att man ämnar
återkomma under 1999 med förslag på hur kompetensutvecklingen i
arbetslivet skall stärkas. Centerpartiet har i annan motion yrkat på införande
av kompetenskonto (1998/99:A214). Vi anser att det inom anslaget A2 bör
avsättas 1 miljard kronor för detta ändamål.
Regeringen redovisar att de individuella handlingsplanerna har ökat
kraftigt. Erfarenheten säger att kvaliteten varierar mycket kraftigt på han-
dlingsplanerna. Därför bör kvalitetskrav på de individuella handlings-
planerna införas.
UO 15 Studiestöd
Ett nytt studiemedelssystem i enlighet med vad Centerpartiet föreslagit i
motionen 1998/99:Ub706 bör genomföras från och med hösten 1999. I sam-
band med genomförandet uppstår en introduktionskostnad då besparingen på
räntesubventionen uppstår successivt. Vi beräknar att denna kostnad kan
hanteras inom ramen för det anslagssparande som förekommer inom utgifts-
området. Anslaget A2 bör ökas med 1 000 miljoner kronor 1999.
UO 16 Utbildning och universitetsforskning
Centerpartiet har i motion 1997/98:So801 avrått från inrättandet av en natio-
nell inspektionsnämnd. I enlighet med detta menar vi också att anslaget A1
Statens skolverk bör minska med 13 miljoner kronor som regeringen beräk-
nat för detsamma.
Under anslaget A2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg beräknas
medel för regeringens tiopunktsprogram. Inom ramen för de resurser som
regeringen föreslår ska stå till regeringens förfogande för senare fördelning
bör 10 miljoner kronor beräknas för utveckling av läromedel för elever med
läs- och skrivsvårigheter. Från anslaget förs 7 miljoner kronor till A3
Forskning inom skolväsendet.
Centerpartiet menar att forskningen kring läs- och skrivsvårigheter bör
förstärkas genom ett av Skolverket initierat forskningsprojekt. Till detta bör
beräknas 10 miljoner kronor. Vidare menar Centerpartiet att ett anslag om 10
miljoner kronor bör användas för att förstärka den didaktiska forskningen
genom att ge Skolverket i uppdrag att, tillsammans med lärarhögskolorna,
inrätta professurer i didaktik vid olika lärosäten och med olika inriktning.
Anslaget bör, efter en övergångsperiod, föras över till de lärarhögskolor som
på detta vis inrättar professurerna. Medel för dessa insatser beräknas under
A3 Forskning inom skolväsendet.
Centerpartiet anser att kommunikationsforskning är angelägen i en tid då
transporter och kommunikation förändras hastigt. Ambitionen att öka den
samlade kompetensen på kommunikationsforskningsområdet och att höja
grundutbildningens kvalitet är viktig. I enlighet med vad Centerpartiet
tidigare föreslagit menar vi att riksdagen nu bör besluta att inrätta en
internationell högskola för transport och kommunikation vid Högskolan i
Dalarna. För 1999 bör anslaget till denna beräknas under utgiftsområde 22,
varför förslaget inte innebär några anslagsförändringar inom utgiftsområde
16.
Centerpartiet har aktivt medverkat till att tre högskolor från årsskiftet blir
universitet och att en fjärde beräknas nå universitetsstatus år 2000. Det är
därför med ett beklagande vi konstaterar att regeringens satsningar på de nya
universiteten stannat vid statusen och inte omfattar resursförstärkningar för
de nya universitetens rapport forskning. I november presenterar Forskning
2000 sina slutsatser. I avvaktan på denna rapport föreslår Centerpartiet inga
genomgripande reformer inför år 2000. Vi föreslår att riksdagen anvisar 25
miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår till vart och ett av de nya och
blivande universiteten. För den femte högskolan med vetenskapsområde,
Karlskrona/Ronneby, föreslår vi en ökning med 10 miljoner kronor.
Regeringen bör i ljuset av Forskning 2000 i samband med vårbudgeten
återkomma med en strategi för utveckling av forskningsresurserna vid de nya
och blivande universiteten och vid de mindre och medelstora högskolorna.
Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet föreslår att de ovan föreslagna utgiftsökningarna finansieras
genom en höjning av ramen för utgiftsområdet med 100 miljoner kronor. Vi
anser också att anslaget B52 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. kan sänkas med 10 miljoner kronor vad avser medel för
regeringens fördelning.
Anslag
Regeringens
förslag
Anslags-
förändring
A 1.
Statens skolverk
270 481
-13 000
A 2.
Utveckling av skolväsende och ...
297 736
-7 000
A 3.
Forskning inom skolväsendet
8 040
+20 000
B20.
Karlstads universitet: Forskning...
52 913
+25 000
B22.
Växjö universitet: Forskning...
53 025
+25 000
B24.
Örebro universitet: Forskning...
53 136
+25 000
B28.
Högskolan i Karlskrona/
Ronneby:For...
21 381
+10 000
B52.
Särskilda utgifter inom ...
336 612
-10 000
Summa för utgiftsområdet
29 030 747
+100 000
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Under utgiftsområdet föreslår Centerpartiet bl.a. att ett nytt anslag för stöd
till ungdomars kultur inrättas. Vi föreslår att stödet till samlingslokaler
bibe-
hålls, såväl med anledning av den funktion samlingslokalerna fyller i hela
landet som av det behov som fortfarande finns bl.a. i storstädernas förorter.
Centerpartiet föreslår vidare att 50 miljoner kronor överförs till anslaget E2
för att genomföra konstnärsutredningarnas förslag. Medel för detta överförs
från utgiftsområde 14. Centerpartiet föreslår att myndighetstillhörigheten för
Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet inte förändras i väntan på en
översyn av myndighetsstrukturen inom området. Vi utvecklar förslagen
vidare i i kommittémotionen 1998/99:Kr273 där också yrkanden återfinns.
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
Centerpartiet skrev förra året en bostadspolitisk motion där riktlinjerna för
partitets bostadspolitik slogs fast. De ligger fortsatt kvar. Vi föreslår en
över-
gång från räntebidrag till investeringsbidrag genom en avveckling av det s k
Danell-systemet.
Väl genomtänkt samhällsplanering och bostadförsörjning är viktigt för
skapande av ett hållbart boende. Miljöhänsyn och sociala hänsyn ska väga
tungt i planeringen. Jämställdhetsaspekterna ska beaktas i arbetet för att
skapa ett väl fungerande samhälle för såväl kvinnor som män. Centerpartiet
anser att kvinnoorganisationer i högre grad bör vara remissinstanser vid
samhällsplanering.
En hälsosam boendemiljö är viktigt. Radon i bostäder är över en viss gräns
hälsofarligt och fukt och mögel i hus är en av orsakerna till allergier.
Regeringen minskar anslagen A8 Bidrag till fonden för fukt och mögel-
skador samt A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder. Detta anser
Centerpartiet vara olyckligt och föreslår en ökning med 10 miljoner kr till A8
och 5 miljoner kronor till A9.
Regeringen föreslår en kraftig neddragning av byggforskningsanslaget
med 100 miljoner kronor per år till 64 miljoner kronor. Regeringens förslag
drabbar mycket hårt de universitet och högskolor dit drygt hälften av
byggforskningsanslagen går. Den nödvändiga infrastruktur inom forskningen
som krävs för utvecklingsprojekt riskerar att raseras. Byggforskningsrådet
samlar långsiktigt kunskap inom tvärfackliga områden och har en betydelse-
full roll inom utvecklingen av energimässigt och socialt fungerande boende
och byggande. Centerpartiet avslår regeringens förslag.
Det investeringsbidrag regeringen införde i samband med vårpropositionen
1998 är ett steg i rätt riktning för att stimulera nybyggnation av studerande-
bostäder.
Investeringsstödet för studentbostäder var då 75 miljoner kronor vilket är
rimligt. Centerpartiet avslår regeringens förslag om att minska anslaget med
45 miljoner kronor.
Regeringen anslår 1 500 miljoner kronor för år 1999 för lokala investe-
ringsprogram. År 2000 anslås 2 500 miljoner kronor och 1 965 miljoner
kronor år 2001. Centerpartiet anser att regeringen i för hög utsträckning
avsatt särskilda medel för utdelning till projekt. Det är en godtycklig
behandling av medel och vi anser att medlen kan göra bättre nytta på andra
sätt. Vi föreslår bland annat till vad som ovan angetts om anslag till sanering
av fukt- och mögelskador, radonsanering, till byggforskningsrådet, student-
bostäder samt till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Center-
partiet föreslår att minska anslaget för UO 18 med 500 miljoner kronor.
UO 19 Regional utjämning och utveckling
Centerpartiet föreslår att ramen höjs med 500 miljoner genom en överflytt-
ning från utgiftsområde 14. Dessa medel skall huvudsakligen fördelas till
länsstyrelserna för näringslivsutveckling. Centerpartiet är tveksamt till det
bemyndigande anslag som regeringen föreslår. Istället hade partiet gärna sett
att dessa medel anvisas på vanligt sätt.
Riksdagen beslutade med anledning av den regionalpolitiska propositionen
att den reducerade arbetsgivaravgiften i Norrlands inland för jord- och
skogsbruk skulle återställas till den tidigare högre nivån. Centerpartiet
motsatte sig detta och yrkade avslag. Då vi nu bedömer att den politiska
majoriteten bakom detta beslut, socialdemokrater och moderater, inte
förändrats har vi inte anslagit medel härför. Centerpartiet kvarstår dock vid
uppfattningen att riksdagen bör besluta att nedsättning även fortsättningsvis
skall gälla för primärnäringarna i Norrland. Vi har yrkande om detta i den
regionalpolitiska motionen (1998/99:Ub810). Om detta yrkande vinner bifall
anser vi att kostnaden, 90 miljoner kronor, kan finansieras inom ramen för de
500 miljoner kronor vi föreslår överflyttas från utgiftsområde 14.
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
Regeringen har givit Naturvårdsverket i uppgift att se över miljöforskningen.
Centerpartiet välkomnar en översyn men anser att det redan nu står klart att
miljöforskningen behöver tillföras ytterligare resurser. Vi föreslår därför att
50 miljoner kronor tillförs miljöforskningen för åren 1999-2001 genom att
anslaget till Naturvårdsverket UO 20, A1 höjs med motsvarande summa.
Regeringen föreslår att anslaget till inköp av särskilt värdefulla natur-
områden, främst skogsmark, höjs med 150 miljoner kronor för 1999 för att
då uppgå till 340 miljoner kronor. För år 2000 och år 2001 är motsvarande
höjningar 50, respektive 110 miljoner kronor. Vi välkomnar denna höjning
då den till stora delar sammanfaller med de krav Centerpartiet ställt på detta
område.
Regeringen väljer att från och med 1999 sammanföra de nuvarande
anslagsposterna för investeringar och skötsel av naturvård samt bidrag till
kalkningsverksamheten till ett nytt anslag, åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden, A3. Förutom ökningen av medlen till inköp av skog
kommer utgifterna för att betala ersättningar till markägare för intrång i
pågående markanvändning att belasta det nya anslaget.
Regeringens undermåliga redovisning i budgeten gör det omöjligt att
utläsa hur mycket som anslås för kalkning under de kommande åren. Med
hänvisning till uppgifter som ges om hur anslaget A3 skall användas
framkommer dock att medlen till kalkning minskar i förhållande till 1998 års
nivå. Detta anser Centerpartiet vara oacceptabelt. Dessutom innebär det att
regeringen ignorerar riksdagens tidigare beslut om ökat anslag till kalkning.
Vi föreslår därför i förhållande till regeringens förslag en ökning av anslaget
A3 med 40 miljoner kronor. Det ökade anslaget skall användas till kalkning.
Totalt bör anslagen för UO 20 öka med 90 miljoner kronor år 1999.
Finansiering sker genom att minska anslaget till lokala investeringsprogram
UO 18.
UO 21 Energi
Förändringarna på utgiftsområdet följer det energibeslut som riksdagen be-
slutat om.
Inga förändringar av ramarna föreslås.
UO 22 Kommunikationer
Goda kommunikationer är en förutsättning för att hela Sverige skall kunna
utvecklas. Insatser för drift och underhåll samt bärighetshöjande åtgärder
måste prioriteras. Centerpartiet anser att åtgärder för drift och underhåll samt
för bärighetshöjande åtgärder bör ökas med 500 miljoner kronor för år 1999
inom utgiftsområdet.
Centerpartiet anser att nivån för bidrag till de enskilda vägarna bör höjas
till 670 miljoner kronor för 1999. Centerpartiet anser att även enskilda vägar
skall återfå möjligheten att få del av medel avsatta för bärighetshöjande
åtgärder d.v.s. det så kallade bärighetsanslaget.
Centerpartiet anser att Södra länken inte ska byggas. Den statliga
medfinansieringen om 827 miljoner kronor för byggande av Södra länken
bör användas för finansiering av ett tredje spår.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lagändring av
tillfälligt anställda. Det finns anledning att se över konkurrensen mellan gods
på järnväg och till sjöss. Regeringen bör se över hur de sänkta banavgifterna
påverkat sjöfarten och även överväga att ta bort de så kallade farledsav-
gifterna.
Luftfartsverket måste ha ett regionalpolitiskt ansvar. De medel, 105
miljoner kronor, som är för drift av de kommunala flygplatserna bör tas ut
inom sektorn. Detta gör att Centerpartiet föreslår att ramen för utgiftsområde
22 ska minskas med 105 miljoner kronor.
UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Utredningen "En livsmedelsstrategi för Sverige" (SOU 1997:167) utfördes
av landshövding Gunnar Björk och tillsattes på Centerpartiets initiativ. Ut-
redningen visar bland annat att den svenska bonden tvingas arbeta med be-
tydligt högre kostnader i form av skatter och avgifter än den danske och
finske bonden. Svensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt likvärdiga
konkurrensvillkor som jordbruksnäringen i Danmark och Finland.
Vi tvingas tyvärr konstatera att regeringen i budgetförslaget för 1999 inte
vidtagit några åtgärder med anledning av förslagen i Björks utredning.
Centerpartiet tillser att svenska jordbruksföretagare skall kunna kompenseras
för att de betalar ett högre dieselpris än kollegerna i konkurrentländerna.
Inom utgiftsområdet anslår Centerpartiet 30 miljoner kronor per år utöver
regeringens anslag för att under fyra år satsa på exportfrämjande åtgärder i
enlighet med Björks utredning. Anslaget E2 Exportfrämjande verksamhet
höjs med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för åren
1999-2001.
Övriga förslag med anledning av Björks utredning återfinns under
utgiftsområde 24, näringsliv.
UO 24 Näringsliv
Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsnäring tvingas arbeta med betydligt
högre kostnader i form av skatter och avgifter än vad som är fallet för mot-
svarande näringar i konkurrentländerna. Den svenska jordbruks- och livsme-
delsindustrin är i stort behov av konkurrenshöjande insatser.
Inom utgiftsområdet anslår Centerpartiet 90 miljoner kronor per år under
fyra år för en satsning på forskning och utveckling inom livsmedelssektorn i
enlighet med Björks utredning. Under 1999 anslås 2 miljoner kronor till ett
program för gårdsbaserad livsmedelsförädling enligt Björks utredning.
Vi föreslår vidare satsningar på trädgårdsnäringen. Ett 5-årigt stödprogram
för strukturomvandling av växthusodlingen till en kostnad av 7 miljoner
kronor bör genomföras. Dessutom anslår vi 15 miljoner kronor per år som en
kollektiv resurs för trädgårdsbranschens utveckling under 5 år. Sammantaget
innebär detta ökade utgifter i förhållande till regeringens förslag med 114
miljoner kronor för 1999 och 113 kronor för åren 2000-2001. Medlen bör
tillföras utgiftsområdet genom ett nytt anslag för jordbruks- och livsmedels-
näringens konkurrenskraft.
Idag importerar Sverige mer miljöanpassad teknik än vi exporterar. För att
stärka den svenska exporten av miljöanpassad teknik föreslår Centerpartiet
att 30 miljoner kronor anslås årligen till exportfrämjande insatser på detta
område. Anslaget E2 Exportfrämjande insatser höjs med motsvarande belopp
för vart och ett av åren 1999-2001 i förhållande till regeringens föreslag.
Totalt föreslår vi en ökning av UO 24 med 144 miljoner kronor år 1999.
Centerpartiet anser att de regionala kvinnliga resurscentrerna har en viktig
roll för att utveckla kvinnors företagande. De hittillsvarande satsningarna på
kvinnliga resurscentrer på länsnivå måste nu permanentas och vidare-
utvecklas. Ett nytt anslag för stöd till kvinnors företagande bör upptas. Detta
bör för 1999 uppgå till 60 miljoner kronor. Finansiering sker genom att
anslaget D1 Teknisk FoU år 1999 engångsvis minskas med motsvarande
belopp. Centerpartiet förutsätter att detta anslag också kommer att ingå i den
strategi för de framtida forskningsresurserna som Centerpartiet begär under
UO 16. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med
förslag till långsiktig finansiering.
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
Centerpartiet avvisar regeringens förslag att det fasta beloppet vid beskatt-
ning av förvärvsinkomster ska tillfalla kommunerna. Detta är en åtgärd av
engångskaraktär och en eftergift på krav från den politiska vänstern. Center-
partiet anser att kommunerna bör tillföras ytterligare medel enligt generella
regler för möjlighet till ökade satsningar på vård, skola och omsorg. Det bör
dock inte ske i enlighet med regeringens förslag. Centerpartiet väljer att
kompensera kommunerna med 1 300 miljoner kronor i ökat anslag för ut-
giftsområde 25 Allmäna bidrag till kommuner.
Centerpartiet anser att de av regeringen föreslagna 150 miljoner kronorna
år 1999 för ombyggnation av äldrebostäder bör ingå i det generella bidraget
till kommunerna. Vi ökar därför anslaget med 150 miljoner kronor, vilket ger
en total anslagsökning med 1 450 miljoner kronor för 1999.
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
Vi föreslår inga förändringar i förhållande till regeringen.
UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Det är angeläget att Sverige kan minska sin avgift till EU. I dagsläget betalar
Sverige en mycket hög avgift per invånare. Det är inte hållbart och försvar-
bart i längden. Regeringen bör med kraft verka i EU med att driva detta krav
på minskad avgift för Sverige. Inga avvikelser från regeringens utgiftsramar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar godkänna riktlinjerna för den ekono-
miska politiken i enlighet med vad i motionen anförts,,
2. att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgif-
terna för åren 1999-2001 i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen beslutar om fördelning av utgifterna för budget-
året 1999 på utgiftsområden i enlighet med vad i motionen anförts,
(avsnitt 10, tabell 2),
4. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 1 i enlighet med vad i motionen anförts,1
5. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 2 i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 4 i enlighet med vad i motionen anförts, 2
7. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 7 i enlighet med vad i motionen anförts, 3
8. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 9 i enlighet med vad i motionen anförts, 4
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konkurrensutsättning och utförsäljning av en-
skilda apotek, 5
10. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 10 i enlighet med vad i motionen anförts, 6
11. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 11 i enlighet med vad i motionen anförts, 6
12. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 12 i enlighet med vad i motionen anförts, 6
13. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 13 i enlighet med vad i motionen anförts, 7
14. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 14 i enlighet med vad i motionen anförts, 7
15. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 15 i enlighet med vad i motionen anförts, 8
16. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 16 i enlighet med vad i motionen anförts, 8
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en strategi för utveckling av forskningsresur-
serna vid de nya och blivande universiteten och vid de mindre och
medelstora högskolorna, 8
18. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 17 i enlighet med vad i motionen anförts, 9
19. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 18 i enlighet med vad i motionen anförts, 10
20. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 19 i enlighet med vad i motionen anförts, 5
21. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 20 i enlighet med vad i motionen anförts, 11
22. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 22 i enlighet med vad i motionen anförts, 12
23. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 23 i enlighet med vad i motionen anförts, 11
24. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 24 i enlighet med vad i motionen anförts, 5
25. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts-
område 25 i enlighet med vad i motionen anförts,
26. att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av ut-
gifterna på utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001 som rikt-
linjer för regeringens arbete i enlighet med vad i motionen anförts,
(tabell 2),
27. att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens in-
komster för budgetåret 1999 i enlighet med vad i motionen anförts,
(tabell 1),
28. att riksdagen beslutar om en höjning av ansökningsavgift i
tvistemål i enlighet med vad i motionen anförts,
29. att riksdagen beslutar om en höjning av fortkörningsböter i
enlighet med vad i motionen anförts,
30. att riksdagen beslutar om en höjning av egenavgiften till ar-
betslöshetsförsäkringen i enlighet med vad i motionen anförts,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om Sveriges relation till EMU,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalt förfogande av arbetsmarknadspolitiska
medel, 7
33. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förenklingar
och decentralisering av arbetsmarknadspolitiken, 7
34. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av ar-
betslöshetsförsäkringen i enlighet med vad i motionen anförts, 7
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjd skrotningspremie,
36. att riksdagen beslutar att särskilda avdragsmöjligheter för
kärnkraftsinvesteringar successivt avvecklas i enlighet med vad i
motionen anförts,
37. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt studie-
finansieringssystem i enlighet med vad i motionen anförts, 8
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om överläggningar om bostadsituationen för
studenter, 10
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om företagare med restarbetsförmåga, 6
40. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omställ-
ningspensionen, 6
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om formen för fördelning av stödet till frivilligor-
ganisationer inom det sociala området, 4
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändring av kriterierna i skatteutjämnings-
systemet mellan kommunerna,
43. att riksdagen beslutar om att befolkningsminskningsfaktorn i
skatteutjämningssystemet mellan kommunerna utgår från jämförel-
sen 5 år tillbaka samt att faktorn ges en högre viktning i enlighet
med vad i motionen anförts.
Stockholm den 28 oktober 1998
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Margareta Andersson (c)
Lena Ek (c)
1 Yrkande 4 hänvisat till KU.
2 Yrkande 6 hänvisat till JuU.
3 Yrkande 7 hänvisat till UU.
4 Yrkandena 8 och 41 hänvisade till SoU.
5 Yrkandena 9, 20 och 24 hänvisade till NU.
6 Yrkandena 10-12, 39 och 40 hänvisade till SfU.
7 Yrkandena 13, 14 och 32-34 hänvisade till AU.
8 Yrkandena 15-17 och 37 hänvisade till UbU.
9 Yrkande 18 hänvisat till KrU.
10 Yrkandena 19 och 38 hänvisade till BoU.
11 Yrkandena 21 och 23 hänvisade till MjU.
12 Yrkande 22 hänvisat till TU.
1