Sammanfattning I denna motion redovisar vi Centerpartiets ekonomiska politik och vårt alter- nativ till regeringens budgetproposition. Det ekonomiska utgångsläget för Sverige är gott. Budgeten har genom den viktiga saneringen av statsfinanser- na, där Centerpartiet tog budgetansvar, nu kommit i balans. Budgetunder- skott har vänts i budgetöverskott. Osäkerheten är dock stor på de finansiella marknaderna i världen. Centerpartiet eftersträvar en stark svensk ekonomi med sunda stats- finanser, rörlig växelkurs och tillväxt. En reformering av arbetsmarknaden måste ske. Det ger grund för Sverige att driva en trovärdig ekonomisk politisk utanför EMU. Centerpartiets betänkligheter mot EMU är av ekono- misk och demokratisk karaktär. Det är viktigt att Sverige agerar så att valuta- unionens genomförande inte tillåts bromsa tempot i en redan långsam utvidgningsprocess. Sverige behöver tillväxt för nya jobb. Centerpartiet vill riva hindren genom bättre förutsättningar för små och medelstora företag. Skatten på arbete måste sänkas genom sänkta arbetsgivaravgifter för att skapa fler arbets- tillfällen. Det finansieras via en grön skatteväxling med höjda energi- och miljöskatter. Produktionsskatten på kärnkraftsel bör höjas, en kväveoxidskatt införas och fastighetsskatten på vattenkraft återinföras. Omställningen till ett hållbart energisystem ska fortsätta liksom åtgärderna för minskad miljö- förstöring. Skattetrycket ska generellt sänkas i den takt ekonomin tillåter. För- mögenhetsskatten måste fasas ut ur skattesystemet och skatterna på fåmans- bolagen fortsättningsvis sänkas. Straffbeskattningen på vinstandelar för de anställda bör avskaffas och generationsskiften underlättas genom undantag i reavinstbeskattningen. Inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare bör sänkas utöver vad regeringen föreslår. Skatten på boende bör långsiktigt sänkas för billigare boendekostnader och belägenhetsfaktorn slopas. Förbättrade konkurrensvillkor bör skapas för svenskt jordbruk genom att skatten på el tas bort och skatt på eldningsolja sänks. Därtill kommer export- främjande åtgärder som stärker näringens konkurrenskraft. Ett yrkesfiske- avdrag bör införas. Centerpartiet föreslår ett införande av skattereduktion på hushållstjänster, s k RUT-avdrag, för ökad sysselsättning och för att överföra de redan existerande tjänsterna till den "vita" sektorn. Vi föreslår införande av hem- servicecheckar för pensionärer och höjt pensionstillskott. Centerpartiet prioriterar vård, skola och omsorg. Vi har tidigare medverkat till att öka resurserna till kommunsektorn. Det kommunala skatteutjämnings- systemet och betydelsen av dess kriterier bör ses över. Sverige ska ha en skola i världsklass och en gymnasieskola med hög kvalitet som tar till vara alla elevers begåvning och kreativitet. Det måste finnas tillgång till bra högre utbildning runt om i landet. Centerpartiet föreslår ett nytt studiefinansieringssystem. Arbetsmarknadspolitiken behöver moderniseras och decentraliseras för att klara kraven på ökad sysselsättning. Det ska löna sig att arbeta och arbetsrätten bör bli mer flexibel. Lönebildningen ska ske inom samhällsekonomiskt ansvarsfulla ramar. Hela Sverige ska leva. Det kräver en politik för regional utveckling. Kommunikationer måste vara väl utbyggda, inte minst på IT-området. Den befolkningsomflyttning som nu råder måste bromsas och möjlighet skapas för tillväxt i hela landet. Sverige har goda förutsättningar för en positiv ekonomisk utveckling. Det krävs dock framåtsyftande förslag och nytänkande kombinerat med ansvarsfullhet. Centerpartiet ger med sin ekonomiska politik möjlighet till god tillväxt, rättvisa och bra miljö. 2 Det ekonomiska läget 2.1 Inledning Centerpartiets långsiktiga mål för den ekonomiska politiken är en miljömäs- sigt hållbar ekonomi. Partiet eftersträvar stabilitet och balans i statens finan- ser och att återbetalningskravet över en konjunkturcykel ska uppnås. Skatte- växlingen ska genomföras med sänkt skatt på arbete och ökad skatt på miljö- störande verksamhet. Centerpartiet förespråkar en tillväxtorienterad utveckling kombinerad med miljöansvar. Företagande och kreativitet ska ha goda möjligheter att blomstra. Centerpartiet vill riva hindren för företagande genom enklare regler och ökad flexibilitet. Det behövs regional balans med företagande och sysselsättning i hela landet. Socialt ansvar och gemenskap ska prägla samhället och ge trygghet åt alla. Jämställdheten och jämlikheten bör ökas inom alla områden i samhället. Decentralisering, grundtrygghet och kretslopp är ledord i Centerpartiets politik. 2.2 Svensk ekonomi Sveriges ekonomi är för närvarande stark. Detta är en följd av det viktiga saneringsarbete som genomfördes med Centerpartiets hjälp under föregående mandatperiod. I år uppvisar statsbudgeten ett överskott på cirka 2 procent av BNP. Sverige har dock fortfarande strukturella svagheter. Arbetslösheten är hög, samtidigt som brist på arbetskraft finns på flera områden. Lönebildningen har fungerat dåligt under senare år. Skattetrycket är ett av världens högsta och statsskulden är alltjämt hög. Förtroendet för den svenska ekonomin har ökat markant under de senaste åren, men efter valet har en misstro mot den svenska ekonomiska politiken kunnat iakttas bland utländska investerare. Osäkerheten och svängningarna i nivåerna på räntor och valuta har ökat. Regeringen räknar i finansplanen med en ekonomisk tillväxt på 3 procent för 1999. Detta är en mycket vågad bedömning med tanke på den stora internationella osäkerheten. Den privata konsumtionen har tagit fart och ännu inte påverkats av de internationella oroligheterna som har svept över världen under hösten. Hushållens förväntningar är positiva, men det är för tidigt att säga vilka effekter oroligheterna på finansmarknaderna kan få. Den offentliga konsumtionen ökar enligt prognoserna något under de närmaste åren liksom byggandet. Det svenska exportberoendet är stort och ökningen av exporten förefaller vara på väg att mattas. De svenska statsfinansernas konjunktur- känslighet är alltjämt stor. Arbetslösheten kommer enligt regeringens prognos att minska, om än i en relativt blygsam takt under de närmaste åren, och sysselsättningen öka. Nu är det mycket viktigt att riksdagen kraftfullare än regeringen visat i budgeten tar tag i de strukturella problem som behöver lösas för ökad tillväxt och sysselsättning. Centerpartiet anser att regeringens konkreta åtgärder för tillväxt är för få. Riksbanken har att ta hänsyn till en rad olika omständigheter som kan påverka det övergripande inflationsmålet. Det penningpolitiska läget är osäkert. Detta ekonomiska läge kräver av regeringen en stabil och hållbar finanspolitik. 2.3 Ekonomin i omvärlden De finansiella marknaderna har varit mycket oroliga under hösten 1998. Börskurserna har justerats ned globalt, vilket indikerar lägre vinster i företa- gen till följd av minskad ekonomisk tillväxt. Den finansiella krisen i Asien och den ekonomiska krisen i Ryssland är viktiga förklaringar till det inträffa- de. Asienkrisen har visat sig vara värre än befarat. Det är särskilt oroande när Japan får problem, eftersom landet utgör det ekonomiska navet i Sydost- asien. Det krävs en betydligt större öppenhet på de finansiella marknaderna i Asien, för att möjliggöra större insyn och kontroll i framtiden. Den ryska krisen är inte lika allvarlig som den asiatiska i ett ekonomiskt perspektiv, men desto värre i ett politiskt och mänskligt perspektiv. Den ryska ekonomin är outvecklad och har därmed inte så stora direkta effekter på övriga världen. För Sveriges del utgör handeln med Ryssland endast cirka 1 procent av den totala handeln, även om den ökat snabbt under de senare åren. Risken för att Ryssland överger marknadsreformernas väg har ökat, liksom risken för att Ryssland slår in på en mindre demokratisk väg. Tillsammans med de asiatiska bankernas problem utgör förlusterna i Ryssland en svår omständighet för bankerna världen över. I och med den ökande internationaliseringen och de fria kapitalrörelserna har riskerna för kedjereaktioner ökat. Dock är den finansiella styrkan hos de stora väster- ländska bankerna betydande. I Europa har den inhemska konsumtionen börjat öka. Till viss del beror detta på att finanspolitiken inte längre behöver hållas lika strikt. Räntorna är låga, inflationen låg och statsfinanserna har generellt förbättrats. De försämrade exportmarknaderna utanför EU inverkar negativt, även om EU- länderna till cirka 90 procent handlar inbördes. USA:s tillväxt håller sannolikt på att mattas något. För USA:s vidkom- mande verkar det vara fråga om en mjuklandning efter en utsträckt period av mycket hög ekonomisk tillväxt. Exponeringen mot Asien är större för USA än för Europa, vilket är en av förklaringarna till att den ekonomiska tillväxten i USA sannolikt avtar. Internationellt är centralbankernas räntor på väg nedåt. Den svenska styrräntan ligger på 4,1 procent. Motsvarande räntenivå är för Tyskland 3,3 procent. USA har under första hälften av oktober svarat på farhågorna om lägre ekonomisk tillväxt med att två gånger sänka styrräntan med en kvarts procentenhet. 3 EMU Centerpartiet avvisar ett svenskt medlemskap i EU:s valutaunion. Nackdelar- na med ett svenskt inträde överväger de fördelar som kan finnas med valu- taunionen. Att Sverige står utanför valutaunionen minskar inte behovet av att regeringen driver en offensiv politik i EU på andra politikområden. Med sunda statsfinanser, fortsatt rörlig växelkurs och ett inflationsmål, en själv- ständig centralbank, fortsatt reformering av arbetsmarknaden och gynnsamt företagsklimat, skapar vi goda förutsättningar för tillväxt och hållbar utveck- ling i Sverige. Det är endast på denna grund som Sverige kan bedriva en trovärdig ekonomisk politik utanför EMU. Centerpartiet avvisar en halvfast växelkursregim för Sverige. Att öppna dörren till EMU, genom en anslutning till ERM skall inte ske. Den 1 januari 1999 upprättas EU:s valutaunion. Den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) realiseras därmed. Växelkurserna låses då oåterkalleligt mellan de elva deltagarländerna. Penning- och valutapolitiken blir gemensam och euron blir en egen officiell valuta. Ansvaret för deltagarländernas penningpolitik överförs fr.o.m. starten av valutaunionen till Europeiska centralbankssystemet, med den gemensamma centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna. Euron kommer att användas i det finansiella systemen. Däremot kommer de nationella valu- torna att fungera som lagliga betalningsmedel i upp till tre och ett halvt år. Eurosedlar och -mynt införs senast den 1 januari år 2002. Den ekonomiska och monetära unionen är ett gigantiskt experiment. Det är i första hand ett politiskt projekt och innebär ett mycket långtgående samarbete. Självständiga stater överlämnar rätten att nationellt fatta beslut om penning- och valutapolitiken. Det finns fördelar med en ekonomisk och monetär union. Fördelarna med ett EMU-medlemskap är att växlingskostnaderna försvinner och att osä- kerheten om valutakurser minskar, vilket kan leda till att handeln mellan EMU-länderna ökar något. Prisjämförelser underlättas också. Ett antal EU- länder ser EMU som en del av fredsprojektet EU. Betänkligheterna mot EMU-projektet är huvudsakligen av ekonomisk och demokratisk karaktär. De ekonomiska betänkligheterna grundar sig på att EU inte är ett så kallat optimalt valutaområde. Därmed drabbas EMU-länderna på olikartat sätt av händelser i omvärlden. Arbetskraftens rörlighet mellan EU:s medlemsländer är begränsad, löne- och prisflexibiliteten är otillräcklig och näringslivsstrukturen skiftar betydligt mellan medlemsländerna. Det finns inom valutaunionen därför inbyggda risker för en långsiktig asymmetrisk utveckling eller för mer dramatiska asymmetriska chocker. Den europeiska centralbanken, ECB, kan helt enkelt inte bedriva en penning- politik som passar de olika medlemsländernas skilda behov. Detta riskerar att skapa spänningar inom valutaunionen, mellan länder och mellan regioner. För att hantera problemen kommer det sannolikt att krävas omfattande regionalpolitiska stödinsatser. Östutvidgningen skulle sannolikt åstadkomma en asymmetrisk chock inom euro-området. Insikten om detta riskerar att begränsa uppslutningen bakom östutvidgningen och försena dess realise- rande. För Centerpartiet är EU:s utvidgning österut mycket viktig. Ett utvidgat EU kan bilda stomme i ett alleuropeiskt samarbete. Det är viktigt att EU agerar för att ökad ekonomisk stabilitet och fortsatt demokratisk utveckling säkerställs i östländerna. Centerpartiet konstaterar att genomförandet av valutaunionen kommer att ske innan nya länder upptas som medlemmar av Unionen. Det är av central betydelse att Sverige agerar så att valutaunionens genomförande inte tillåts bromsa tempot i en redan långsam utvidgnings- process. Centerpartiet ser en fara i att valutaunionen kommer att driva fram en ökad finanspolitisk samordning, och att det i förlängningen kan komma att ställas krav på en gemensam finans-, skatte- och arbetsmarknadspolitik. Valuta- unionen motverkar decentralisering och riskerar att leda till ökad över- statlighet. Centerpartiet anser att det är fel väg för Europa, och vi motsätter oss en sådan fördjupning av EU-samarbetet. Centerpartiet har ovan redogjort för de betänkligheter partiet hyser inför valutaunionen. Vi konstaterar att Sverige inte var medlem av EG när ramarna för valutaunionen lades fast. Nu realiseras det tredje steget med gemensam valuta och självständig centralbank. Elva av EU:s femton medlemsländer anträder EMU:s tredje steg. Vi respekterar deras beslut att upprätta valutaunionen. Vårt motstånd mot en svensk anslutning skall kombineras med en aktiv strävan att i Europapolitiken medverka till att minimera de problem vi befarar skall uppstå som en konsekvens av valutaunionen. Det skulle vara till stor nackdel för Sverige om EMU-projektet misslyckades. I Sverige skall politiken utformas så att de problem av praktisk karaktär, som privatpersoner och företag kan vidkännas, som ett resultat av att Sverige står utanför valutaunionen, reduceras. Vi har också att återkommande pröva giltigheten i våra argument mot ett svenskt inträde i valutaunionen. På samma sätt som vi respekterar euro-ländernas beslut kräver vi respekt för att Sverige självt har att besluta om sitt förhållningssätt till och sitt deltagande i valutaunionen. Centerpartiet är tillfreds med riksdagens beslut att Sverige "...inte bör införa Europeiska unionens gemensamma valuta euron då den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) inleds". I det fall en riksdagsmajoritet avser att ändra detta beslut och förespråka ett svenskt inträde, skall frågan avgöras av medborgarna. En folkomröstning om svenskt deltagande bör avhållas först sedan konsekve- nserna av den gemensamma valutan blivit möjliga att bedöma. Därmed framstår valdagen år 2002 som den första möjliga och lämpliga tidpunkten för den folkomröstning Centerpartiet kräver skall föregå ett svenskt inträde i valutaunionen. EU-samarbetet kommer långsiktigt att inrymma såväl euro-länder som länder som står utanför valutaunionen. Danmark och Storbritannien har fördragsfäst rätt att stå utanför valutaunionen. Grekland klarar för närvarande inte konvergenskraven och nytillkommande medlemsländer i Central- och Östeuropa, inklusive de baltiska länderna, kommer för kortare eller längre tid att stå utanför valutaunionen. EU måste därför planera för en framtid som rymmer såväl euro-länder som andra länder. Det svenska beslutet att stå utanför valutaunionen, eller ett nej i en folkomröstning om svenskt deltagande i EMU, ställer inte krav på en omprövning av Sveriges EU- medlemskap. Enligt Centerpartiet har ett ja eller nej till valutaunionen inget samband med ett tidigare ja eller nej till EU. Vad som ovan anförts om Sveriges relation till den ekonomiska och monetära unionen (EMU) bör ges regeringen till känna. 4 Tillväxt för nya jobb Centerpartiet är ett modernt mittenparti som på väg in i det nya seklet vill skapa ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart samhälle med utveckling och tillväxt i hela landet. Centerpartiet vill jämna vägen för nyföretagande och utvecklande med enklare regler och bättre förutsättningar för små och medel- stora företag. Centerpartiet vill sänka skattetrycket i takt med vad ekonomin medger. Partiet prioriterar sänkt skatt på arbete, sänkt skatt för låg- och me- delinkomsttagare samt på företagande och boende. Centerpartiet anser att de grundläggande villkoren för företagande ska göras stabila och mer konkurrenskraftiga, så att Sverige får ett långsiktigt bra företagsklimat. Effektivitet, entreprenörskap och företagande måste uppmuntras. Vår politik för regional utveckling och satsningar inom IT- området gynnar även större företag. 4.1 Sänkta skatter på företagande Sverige har jämförelsevis mycket höga skatter på arbete. Centerpartiet har de senare åren aktivt medverkat till att sänka arbetsgivaravgifterna. Vi har am- bitionen att fortsätta den linjen. Företagsklimatet i Sverige behöver bli bättre. Skatter och avgifter på arbete måste sänkas för att ge människor chansen att utveckla sina idéer i företag, vilket skapar fler jobb. Det bör ske genom att en skatteväxling genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft och höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. Det ger förutsättningar för ökad sysselsätt- ning generellt sett, vilket i synnerhet är gynnsamt för tjänstesektorn med en hög andel arbetskraftskostnader. Förmögenhetsskatten får varken bidra till att kapital flyr landet och minskar den svenska skattebasen, eller upplevas som orättfärdig av rättvise- skäl. Centerpartiet anser att förmögenhetsskatten bör fasas ut ur det svenska skattesystemet. De mindre företagens möjligheter till utveckling bör stärkas genom en tillväxtsyftande politik. En IT-satsning över hela landet är mycket viktig för företagen och en av de främsta åtgärderna för ökad tillväxt. Den särskilda beskattningen av avsättningar till anställdas vinstandels- stiftelser bör avskaffas. Centerpartiet anser att avsättningar av detta slag är positivt och bidrar till ökat engagemang för de anställda. Genom att en del av företagens vinster går direkt till de anställda stimuleras dynamik och effektivitet. Fåmansbolag samt handelsbolag och kommanditbolag bör till- skapas bättre villkor och lättnader i beskattningen. Generationsskiften bör underlättas genom ett förlängt undantag vid beräkningen av underlaget för reavinstskatten, i avvaktan på en utredning. Jordbrukets konkurrenskraft bör stärkas för att ge ökad konkurrenkraft åt näringen. Centerpartiet föreslår slopad elskatt och sänkt skatt på eldningsolja för jordbruksföretag i likhet med regler gällande för tillverkningsindustrin. Jordbrukarna bör kompenseras för att de betalar högre dieselpris än i andra länder. Centerpartiet föreslår en femtioprocentig skattesubvention på hushålls- tjänster som utförs i hemmet, ett s k RUT-avdrag. Reduktionen gäller enligt vårt förslag en arbetskostnad upp till 20 000 kronor. Det möjliggör för fler människor att nyttja hushållstjänster och ökar valfriheten. Åtskilliga arbets- tillfällen kan skapas. Den "svarta" sektor som finns inom området kan över- gå i en "vit" och arbetstagarna införlivas i trygghetssystemen. Centerpartiets skatteförslag utvecklas mer i partimotionen om skatter (1998/99:Sk306). 4.2 Förbättrat företagsklimat Service- och tjänstesektorn har mycket stor potential. Sänkt skatt på arbete, som en del av en skatteväxling, gynnar framför allt de kunskapsintensiva företagen. Det krävs även sänkta skatter och förenklade regler för företagen om vi skall komma bort från arbetslösheten. Arbetsmarknaden ska vara flexibel och därmed underlätta anställningar. Centerpartiet ser i fler små och växande företag den stora chansen att åstadkomma väl-stånd och ökad sysselsättning. Kvinnors företagande måste särskilt främjas genom ökat stöd och rådgivning. Det finns stora möjligheter till arbetstillfällen i alla idéer som kan generera inkomster, sysselsättning och vinster. Det kräver bättre tillgång på riskkapital, så att goda affärsidéer kan prövas på marknaden. Den enskildes möjlighet att tjäna pengar är en drivkraft för ekonomisk tillväxt, som i sin tur alstrar ökat välstånd i samhället och ger förutsättningar för välfärd. Enskilda företagare ska ha social trygghet, så att de vågar satsa och skapa nya jobb. Offentliga insatser ska stimulera utvecklingen. Det är hög tid för Sverige som land att forma en stark, grön näringspolitik med tydliga gemensamma mål och visioner. Det kräver ett grundläggande samförstånd mellan stat, näringsliv, forskarsamhälle, kommuner, intresse- organisationer och medborgare. Svenska företag måste bli bättre på att marknadsföra och sälja miljöanpassad teknik på den internationella markna- den. Staten bör medverka till detta genom att anslå 90 miljoner under en treårsperiod för att utveckla exporten av miljöanpassad teknik. NUTEK har i uppdrag att arbeta för kvinnors företagande. Medel har anslagits till kvinnliga affärsrådgivare i inre stödområdet. Kvinnliga affärsrådgivare finns idag i flera kommuner. Om inte nya medel tillförs riskerar dessa att upphöra med sin verksamhet. Finansieringen har fördelats på 1/3 NUTEK, 1/3 länsstyrelsen samt 1/3 kommunerna. I vissa kommuner har en förlängning av verksamheten finansierats med EU-medel. Erfarenhe- terna är mycket goda varför Centerpartiet anser att det i varje kommun bör finnas en kvinnlig affärsrådgivare. 4.3 Jordbruks- och livsmedelsnäring Jordbruksnäringen och livsmedelsproduktionen är en mycket viktig resurs i det svenska samhället. Jordbruksmarken är grunden för produktion av hög- kvalitativa livsmedel och bioråvaror samt har en betydelsefull roll i över- gången till ett kretsloppsanpassat samhälle. En livskraftig jordbruksnäring är en förutsättning för ett öppet och levande kulturlandskap. För att Sverige skall kunna behålla en levande jordbruksnäring med många livskraftiga jordbruksföretag krävs att de svenska bönderna kan konkurrera på samma villkor som bönderna i andra EU-länder. Centerpartiet arbetar med kraft för att ge Sveriges bönder rättvisa konkurrensvillkor. Inriktningen på jordbrukspolitiken måste vara att trygga utvecklingen inom jordbruket och livsmedelsindustrin i Sverige. Det behövs övergripande förändringar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Förändringar av stöd- system och förenklingar måste ske för att underlätta en miljövänlig kvalitetsproduktion. Möjligheterna måste förbättras för det europeiska jordbruket att i större omfattning delta i konkurrensen på världsmarknaden. Svensk jordbruks- och livsmedelsnäring är en bransch med stora framtidsmöjligheter och har en mycket stor betydelse för många människor och företagandet i Sverige. Livsmedelsindustrin är den tredje största industrigrenen vad gäller antalet sysselsatta. Jordens minskande jordbruks- arealer, den globala befolkningsökningen och en allt högre efterfrågan på förnybara råvaror ökar betydelsen av en livskraftig och ekologiskt hållbar jordbruksnäring i Sverige. Den svenska jordbruksnäringen är en stor tillgång för Sverige. Det vore en samhällsekonomisk förlustaffär att inte nyttja och bruka naturresurserna i jordbrukslandskapet. Dessutom är jordbruksnäringen en förutsättning för bevarandet av det öppna kulturlandskapet, vilket de flesta värderar mycket högt. 4.4 Arbetsliv Genom ökad produktivitet och produktionstillväxt kan sysselsättningen öka och arbetslösheten minska. Detta förutsätter goda möjligheter för fler företag att utvecklas och expandera samt en förbättrad arbetsmarknadspolitik. Ar- betsmarknadspolitiken har ett viktigt uppdrag att tillsammans med andra politiska åtgärder bidra till ökad sysselsättning. Arbetsmarknadspolitiken har en vidare roll än den mer traditionella i att bryta obalanser, undvika flaskhalsar och motverka långtidsarbetslöshet. Den måste även syfta till att höja kompetensen för att arbetslösa skall kunna ta ett nytt arbete, förhindra passivisering och social utslagning. Parodoxalt nog råder hög arbetslöshet samtidigt med brist på arbetskraft inom några sektorer. Centerpartiet anser att kvalitet måste gå före kvantitet. Arbetsmarknadspolitiken behöver mer inriktas på åtgärder som leder till nya jobb. Mer arbetsmarknadsutbildning ligger även i linje med Centerpartiets strävan att höja utbildnings- och kompetensnivån generellt. Dagens kvantitativa mål inom arbetsmarknadspolitiken bör ersättas av effektmål eller mer kvalitativa mål. Centerpartiet anser att det inom ramen för de nationella målen för arbetsmarknadspolitiken bör ges ökade möjligheter att lokalt hantera de medel som står till arbetsmarknadspolitikens förfogande. Detta bör ges regeringen till känna. Regeringen gör i budgetpropositionen några ansatser till decentralisering och förenklingar. Bland annat föreslås en ny åtgärd, arbetspraktik, som ersätter API och ALU, vidare anförs att regeringen avser göra vissa regelförändringar. Regeringen aviserar även en översyn av volymmålen. Regeringens ambition är vällovlig men alltför otillräcklig. Regeringen bör snarast återkomma med förslag till förenklingar och decentralisering av arbetsmarknadspolitiken. Detta bör ges regeringen till känna. Arbetsmarknadspolitiken behöver decentraliseras. I Centerpartiets motion om det nya arbetslivet anförs att AMV:s roll och funktion bör ses över och att större befogenheter med fördel kan läggas på länsarbetsnämnderna. På den regionala och lokala nivån kan bättre avgöras på vilket sätt de arbetsmarknadspolitiska resurserna används effektivast. För att skapa större utrymme för åtgärder som ger jobb måste volymkraven förändras. Man måste våga tänka nytt och pröva nya lösningar. Centerpartiet anser att regelverken måste bli mer flexibla för att möjliggöra lokala och otraditionella lösningar. Det regelverk som idag styr arbetslivet kom huvudsakligen till under 1960- och 70-talen då arbetslivet såg helt annorlunda ut än vad det gör idag. Det är idag otidsenligt och en mer genomgripande förändring är nödvändig. Det nya arbetslivet kan inte pressas in i ett gammalt regelverk utan kräver reformer - genomgripande förändringar av både lagar och ersättningssystem. Problemen med flaskhalsar måste motverkas genom kvalificerad arbets- marknadsutbildning och en decentraliserad arbetsmarknadspolitik. Utbild- ningens infrastruktur måste möta de krav som kunskapssamhället ställer på ett livslångt lärande och på återkommande utbildning. Kostnaden för arbete måste minska genom fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter. Det gör att jobb som annars inte skulle komma till stånd blir lönsamma. Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring och inte en permanent försörjning. Arbetslöshetsförsäkringens uppgift är att ersätta den enskilde för inkomsförluster under en omställningsperiod fram till ett nytt arbete. Arbetslöshetsersättningen har alltid varit avsedd att vara en omställningsförsäkring. I olika sammanhang har framförts förslag om att införa en tidsbegränsad ersättningsrätt, en bortre parentes i arbetslöshetsförsäkringen. Detta är inte helt oproblematiskt. Flera frågor i samband med dessa förslag har aldrig lösts på ett tillfredsställande sätt. Dit hör exempelvis frågan om vad som skall hända efter det att den bortre gränsen inträder. Centerpartiet anser att det istället bör införas en avtrappning av ersättningen inom arbetslöshetsför- säkringen. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ändring av arbetslöshetsförsäkringen. Centerpartiet anser att de långtidsarbetslösas situation på arbetsmarknaden måste stärkas bland annat genom individuella åtgärder som syftar till att öka deras möjligheter att få sysselsättning. Vidare bör det fortsättningsvis vara möjligt för deltidsarbetslösa att erhålla ersättning från arbetslöshets- försäkringen. Stödet och ersättningen till den enskilde som är arbetslös är inte endast avhängigt av nivån på ersättningen från arbetslöshetförsäkringen. Istället samvarierar ersättningar från flera olika källor på ett för den enskilde många gånger ogynnsamt sätt. Den som blir anvisad ett arbete och tar detta mister många gånger bidrag. Till detta skall läggas fördyringar i form av exempelvis resekostnader och barnomsorgskostnader. Skattesystemet har också en tydlig inverkan. Inte sällan får den enskilde mindre kvar efter det att han fått arbete. Arbete måste alltid löna sig. Incitamenten att ta arbete eller att utbilda sig bort från arbetslösheten måste bli starkare. Det är mot bakgrund av hur olika ersättningssystem samverkar som en utredning bör tillsättas, vilket Centerpartiet yrkat i motionen om det nya arbetslivet. Den som blir anvisad arbete skall ta detta såvitt inte godtagbara skäl kan anföras mot. Arbetsförmedlingen är skyldig att anmäla den som ej tar anvisat arbete eller åtgärd. Det kan dock inte uteslutas att trots tydligheten i reglerna är det mindre frekvent att sådan anmälning görs. Centerpartiet vill gärna inskärpa vikten av att regelbrott anmäls av arbetsförmedlingen. Om fusk med ersättning breder ut sig riskeras legitimiteten i arbetslöshetsförsäkringen. Vi välkomnar en översikt av efterlevandet. 4.5 Arbetsrätt och lönebildning Mer av arbetsrätten måste kunna hanteras lokalt på de enskilda arbetsplatser- na genom att arbetsrätten decentraliseras. Möjligheten att lokalt förhandla och göra undantag från centrala kollektivavtal bör öka. De anställdas kom- petensutveckling spelar en allt viktigare roll för tryggheten och utvecklingen i arbetet, liksom för företagens produktivitet och tillväxt. För särskilt de mindre företagen är investeringar i nyckelkompetens eller utbildning ofta en stor investering. Betydelsen av turordningsreglerna är här intressant. Undan- tag bör därför ges från turordningsreglerna för två nyckelpersoner med hän- syn till funktioner. Det finns oklarheter avseende distansarbete och turordningsreglerna. Centerpartiet anser att den omständigheten att en arbetstagare har sin arbetsplats förlagd till bostaden inte skall medföra att arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet. Lönebildningen är central för hela samhällets ekonomi. Löneökningar över vad produktiviteten tillåter försvagar vår konkurrenskraft och riskerar sysselsättningen. Löneökningstakt måste bli förenlig med en god ekonomisk utveckling. Bättre balans mellan parterna måste åstadkommas samt tydligare fördröjningsmekanismer när det föreligger risk för konflikt. Detta bör ske genom att medlingsinstitutet förstärks genom möjlighet att förbjuda varsel om stridsåtgärder under medling. Facken har rätt att vidta stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag som vägrar teckna kollektivavtal. Det bör införas ett förbud mot sympati- och stridsåtgärder riktade mot enmans- och familjeföretag. Det bör införas en proportionalitetsregel. 5 Skattepolitik 5.1 Lägre företagsskatter Centerpartiet föreslår en rad åtgärder för att sänka företagsskatterna, vilket beskrivs i kapitel 4. Arbetsgivaravgifterna bör sänkas. Det är viktigt att skat- tepolitiken utformas för att gagna företagsamhet i hela landet. Centerpartiet anser att det är angeläget att Norrlands inland också i fortsättningen ges rätt till reducerade arbetgivaravgifter. Förmögenhetsskatten bör fasas ut och beskattningen på avsättningar till anställdas vinstandelar tas bort. Fåmansbolagen samt andra mindre bolag bör få lättnader i beskattningen. 5.2 Sänkt inkomstskatt Skattepolitiken ska främja ekonomisk tillväxt och skatt ska tas ut efter bär- kraft. Skattesystemet ska gynna arbete och kunskap och stärka bl.a männi- skors ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt bör människor få behålla mer pengar i sin plånbok. Som en del i det bör inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare sänkas. Centerpartiet förespråkar en varaktig lösning för sänkta inkomstskatter genom höjt grundavdrag för människor med små eller medelstora inkomster. Höjningen bör konstrueras så att den trappas upp till en viss nivå och därefter trappas ner så att just låg- och medelinkomsttagare ska omfattas av höjningen. Regeringen föreslår i budgeten en tillfällig sänkning av inkomstskatterna under 1999. Centerpartiet godtar regeringens metod om en tillfällig lättnad i skattetrycket för dessa inkomstgrupper. Dock anser Centerpartiet att nivån på skattesänkningen bör vara högre än den föreslagna. Skattereduktionen bör uppgå till 1 800 kronor för inkomsttagare med pensionsgrundande inkomst upp till 135 000 kronor. Till detta anslår Centerpartiet medel för år 1999. Regeringen inbjuder övriga partier till skatteöverläggningar. Utan att binda oss till tekniken har vi preferensen att höja grundavdraget för att därigenom sänka inkomstskatten. Centerpartiet förespråkar en varaktig sänkning av skatterna i den takt som ekonomin tillåter. Regeringen föreslår ingen sänkning av inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagarna för åren 2000 och 2001, utan hänvisar till skatteöverläggningarna. Vi utgår från att regeringen i skatteöverläggningarna kommer att visa allvar med sina uttalade ambitioner till skattesänkningar. Av detta skäl anger Centerpartiet inte heller någon skillnad i förhållande till regeringens utgiftsram för de båda åren. 5.3 Fastighetsskatt Centerpartiet har ihärdigt verkat för ett lägre skatteuttag på boendet. Ökad valfrihet och neutralitet mellan boendeformerna är ett krav Centerpartiet driver. Långsiktighet i besluten underlättar för hushållen att planera sin eko- nomi. Centerpartiet motsatte sig höjningen av fastighetsskattesatsen hösten 1994 från 1,5 till 1,7 procentenheter och har därefter sökt möjligheter att återställa nivån till 1,5 procent. Under våren 1998 möjliggjordes sänkningen genom en överenskommelse mellan oss och regeringspartiet. Centerpartiet avslår den av regeringen föreslagna sänkningen av skatt på hyresfastigheter. Sänkningen är tillfällig, ger liten effekt på de totala hyreskostnaderna och det är därtill mycket osäkert om den kommer att komma hyresgästerna till godo. Den föreslagna skattesänkningen för hyres- fastigheter är svår att följa upp i detta avseende. Centerpartiets förslag kassamässiga effekter off.sektor mkr 1999 2000 2001 Arbete
Sänkta arbetsgivaravgifter -1470 -2310 -4020 Sänkt skatt på låga och medelstora ink. -1080 0 0 Likvärdig konkurrens för svenskt jordbruk -1270 -1270 -1270 Yrkesfiskeavdrag -40 -40 -40 Hushållsnära tjänster -1000 -2000 -1000 Riskkapital
Utfasning av förmögenhetsskatten -400 -1585 Slopade socialavgifter på vinstandelar -100 -100 -100 Lättnader för fåmansbolag -460 -500 Boende
Lindring för bofasta i attraktiva områden -30 -30 Underlätta för generationsskiften -150 Summa skattesänkningar -4990 -6610 -8665 Miljö och energi
Återinförd fastighetsskatt på vattenkraft 1030 1010 980 Produktionsskatt 1, 2, 3 öre per kWh kärnkraft 610 1200 1770 Kväveoxidskatt 100 100 100 Miljöskatt på inrikes flyg 190 180 170 Ej sänkt skatt på hyresfastigheter 870 730 1100 Ökad a-kasseavgift med 40 kr år 1999, 60 kr år 2000, 80 kr år 2001 1450 2325 3100 Ej återföring av fast skattebelopp till kommuner 1300 Höjd ansökningsavgift i tvistemål 15 15 15 Höjda fortkörningsböter 50 50 50 Avgår finansiering 5615 5610 7285 6 Miljö och energi 6.1 Skatteväxling Centerpartiet förespråkar sänkt skatt på arbete för ökad sysselsättning och tillväxt. Det bör ske genom sänkta arbetsgivaravgifter. För att skapa utrym- me för sänkta skatter på arbete bör skatterna höjas på verksamheter som tar i anspråk naturens resurser utan att automatiskt ersätta de skador och det slita- ge som uppstår. Centerpartiet föreslår en höjning av miljö- och energiskatter. Genom att skatteväxla på det sätt som Centerpartiet föreslår kan skatterna på arbete sänkas och skatterna på sådant som är skadligt för miljön höjas. Däri- genom minskar den miljöskadliga verksamheten i omfattning samtidigt som fler kan få arbete. Med en skattepolitik som stöd för miljö- och energipolitiken kan Sverige genomgå en strukturomvandling som leder till ett modernt land med avancerad teknik som svarar upp mot miljöns krav. En sådan utveckling stärker också svenska företags internationella konkurrenskraft, eftersom marknaden för miljövänliga produkter och produktion växer. Det finns inom detta miljöteknikområde stora framtidsmöjligheter och expanderandet för branschen ger goda möjligheter till ökad sysselsättning. Biltrafiken orsakar stora utsläpp och bör därmed belastas med miljö- avgifter i form av skatter. Centerpartiet anser att det är angeläget att fordons- skatten för dieseldrivna personbilar förändras så att större vikt läggs vid bilens miljöegenskaper. I förhållandet mellan fordonsskatt på nyare och äldre dieseldrivna personbilar finns orättvisor som ter sig svåra att förklara. Fordonsskatten för äldre dieseldrivna personbilar bör höjas och den bör sänkas för nyare fordon. Dock måste fördelningspolitiska skäl vägas in vid omfördelning av fordonsskatten för dessa personbilar. Centerpartiet förordar höjd skrotningspremie till 8 000 kr som en engångsåtgärd för att skrota de äldsta och mest miljöförorenande bilarna. Detta bör ges regeringen till känna. 6.2 Naturvård Det är viktigt att bevarandevärd skog behålls i statens ägo. Anslagen till skyddsvärd skogsmark ökar i budgetförslaget för 1999, vilket vi välkomnar. I sammanhanget vill vi dock påpeka att det är mycket olyckligt att denna an- slagsökning inte kommit tidigare. Centerpartiet har länge drivit kravet att öka anslagen till inköp av skyddsvärd skog, utan att få något gehör för detta. Regeringens undermåliga redovisning i budgeten gör det omöjligt att utläsa hur mycket som anslås för kalkning av sjöar och vattendrag under de kommande åren. En minskning anser Centerpartiet vara oacceptabel. Riks- dagen har tidigare fattat beslut om ökat anslag till kalkning, vilket Center- partiet anser bör följas. 6.3 Energi Förnyelsen av energisystemet innebär att vi går från miljöhotande och miljö- förstörande kärnkraft och fossila bränslen till förnybara energikällor och en effektiv energianvändning. Det är ekologiskt hållbart. Under mandatperioden vill Centerpartiet medverka till nya steg i förnyelsen av energisystemet och fullfölja energiöverenskommelsen genom fortsatt kärnkraftsavveckling. Det utvecklar ett decentraliserat energisystem istället för storskalighet. Det ger utrymme för en väl fungerande marknad istället för kärnkraft, främjad av stat och storkapital. Miljöanpassningen av energisystemet går snabbt. Från 1992 till 1996 har den årliga energitillförseln från biobränslen ökat från 71 TWh till 87 TWh. Kretsloppsanpassning och förnybara energikällor ger redan idag stora konkurrensfördelar. Många kunder efterfrågar exempelvis så kallad grön el. Genom energiöverenskommelsen finns nu en politisk majoritet för långsiktiga spelregler på den svenska energimarknaden. Det är till fördel för både konsumenter och producenter. Energipolitiken ska bidra till att stabila förutsättningar skapas för ett konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyelse och utveckling av den svenska industrin. Energipolitiken ska också bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen. I och med energiuppgörelsen genomförs ett omfattande program för ett ekologiskt uthålligt energisystem. Programmet innehåller åtgärder för minskad elanvändning och ny elproduktion. Det innehåller också långsiktiga satsningar för utveckling av effektiv energiteknik för att skapa bärkraftiga alternativ till kärnkraften. Totalt satsas 9 miljarder kronor under en sjuårsperiod. Energibeskattningen ska ge goda förutsättningar för den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Det ska vara lönsamt att investera i varu- och tjänsteproduktion i Sverige och det ska vara fördelaktigt att investera i ekologisk energiteknik, bl.a. effektivare energianvändning. Beskattningen ska ge drivkrafter för hushållning och övergång till förnybara energislag. Vid utformningen av beskattningen ska den elintensiva industrins särskilda behov beaktas. De EU-direktiv som för närvarande förbereds inom detta område planeras innehålla större möjligheter att väga in dessa särskilda behov. Samtidigt måste det övergripande målet vara att beskattningen ska ske så nära produktionskällan som möjligt. Energipriserna bedöms stiga i samband med den ökade internationella avregleringen av elmarknaden. Utsläpp av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen påverkar klimatet. Det är därför angeläget att i största möjliga utsträckning undvika förbränning av fossila bränslen. Detta kan ske genom en aktiv energihushållning och genom att utnyttja förnybara energislag. En ökad användning av alternativa energislag inom trafiksektorn måste särskilt eftersträvas. Produktionen av biobränslebaserade drivmedel i Sverige måste öka. Detta bör ske genom en ökad miljörelatering av energiskatterna i kombination med skattebefrielse för biobränslen. Centerpartiet föreslår stegvis höjning av produktionsskatt på kärnkraftsel som ett led i strävan mot avvecklad kärnkraft. Vi föreslår återinförande av fastighetsskatten på vattenkraft samt införande av miljöskatt på inrikes flyg. 6.4 Avveckling av subventioner till kärnkraften Den svenska kärnkraften har under sin driftstid subventionerats av staten med miljardbelopp. Reglerna för koncernbidrag regleras i kommunalskatte- lagen (1928:370). Bestämmelserna infördes 1972 och har inte varit föremål för omarbetning sedan dess. Huvudregeln är att om s.k. kvalificerat koncern- förhållande föreligger, dvs. om moderbolaget äger mer än 90 % av aktierna i dotterbolaget, får resultatutjämning ske inom en och samma koncern. Lika- dan resultatutjämning får även ske för andra bolag om dispens medgivits från denna regel. Ägarna till kärnkraftsverken i Forsmark och Oskarshamn har beviljats sådan dispens. Dispens kan medges när det gäller infrastrukturella investeringar av samhällsekonomisk betydelse, och omfattar investeringar i kraftproduktion, bränsleframställning, kommunikationer samt försvar i lång- siktig utveckling. Undantagsbestämmelserna har använts i mycket begränsad omfattning. Lagens syfte var att underlätta investeringar i kärnkraft för att skapa en lönsam och konkurrenskraftig industri på detta område. Kärnkraftsinve- steringar blev mer lönsamma. Centerpartiet anser det angeläget att principiellt slå fast att investeringar i kärnkraft i redovisningssammanhang skall behandlas på samma sätt som investeringar i andra energislag och andra typer av bolag. Kärnkraften ska inte ytterligare subventioneras genom särskilt gynnsamma avdragsmöjlig- heter. Centerpartiet föreslår att riksdagen beslutar att dessa särskilda avdrags- möjligheter successivt avvecklas. 7 Utbildning för utveckling Utbildningssatsningar måste vara en väsentlig del i en tillväxtorienterad politik. Satsningar måste göras på hela utbildningssystemet, från förskola till högskola och vuxenutbildning. Centerpartiet har i flera motioner presenterat sin politik på de olika delområdena. 7.1 En grundskola som ger godkända kunskaper Grunden för det livslånga lärandet och delaktigheten i kunskapssamhället läggs i grundskolan. Det är varje elevs rättighet att få tillräckliga kunskaper i grundskolan för deltagande i arbetslivet och för vidare studier. Skolan måste också vara öppen mot det omgivande samhället och inbjuda såväl föräldrar som lokalt näringsliv att engagera sig i skolans utveckling. Grundskolan har också en uppgift i att bryta traditionella könsbundna val till vidare utbildning, som också påverkar rollerna i yrkeslivet. Rekryteringen till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar i allmänhet bör öka. En huvuduppgift för skolan är att se till att alla elever får de instrument som krävs för att hantera och utnyttja informationsteknikens verktyg. Vi har i motion 1998/99:Ub227 angett riktlinjerna för en grundskola som ger godkända kunskaper. 7.2 Utveckla gymnasiereformen Centerpartiet presenterar sin politik för gymnasieskolan i kommittémotionen 1997/98:Ub43. Gymnasiereformen bör ligga fast. Alla elever har rätt till de teoretiska kunskaper som krävs för ett livslångt lärande och deltagande i ett modernt yrkesliv. Vägen till de teoretiska kunskaperna måste dock få variera. Det behövs en mer flexibel gymnasieskola, som också är mer öppen mot omvärlden. För yrkesförberedande program vill vi nu permanenta lärlingsut- bildningen. Det är angeläget att det lokala näringslivet är delaktigt i skolans yrkesförberedande arbete. Oavsett elevernas framtida val kommer kraven på egen initiativförmåga och förmågan att utföra projekt att vara större än i det traditionella industrisamhället. Skolan måste förbereda eleverna genom ett stort inslag av entreprenöriellt lärande. En rapport från Näringsdepartementet, I entrepre- nörskapets tecken (Ds 1997:3), visar att möjligheten är mycket stor till ett sådant lärande för skolan idag. Det är angeläget att lärare och skolledningar erbjuds fortbildning och att lärarutbildningen förmedlar sådana kunskaper. 7.3 Kunskapslyftet och eftergymnasial utbildning Omkring två miljoner människor på arbetsmarknaden saknar i dag gymna- siekompetens i svenska, engelska och matematik. Genom kunskapslyftet har Centerpartiet medverkat till den enskilt största och mest omfattande sats- ningen någonsin för att höja kunskaps- och utbildningsnivån för vuxna i Sverige. Det är angeläget att överväga en generell utbildningsgaranti med möjlighet att komplettera sin utbildning genom att läsa in gymnasieskolans kärnämnen med a-kassa. Vi redogör vidare för detta förslag i vår motion 1998/99:A214. Efter den grundläggande utbildningen i grund- och gymnasieskola måste det finnas olika vägar ut i arbetslivet, såväl akademiska studier som kvalificerad yrkesutbildning. Centerpartiet var med om att besluta att inrätta en sådan på försök. Centerpartiet vill understryka vikten av att yrkesutbild- ningen nu permanentas och att den kvalificerade yrkesutbildningen tillåts expandera. Centerpartiet har under de senaste två mandatperioderna medverkat till den största utbyggnaden av den högre utbildningen i Sverige någonsin. Sverige var på väg att halka efter under 1980-talet när det gäller antalet högskole- utbildade. Under de senaste 10 åren har antalet högskoleplatser ökat med 50 procent. Högskolan byggs ut med ytterligare 60 000 platser mellan 1997 och 2000. Antalet examinerade ingenjörer och civilingenjörer kommer att ha fördubblats under perioden 1993-1999 och antalet som har disputerat inom naturvetenskap och teknik har ökat markant. Centerpartiet har länge arbetat för att högskolorna i Örebro, Karlstad, Växjö samt Mitthögskolan ska utvecklas till nya universitet. Under några år har vi medverkat till att satsa extra resurser för att göra det möjligt. Detta förverkligas nu. En förutsättning för de nya universitetens framgång är att de får fortsätta att expandera, främst genom sin forskning och forskarutbildning. De uteblivna satsningarna på de nya universiteten är en ren oförskämdhet från regeringens sida. Centerpartiet föreslår att de nya och blivande universiteten för 1999 får ökade forsknings- och forskarutbildningsresurser med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Centerpartiet har medverkat till inrättandet av nya högskolor på Södertörn och i Malmö. Båda medverkar till minskad social snedrekrytering och höjer utbildningsmöjligheterna i områden med svåra regionala förutsättningar. I enlighet med vår linje blir också högskolan på Gotland en egen självständig högskola. Nu måste ett kvalitativt språng göras. En strategi för ökade forsknings- resurser samt säkrad kvalitet i undervisningen för alla högskolor måste läggas fast. Vi anger en strategi för detta i vår motion 1998/99:Ub453. Vi föreslår också att ett nytt studiemedelssystem med lika delar bidrag och lån inrättas från och med hösten 1999. Riktlinjerna för detta anges i motion 1998/99:Ub706. Allt större krav ställs i det moderna yrkeslivet på återkommande utbildning och livslångt lärande. Det studiefinansieringssystem som är avsett för ung- domsstudier kan inte klara av att också finansiera återkommande utbildning. Ett särskilt system som tillåter anställda och arbetsgivare att sätta av medel för utbildning på individuella kompetenskonton är därför påkallat. Centerpartiet har också föreslagit ett sådant i motionen 1997/98:A214. 7.4 Studiemedelssystemets ekonomi och genomförande Sammantaget innebär ett studiemedelssystem som presenterats ovan att de direkta kostnaderna ökar med 3,8 miljarder kronor. Genom den höga bi- dragsdelen minskar dock lånevolymen så kraftigt att statens kostnader för räntesubventionen minskar med ca 1 miljard kronor. Genom de förändringar av antalet terminer, som vi föreslår, och merit- prövning jämte ytterligare några skärpningar vad avser t.ex. studieaktivitets- kontroll, kan ytterligare 800 miljoner kronor sparas inom systemet. Ett nytt studiemedelssystem fordrar därför, fullt genomfört, ett tillskott på 2 miljarder kronor i statsbudgeten. Ett nytt studiemedelssystem bör genomföras i två steg, där det första steget innebär en höjd bidragsdel och höjt fribelopp och det andra steget innebär att höjningen av bidragsdelen till 50 procent fullföljs. Reformen bör inledas under nästkommande budgetår. Regeringen bör återkomma med förslag till nytt studiefinansieringssystem som kan träda i kraft 1999. 7.5 Studentbostäder Det investeringsbidrag regeringen införde i samband med vårpropositionen 1998 är ett steg i rätt riktning för att stimulera nybyggnation av studerande- bostäder. Dock har bara en mindre del av detta bidrag använts, eftersom bidraget täcker en alltför liten del av kostnaderna per byggd lägenhet. Reg- lerna för bidraget är alltför komplicerade och har bidragit till att medlen inte nyttjats fullt ut. Centerpartiet förespråkar enklare regler också inom detta område. Regeringen har ett ansvar att inbjuda berörda kommuner, högskolor och studentkårer till överläggningar om hur bostadssituationen för studenter ska hanteras framgent. Användningen av de resurser som avsatts för att sti- mulera nybyggnation av studentbostäder bör avgöras genom dessa diskus- sioner. 8 Samhälle och sociala frågor 8.1 Ett tryggt samhälle Välfärdspolitiken är väl utbyggd i Sverige, ändå finns stora orättvisor i för- delningen av välfärden. Många människor omfattas inte av socialförsäkrings- systemen och är i stället hänvisade till behovsprövade socialbidrag. Orättvi- sorna märks extra tydligt i tider med hög arbetslöshet. Människor som kän- ner maktlöshet och har liten möjlighet att påverka sitt eget liv har sämre hälsa än andra. Skillnaderna i hälsa ökar. Alltfler människor lever helt utan- för samhällsgemenskapen och segregationen i storstäderna tenderar att öka. Centerpartiet vill vända utvecklingen genom att förändra grundläggande strukturer i samhället. Samhällsgemenskapen måste växa underifrån, genom ett ökat lokalt inflytande med aktiva medborgare som tar personligt ansvar. Vi vill skapa ett samhälle med lika möjligheter för alla människor, oberoende av bakgrund. Vi vill att samhället ska utvecklas på en mångkulturell grund. Vården och omsorgen ska utgå från den enskilda människans behov och utövas i enlighet med patienten önskemål och aktiva val. Människors förmåga att skaffa sig kunskap om och påverka sitt hälsotillstånd ska vara vägledande för organisationen av sjukvården. Alla ska ha möjlighet att, utifrån sitt behov, välja sin personliga kontakt, vårdinrättning och omsorgs- form. Centerpartiet vill därför stimulera till att öka mångfalden av vård- utövare. Det utvecklar metoder och förbättrar effektiviteten inom hälso- och sjukvården, samtidigt som förnyelse i arbetsformerna inom hälso- och sjukvården kan underlättas. Alla människor har rätt till grundläggande social trygghet utan individuell behovsprövning. Välfärden ska fördelas jämlikt. Centerpartiet slår vakt om dessa principer för välfärdspolitiken. Alla människor ska vara delaktiga i välfärdssamhället och känna trygghet och säkerhet vid fall av ohälsa och arbetslöshet. Sverige har ett väl utbyggt välfärdssystem, men välfärden fördelas inte rättvist. Centerpartiet förordar en samordnad trygghetsförsäkring som ska ersätta nuvarande försäkringar vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och förtids- pension - en allmän försäkring som ska täcka oväntat inkomstbortfall under de förvärvsaktiva åren. I vårt förslag om trygghetsförsäkring ska en lägsta ersättningsnivå - en grundpenning - garanteras, därutöver en inkomst- relaterad del vars storlek är baserad på den inkomst man har som företagare eller anställd. I trygghetsförsäkringen vill Centerpartiet stärka arbetslinjen. Det övergripande målet ska vara rehabilitering och stimulans till arbete. Principen ska vara att arbete alltid ska löna sig mer än bidrag. Detta förutsätter en ökad tro på individens förmåga och ett ökat individuellt ansvar. Vi vill genomföra en välfärdsreform för ökad rättvisa. 8.2 Rättsväsendet En av rättsstatens viktigaste uppgifter är att forma gemensamma spelregler och säkra att de efterlevs. Att skydda medborgarna mot våld och övergrepp och att garantera individens rättssäkerhet är avgörande för tilltron till sy- stemet. Det personliga ansvaret måste tydliggöras. Den viktigaste kriminalpolitiska uppgiften för samhället är att minska brottsligheten och därigenom öka människors trygghet. Brottsutvecklingen kan inte enbart stävjas genom de traditionella åtgärderna inom rättsväsendets ram, d.v.s. ingripande och reaktion på redan begångna brott. Det brotts- förebyggande arbetet måste prioriteras och förstärkas. För att lyckas med detta måste alla goda krafter samverka. Engagemanget från allmänheten och ideella organisationer måste tas till vara. Samordningen och samarbetet mellan myndigheter, enskilda och olika organisationer måste stärkas och utvecklas. Lokala trygghetsplaner är ett sätt att öka detta samarbete. Brottsoffrens ställning måste stärkas. Centerpartiet har aktivt medverkat till att polisens resurser förstärks med sammanlagt 905 miljoner kronor för perioden 1999-2001. I den här motionen lägger vi förslag om ytterligare förstärkning med ca 200 miljoner kronor under en treårsperiod. 8.3 Pensionärer Centerpartiet har tidigare lagt förslag i Riksdagen om att utveckla hemser- vicesektorn för äldre. Pensionärshushållens behov av vardaglig service kan tillgodoses genom att staten stimulerar den privata tjänstesektorn. Det enk- laste sättet att göra detta är genom ett system med hemservicecheckar för pensionärshushåll. Vårt förslag bygger på att det ska omfatta alla pensionärs- hushåll, förtids- och folkpensionärer, och ska gälla för alla normalt före- kommande tjänster i hemmet. Det som förekommer inom den behovsprövade hemtjänsten ska inte ingå i detta system. Centerpartiet vill förbättra situationen för de pensionärer som har låg pension och föreslår en samordning av BTP-systemets och bostadsbidrags- systemets inkomstunderlag. Därigenom fångar man upp de luckor i vad som närmast kan betecknas som förenklade inkomstberäkningar i ett omodernt BTP-system. Samordningen ska avse såväl den tidsmässiga beräkningen av inkomstunderlaget som vems inkomster och vilka inkomster som ska påverka underlaget. Förslaget medför att det inkomstunderlag som ligger till grund för BTP kommer att justeras årligen i förhållande till aktuella inkomster och förmögenheter, enligt samma modell som används i bostadsbidragssystemet idag. Det medför också att försäkringskassorna får möjlighet att kontrollera att rätt bidrag betalas ut. Genom anpassningen av BTP:s inkomstunderlag till bostadsbidragets vad avser tjänste- och näringsinkomster m m breddas också inkomstunderlaget i BTP-systemet. Vi föreslår samtidigt lättnader i inkomstberäkningen för pensionärer med mindre förmögenheter. Regeringen föreslår i propositionen att förtidspensionärer med restarbets- förmåga i första hand ska beredas arbete på reguljära arbetsmarknaden. Regeringen har dock inte för avsikt att lösa problematiken som uppstår för vissa företagare med restarbetsförmåga. Centerpartiet anser att företagare så långt som möjligt bör jämställas med arbetstagare vid prövning av arbets- förmåga och rehabiliteringsbehov. I utredningen Företagare med restarbets- förmåga 1998:34 föreslås en ändring inom socialförsäkringen vad gäller arbetsfrågebedömningen för företagare. Utredningen föreslår att företagares arbetsförmåga ska prövas, inte enbart mot nuvarande arbetsuppgifter utan även mot möjligheten att erhålla andra uppgifter i den egna närings- verksamheten innan bedömning görs mot annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Om utredningens förslag genomförs skulle resultatet bli att företagare och arbetstagare likställs fullt ut vid prövning av rätt till sjukpenning och förtidspension. Centerpartiet anser att utredningens förslag bör göras till föremål för lagstiftning. Detta bör ges regeringen till känna. Centerpartiet har medverkat till en inkomstprövning av änkepensionen. Änkepensionen infördes ursprungligen för att ge kvinnor möjlighet till ekonomisk försörjning om mannen avled innan kvinnan uppbar egen ålders- pension. Den tillkom i en tid då det var ovanligt att kvinnor förvärvsarbetade och mannen oftast var ensam familjeförsörjare. Idag är situationen en annan. Vid utvärderingar av änkepensionsreformen har framkommit att kvinnor med låg egen inkomst skyddas och att det främst är kvinnor med egen hög inkomst som drabbas. För unga familjer kan minskningen av folkpensionen leda till ekonomiska svårigheter. Vi anser att kvinnor med barn under 18 år ej ska beröras av inkomstprövningen. Riksdagen bör av regeringen begära förslag om förändring. Den första januari 1990 infördes den s k efterlevandepensionen som inne- bär att kvinnor och män får samma stöd. Det består av en omställ- ningspension under 6 månader som kan förlängas under vissa förutsättningar. Omställningsperioden är kort. Vi anser att riksdagen hos regeringen bör begära en utredning om förutsättningarna att förlänga omställningsperioden till tolv månader. Den som mist sin make/maka går igenom en mycket svår situation med traumatiska upplevelser. Denna plötsliga förändring av livssituationen kräver längre tid än sex månader för anpassning till nya förutsättningar. 8.4 Vårdgaranti Regeringen föreslår ingen vårdgaranti trots att de slutsatser man drar är att köerna är för långa och att det finns brister i vårdens organisation som gör att köer uppstår. Centerpartiet har med anledning av propositionen om patien- tens ställning motionerat om att en vårdgaranti och en tillgänglighetsgaranti bör införas (1997/98:189). 8.5 Familjepolitik Centerpartiet vill förnya familjestödet så att det utgår ifrån barnens och fa- miljernas behov. Stödet till familjerna måste bli mycket bättre anpassat efter olika familjers livsvillkor, förhållanden och önskemål. Vi vill att stödet ska utformas så att det passar alla familjetyper, och vi vill överlämna ansvaret till föräldrarna att själva bestämma över sin tid. Familjestödet ska innehålla ett barnkonto, att fördela under barnets förskoleperiod samtidigt som föräldrarna ges rätt att göra avdrag för barnomsorgskostnader. Vi vill också införa en pappa- och en mammamånad samt 18 kontaktdagar. Förslaget finns presente- rat i en motion om familjepolitiken (1998/99:Sf228). Barnkontot ska finansieras genom en sammanslagning av barnbidraget i den aktuella åldersgruppen, föräldrapenningen och flerbarnstillägget samt genom att ta de resurser i anspråk som kommunerna får genom minskade utgifter och ökade intäkter. Förslaget innebär ingen ökad nettokostnad för staten eller för kommunerna. Med barnkontot fördelas mer pengar direkt till familjerna och mindre via kommunkassan. Vi beräknar samhällets nettokostnad för förslaget till 2 miljarder kr/år. Vårt förslag till förnyat familjestöd, inkl. pappa/mamma-månader och kontaktdagar, kan införas från och med den 1 januari 2001. Regeringens förslag om att det nya stödet till frivilligorganisationer inom det sociala området ska administreras av Socialstyrelsen avvisas av Centerpartiet. Vi har inget att invända mot att stödet samordnas eller att det får den inriktning och utformning som regeringen anger. Däremot vill vi att det rådgivande organ som regeringen anser att Socialstyrelsen ska utse, istället får en självständig ställning. Fördelningen av stödet bör således ske av en oberoende kommitté där representanter för frivilligorganisationerna ingår. Detta bör ges regeringen till känna. 9 Regionalpolitik Det regionala självbestämmandet måste öka. Samordning mellan olika myn- digheter är en förutsättning för att utveckla servicen och finna flexibla lös- ningar. Mer av beslut som idag tas av centrala myndigheter och verk måste tas av ett regionalt organ. Det kan vara ett region- eller länsparlament. Regi- onerna måste själva i större utsträckning formulera utvecklingsstrategier och ha makt och möjligheter att realisera dessa. Det är lokalt och regionalt man vet förutsättningarna, behoven och möjligheterna. Detta måste tas till vara. Riksdag och regering skall understödja en regional utveckling i hela landet. En förutsättning för att skapa livskraftiga miljöer är att det finns en grundläggande samhällsservice i hela landet. En av de större utmaningarna blir att lägga fast vad en garanterad grundservice skall innehålla. Denna grundservice i form av exempelvis post- och teleförbindelser, infrastruktur etc måste garanteras av samhället. Det behöver dock inte innebära att det offentliga svarar för genomförandet. Regionalt utvecklingsarbete kräver resurser. Dessa skall gå till utveck- lingsinriktat arbete, inte till onödig byråkrati och krångel. De medel som ställs till förfogande måste kunna hanteras med stort lokalt självbestäm- mande. Resurser för att genomföra ett regionalt utvecklingsarbete får inte samtidigt följas av alltmer komplicerade regelverk och betungande admini- stration. 9.1 Kommunal ekonomi Den statliga fördelningspolitiken till kommuner och landsting måste föränd- ras. Den kommunala skatteutjämningen ska ge alla kommuner likvärdiga förutsättningar. Invånare i landets samtliga kommuner har rätt till likvärdig basservice. De parametrar som ligger till grund för skatteutjämningen, och deras betydelse, bör justeras för ökad rättvisa. Kommuner och landsting bör få ökade möjligheter till lokalt styre. Centerpartiet förespråkar ökade sats- ningar till kommunerna. Det stora arbetet är redan gjort under våren 1998 genom tillskottet på 20 miljarder kronor till kommunerna för vård, skola och omsorg som Centerpartiet bidrog till att få fram. Centerpartiet avslår regeringens förslag om att det fasta belopp om 200 kronor som utgår vid beskattning av förvärvsinkomster ska tillfalla kommunerna. Förslaget är en engångsåtgärd. Centerpartiet föreslår ökade anslag till kommunerna med en summa motsvarande 1,3 miljarder kronor. 9.2 Kommunala utjämningssystemet Det kommunala skatteutjämningssystemet förändrades för drygt två år sedan. Genom Centerpartiets försorg innebar beslutet att en avstämning skulle göras efter två år. Utredningen kommer inom kort att presentera sina förslag. Cen- terpartiet vill redan nu avge några principiella ställningstaganden. Utvärderingar av skatteutjämningssystemet indikerar tydligt att viktningen av olika faktorer inom utjämningssystemet inte motsvarar de faktiska kostnaderna samt att det missgynnat de kommuner som haft negativ befolkningsutveckling, hög arbetslöshet och hög medelålder. Skatteutjämningen mellan kommunerna måste förändras så att större vikt ges åt befolkningsstrukturen och kommuner som har befolkningsminskning. Förändrad sysselsättning och hög arbetslöshet slår med dagens system igenom direkt. Det bör därför byggas in en bromsmekanism så att effekten neutraliseras under en övergångstid. En övergångsperiod skulle leda till en smidigare intäkts- och kostnadsanpassning. Kriterierna för t.ex. kollektivtrafik och individ- och familjeomsorg bör förändras. Detta bör ges regeringen till känna. Det kommunala skatteutjämningssystemet behöver förändras för att nå en bättre regional balans. Beräkningsgrunderna behöver vara mer aktuella än vad de är i dagens system. Befolkningsminskningsfaktorn bör utgå från jäm- förelsen 5 år tillbaka i tiden istället för nuvarande 10 år. Faktorn befolk- ningsminskningen som påverkar systemet bör dessutom ges en högre viktning. Detta bör riksdagen besluta om. 9.3 IT Den digitala infrastrukturen är en avgörande faktor för näringslivet inför 2000-talet. Genom utbyggda bredbandsförbindelser i hela landet skapas en grogrund för utlokalisering av befintlig verksamhet, telependling och företag som erbjuder helt nya informationstjänster. Investeringar i digital infrastruk- tur måste därför prioriteras. Centerpartiet har i motion 1998/99:c108 begärt en utredning om utbyggnad av ett finmaskigt fibernät till alla hushåll och arbetsplatser i hela landet. Kommersiella operatörer bör stå för trafiken mellan de knutpunkter som uppstår i ett sådant nät. Utbyggnad av ett finmaskigt fibernät i hela landet ger enorma möjligheter till utveckling. Marginalkostnaden för ökad kapacitet och nya tjänster skulle sjunka dramatiskt och alla delar i hela landet få tillgång till information och digital kommunikation på lika villkor. Möjligheten att erbjuda sådana kommunikationsmöjligheter skulle vara en konkurrensfördel för Sverige och för glesbygden. En utbyggnad bör starta i de områden som i dag har den lägsta överföringskapaciteten. 9.4 Kommunikationer Ett kretsloppsanpassat samhälle förutsätter ett "grönare" transportsystem. Användningen av fossila bränslen måste minska. Centerpartiet anser att det bör införas en nollvision för fossila bränslen, dvs. en plan för hur fossila bränslen successivt skall fasas ut och ersättas med förnybara bränslen. Goda kommunikationer är en förutsättning för att hela Sverige ska kunna utvecklas. Transportpolitiken måste syfta till att minska avståndsnackdelar och utöka möjligheterna för ett decentraliserat samhälle. Investeringar i infrastruktur bidrar till tillväxt och utveckling i hela landet. Det krävs att väg- och järnvägskapitalet förvaltas så att värdet av gjorda investeringar inte urholkas. Insatser för drift och underhåll samt bärighetshöjande åtgärder måste prioriteras. I Sverige finns drygt 2 000 mil allmän väg som inte är hårdbelagd. Detta vägnät utgör särskilda problem och bör hårdbeläggas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en tioårig plan för hårdbeläggning av grusvägar med trafik på 150 fordon per dygn eller mer. Det enskilda vägnätet är för många boende på landsbygden förbindelsen till det allmänna vägnätet. Det enskilda vägnätet är viktigt för de boende, för utveckling av näringslivet, ökad sysselsättning och ökad tillgänglighet. Nivån för bidrag till de enskilda vägarna måste ökas. För att järnvägsinvesteringarna skall få avsedd effekt och konkurrens- kraften stärkas är det viktigt att fullfölja snabbtågsplaneringen. Centerpartiet anser att ett system för statlig upphandling av flygtra- fiktjänster som är regionalpolitiskt viktiga men kommersiellt mindre intressanta bör införas. Finansieringen av upphandlingen bör ske genom att en avgift tas ut på övriga inrikes flygresor. Luftfartsverket måste ha ett regionalpolitiskt ansvar. Centerpartiet anser att Södra länken inte ska byggas. Istället bör förhan- dlingar upptas om byggande av ett tredje spår över Riddarholmen och Centralbrons förläggande i tunnel. Den statliga medfinansieringen om 827 miljoner för byggande av Södra länken bör användas för finansiering av ett tredje spår. Sjöfarten är exportindustrins livsnerv mot internationella marknader. Det finns anledning att se över konkurrensen mellan gods på järnväg och till sjöss. Mellantonnagets betydelse för att lösa trafikproblemen och miljöproblem i Europa samt för att binda samman Östersjön bör beaktas. Regeringen bör se över hur de sänkta banavgifterna påverkat sjöfarten och även överväga att ta bort de så kallade farledsavgifterna. Tabell 2. Förslag till utgiftsramar för 1999 Centerpartiets förslag på utgiftsramar budget 1999 vår diff. 2000 vår diff. 2001 vår diff. UO 1 Rikets styrelse 4180 -100 4263 -150 4554 -150 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1705 -23 1484 0 1581 0 UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd 5811 0 5838 0 5925 0 UO 4 Rättsväsendet 21919 +65 22175 +65 22567 +65 UO 5 Utrikes förvaltning och int. samverkan 2871 0 2895 0 2931 0 UO 6 Totalförsvar 44107 0 45441 0 45227 0 UO 7 Internationellt bistånd 11900 +102 12889 +192 13869 +402 UO 8 Invandrare och flyktingar 4324 0 4234 0 4454 0 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 24012 +420 24471 +250 24765 +200 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp 80503 -685 81096 -685 83300 -685 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34315 -525 33753 -515 33477 -515 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 39896 -345 42581 -345 45622 +2000 UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet 33789 0 26484 0 24063 0 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 48274 -2290 48881 -2090 47407 -4090 UO 15 Studiestöd 22447 +1000 23741 +2000 25354 +2000 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 29031 +100 30405 +122 31869 +128 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 7452 +50 7597 +50 7722 +50 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjn. och byggande 20463 -500 17300 -740 13702 -2000 UO 19 Regional utjämning och utveckling 2743 +500 2675 +590 3337 +590 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 1549 +90 1464 +90 1592 +90 UO 21 Energi 1681 0 1440 0 1715 0 UO 22 Kommunikationer 25501 -105 26599 -105 25589 -245 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 11974 +30 13154 +30 13168 +30 UO 24 Näringsliv 2898 +144 2837 +143 2966 +143 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 103565 +1450 105087 0 107267 0 UO 26 Statsskuldräntor m.m. 84560 0 77000 0 72180 0 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 21908 0 21356 0 22101 0 Summa utgiftsområden 698380 -622 691141 -1098 691302 -1987 Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor 613820 -622 614141 -1098 619122 -1987 Minskning av anslagsbehållningar 5000 0 4000 0 3000 0 Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten 135849 0 140414 0 146433 0 Summa takbegränsade utgifter 749669 -622 754555 -1098 765555 -1987 Budgeteringsmarginal 3330 +622 6445 +1098 20445 +1987 Utgiftstak 753000 0 761000 0 786000 0
10 Utgiftsområdena 1-27 UO 1 Rikets styrelse Inom utgiftsområdet föreslår regeringen att resurser skall tillföras under åren 1999-2001 för att öka kvaliteten i Regeringskansliets beredningsarbete. Den ökningen är omotiverat hög. Medlen tillförs anslaget B2, Regeringskansliet m.m. Av de föreslagna tillskotten under åren 1999-2001 anslår Centerpartiet 100 miljoner för 1999 och 150 miljoner för de därpå följande åren. Dessutom anslås medel för att förbereda och genomföra det svenska ordförandeskapet i EU år 2001. Besparingen skall inte drabba de resurser som behöver avsättas för Sveriges ordförandeskap i EU. UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Centerpartiet anser att det finns möjligheter till effektivisering inom utgifts- området. En ökad decentralisering till regionala och lokala nivåer leder till minskade utgifter för statsförvaltningen. Vi förslår en minskning av ramen för 1999 med 10 miljoner kronor. Centerpartiet anser inte att inrättandet av en ny myndighet för kvalitetsutveckling och kompetenshöjning inom för- valtningarna är eftersträvansvärt. Anslaget A2 Ny myndighet för kvalitetsut- veckling och kompetensförsörjning om 10 miljoner kronor bör därför avslås. UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd Inga förändringar i förhållande till regeringens förslag UO 4 Rättsväsendet Rättsväsendet har under senare tid utsatts för berättigad kritik. Polisens ar- bete har inte varit tillräckligt effektivt samtidigt som pressen på de rättsvår- dande instanserna ökat under senare år. Centerpartiet välkomnar den ökning av polisens resurser som sker de kommande åren. Centerpartiet vill tillföra 65 miljoner kronor ytterligare till polisen för åren 1999-2001 i jämförelse med regeringens förslag (UO 04, A1). Detta kommer vi att finansiera genom höjda tvistemålsavgifter och genom höjda böter för fortkörning. En effektivi- sering av polisens resurser måste till parallellt med att nya resurser tillförs. Polisens ledningsorganisation kan förbättras ytterligare. Idag är ansökningsavgift i tvistemål 450 kronor. Centerpartiet föreslår att den från och med 1/1 1999 höjs med 210 kronor. Beräknat på nuvarande antal tvistemål (ca 74 000) leder åtgärden till att intäkterna ökar med ca 15 miljoner kronor. I enlighet med nollvisionens arbete att nedbringa antalet trafikolyckor anser Centerpartiet att det är angeläget att minska hastighetsöverträdelserna. Det bör bli mer kännbart att köra för fort. Därför föreslår vi höjda böter med 420 kronor. Antalet böter är ca 120 000 per år varför åtgärden förväntas inbringa ytterligare ca 50 miljoner kronor till staten. UO 5 Utrikesförvaltning Regeringen gör inom utgiftsområdet en storsatsning på Europainformation. Centerpartiet inser behovet av Europainformation, särskilt mot bakgrund av att Sverige våren 2001 innehar ordförandeskapet i EU. Centerpartiet utveck- lar i en särskild motion behovet av att förbereda hela samhället för Sveriges ordförandeskap (1998/99:U505). Det är nödvändigt att ge den svenska admi- nistrationen goda förutsättningar att kunna axla de förpliktelser som ordför- andeskapet för EU medför. Insatser för att anpassa Regeringskansliets orga- nisation, och insatser för att kompetensutveckla personalen, har Centerparti- ets stöd. Att förbereda den centrala administrationen är emellertid inte tillräckligt. Det svenska föreningslivet, frivilligorganisationerna, folkrörelserna och de idéburna organisationerna bör uppmuntras att fungera som kraftkällor i det medborgerliga Europasamarbetet. Regeringen bör finna former att stödja det civila samhällets europeiska nätverk. Anslaget till Föreningen Norden har i år överförts till detta utgiftsområde. Det förefaller logiskt att detta anslag återfinns i samma utgiftsområde som anslaget för det nordiska samarbetet. I den folkliga förankringen har den nordiska samarbetstanken sin överlägsna styrka. Frivilligorganisationerna bildar den breda folkliga basen för Norden som samarbetsområde. Fören- ingen Norden intar en särställning bland dessa. Det är mot denna bakgrund förvånande och otillfredsställande att regeringen i budgetpropositionen enbart konstaterar att behovet av ytterligare stöd till Arena Norden bör prövas i särskild ordning. Centerpartiet förutsätter att Arena Norden ges ett ekonomiskt stöd som tryggar den framtida verksamheten i enlighet med anslagsframställan från Föreningen Norden. Ett förslag med denna innebörd utvecklas i en gemensam motion från de svenska ledamöterna av Mitten- gruppen i Nordiska rådet. UO 6 Totalförsvar Centerpartiet står tillsammans med Socialdemokraterna bakom 1996 års försvarsbeslut. För detta beslut tar vi långsiktigt ansvar. Budgetåret 1999 utgör år tre inom ramen för den femåriga försvarsbeslutsperioden. Bered- ningen inför 1999 års säkerhetspolitiska kontrollstation pågår. Riksdagen har i samband med denna kontrollstation möjlighet att göra de justeringar som krävs för att än bättre avpassa totalförsvaret för dess uppgifter. UO 7 Internationellt bistånd Centerpartiet utvecklar i en särskild motion partiets syn på Sveriges utveck- lingssamarbete (1998/99:U204). Ökad rättvisa mellan världens rika och fattiga är en förutsättning för fred och en långsiktigt hållbar utveckling. Centerpartiet anser att biståndsmålet på en procent av BNI stegvis skall återupprättas och är kritiskt till att regeringen och dess samarbetspartier har så låga ambitioner för det svenska biståndet. Centerpartiet anser att bistånds- ramen för 1999 bör uppgå till 12 942 miljoner kronor, eller till 0,71 procent av BNI. För utgiftsområde 7 Internationellt bistånd föreslår regeringen att anslaget sänks till 11 900 miljoner kronor jämfört med förslaget i proposition 1997/98:150, där anslaget för utgiftsområdet beräknades till 12 002 miljoner kronor. Centerpartiet var i våras överens med regeringen om denna utgiftsram för UO 7 och vi ser ingen anledning att ändra vår hållning på denna punkt. Centerpartiet föreslår därför att ramen för utgiftsområde 7 höjs med 102 miljoner kronor. Centerpartiet gör ingen annan bedömning än regeringen vad gäller de kostnader för EU:s gemensamma bistånd, för mottagande av asylsökande samt för administration som avräknas från biståndsramen. Centerpartiet förespråkar en höjning av anslaget B. inom UO 7 Samarbete med Central- och Östeuropa med 25 miljoner kronor för 1999 och beräknar samma höjning för år 2000. Anslaget för utgiftsområde 7, anslagsposten A. Inter- nationellt utvecklingssamarbete bör för 1999 höjas med 77 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. UO 8 Invandrare och flyktingar Centerpartiet ser med stort allvar på den ökade segregationen som märks mest i storstadsområdena. Delade städer och segregerade områden är ett demokratiskt, ekonomiskt och socialt problem som leder till etnisk segrega- tion. Människor som bor i utsatta områden riskerar att bli utestängda från samhället och marginaliseras på ett sätt som Centerpartiet inte kan acceptera. Valdeltagandet sjunker i utsatta områden. Många av de boende i utsatta områden känner inte att de har möjlighet att påverka och därmed ökar utan- förskapet ytterligare. Nyckeln till att bryta den negativa spiralen är att ge makt, inflytande och ansvar till de boende i området. Ansvar är förutsätt- ningen för att uppnå delaktighet och integration. Centerpartiet har i en sär- skild partimotion (1998/99:Sf608) presenterat flera förslag kring integra- tionspolitiken. Centerpartiet föreslår samma utgiftsramar som regeringen. UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Centerpartiet föreslår ett system med hemservicecheckar för pensionärshus- håll. Vårt förslag bygger på att det ska omfatta alla pensionärshushåll, för- tids- och folkpensionärer, och ska gälla för alla normalt förekommande tjänster i hemmet. Den behovsprövade hemtjänsten ska inte ingå i detta sy- stem. Centerpartiet avsätter 700 miljoner kronor för varje år under perioden 1999-2001 för detta. Centerpartiet har föreslagit flera åtgärder i motion 1998/99:So8 i ambitionen att snabbare förverkliga FN:s barnkonvention. Bland annat föreslår vi att BO ges i uppdrag att utforma underlag för arbete i kommuner och frivilligorganisationer enligt de metoder som använts i Agenda 21- arbetet. Med anledning av förslagen i den motionen föreslår vi att anslag B1 Barnombudsmannen ökas med 5 miljoner och att socialstyrelsens anslag C1 minskar i motsvarande mån. Läkemedelsdistributionen har varit föremål för ett flertal utredningar. I Läkemedelsdistributionsutredningens betänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) presenteras bl.a. en modell för konkurrensutsättning och utförsäljning av enskilda apotek. Centerpartiet anser att det finns stora rationaliseringsvinster att göra genom att avveckla Apoteksbolagets mono- polställning. Vi räknar med att det sparar ca 130 miljoner år 1999, 450 miljoner år 2000 och 500 miljoner år 2001. Intäkterna finns redovisade under Utförsäljning av statligt ägande i företag. Regeringen begär nytt bemyn- digande om att träffa avtal med Apotek AB om bolagets fortsatta verksamhet. Centerpartiet anser att riksdagen ska avslå regeringens begäran om bemyndigande och att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om konkurrensutsättning och utförsäljning av enskilda apotek. Detta bör ges regeringen till känna. Centerpartiet har tidigare avvisat regeringens investeringsbidrag för byggande av äldrebostäder. Behoven varierar i landet. Vissa kommuner har behov av att satsa på nya lokaler och bättre yttre förutsättningar, andra kommuner behöver göra insatser för att t.ex. förbättra den sociala miljön. Vår uppfattning är att kommunerna själva, med stöd av de nationella målen, klarar av att bedöma hur resurserna ska användas. Centerpartiet anser att de av regeringen för år 1999 föreslagna 150 miljoner kronorna för ombygg- nation av äldrebostäder bör ingå i det generella bidraget till kommunerna UO 25. UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp Centerpartiet anser att företagare så långt som möjligt bör jämställas med arbetstagare vid prövning av arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. I ut- redningen Företagare med restarbetsförmåga 1998:34 föreslås en ändring inom socialförsäkringen vad gäller arbetsfrågebedömningen för företagare. Centerpartiet anser att utredningens förslag bör göras till föremål för lagstift- ning. Centerpartiet anser att förändringar bör göras i beräkningar av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), i enligt med de förslag som presenterats i utredningen Förmån efter inkomst (SOU 1997:85). Förslaget innebär att löneanpassningen slopas och kvalifikationsvillkoren förändras. Detta medför en besparing inom utgiftsramen med 685 miljoner kronor. UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Centerpartiet vill höja pensionstillskottet med 2 500 kronor per år. Det gyn- nar pensionärer med låg pension, främst kvinnor. Samtidigt avvisar vi rege- ringens förslag om en höjning av kompensationsgraden i BTP från 85 till 90 procent. Kapitalinkomster bör beräknas i BTP-systemet på samma sätt som i bostadsbidragssystemet. Den schabloniserade beräkningen i BTP-systemet av avkastning på förmögenheter under 75 000 kr (60 000 kr för vardera maken) ska slopas. Centerpartiet anser att endast pensionärs bidragsberättigade del av bostadskostnaden ska ligga till grund för rätt till BTP. Vi föreslår också en modernisering av folkpensionen som innebär att samboende pensionärer likställs med gifta. Sammantaget innebär detta en besparing inom utgifts- området med 525 miljoner kronor för år 1999. Centerpartiet har medverkat till en inkomstprövning av änkepensionen. Vid utvärderingar av änkepensionsreformen har framkommit att kvinnor med låg egen inkomst skyddas och att kvinnor med egen hög inkomst drabbas. För unga familjer kan minskningen av folkpensionen leda till ekonomiska svårigheter. Vi anser att kvinnor med barn under 18 år ej ska beröras av inkomstprövningen. UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Centerpartiet föreslår ett förnyat familjestöd med barnkonto för ökad valfri- het för familjerna. Förslaget införs från den 1 januari 2001. I enlighet med förslaget om slopad löneanpassning och förändrade kvali- fikationsvillkor för SGI (UO 10) påverkas även detta utgiftsområde. Det innebär att anslaget A2 föräldraförsäkringen minskas i förhållande till reger- ingens förslag med 345 miljoner kronor. Regeringen lägger inget förslag om regelförändringar för inkomst- beräkningen av underhållsstödet. Riksdagen har av regeringen begärt förslag för att lösa problemet som en kraftigt minskad inkomst innebär för en under- hållsskyldig. Istället väljer regeringen att lägga förslag om att förlänga perioden för överlämnaden av delgivning till kronofogden. Det lättar förvisso trycket hos Kronofogdemyndigheten och färre underhållsskyldiga hamnar i kronofogdens register. Det förändrar dock inte det grundläggande problemet. UO 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet Centerpartiet har medverkat till att en allmän och sammanhållen arbetslös- hetsförsäkring införts. Valfriheten har ökat genom att det inrättas en, från de enskilda fackförbunden, fristående a-kassa som administreras av rikstäckan- de organisationer som företräder anställda och företagare. Villkoren för företagare att kunna erhålla arbetslöshetsförsäkring har ökat avsevärt. Möj- ligheten att lägga företaget i "malpåse" införs. Detta är efterlängtade föränd- ringar och bidrar till förbättringar för alla. Dock återstår problem. Det finns många arbetslösa, inte minst ungdomar, med dålig koppling till arbetsmarknaden. Dessa har följaktligen inte haft möjlighet att kvalificera sig för ersättning enligt grundbelopp eller den inkomstrelaterade delen i arbetslöshetsförsäkringen. Centerpartiet anser att det bör införas en ny arbetslivs- och ohälso- försäkring som bygger på att alla garanteras en miniminivå och en inkomstrelaterad del. För dem som önskar ska det finnas möjlighet att utöver detta teckna egna försäkringar. Centerpartiets modell innebär en radikal omfördelning. De som står utanför dagens ersättningssystem får med vårt förslag en ordentlig förbättring. Centerpartiet anser att egenavgiften till arbetslöshetsförsäkringen stegvis bör höjas med 40 kr per månad år 1999, 60 kronor år 2000 och 80 kronor år 2001. Det finns skäl som talar för att en större del av kostnaden för arbetslösheten bör internaliseras i avgiften för försäkringen. Inga förändringar av regeringens ramar föreslås. UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Medel som regeringen anvisar i A2 för tillfälliga personalförstärkningar för 1999 bör minskas med knappt hälften, dvs med 400 miljoner kronor. Center- partiet anser att medel som tidigare förts över från arbetsmarknadsanslaget till länsstyrelser för småföretagssatsningar har slagit väl ut, varför vi anser att 500 miljoner kronor bör föras över till utgiftsområde 19. Vidare bör 50 mil- joner kronor föras över från detta utgiftsområde till utgiftsområde 17, detta för att främja ökade insatser på kulturområdet. Med tanke på att sysselsättningen ökar förefaller det märkligt att regeringen beräknar så höga utgiftsramar för åren 1999-2001. Med Center- partiets förslag på tillväxtskapande åtgärder räknar vi med att arbetslösheten sjunker och behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskar. Enligt vår uppfattning bör utgiftsramarna minskas ytterligare under perioden. Anslagen för utgiftsområde 14 bör minskas med 2 290 miljoner kronor 1999. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att införa ett flyttningsbidrag för dem som söker arbete i övriga nordiska länder. Vi anser vidare att flyttningsbidraget bör tas bort i sin helhet. Istället anser vi att dessa medel skall användas för kompetensutveckling. Regeringen anför att man ämnar återkomma under 1999 med förslag på hur kompetensutvecklingen i arbetslivet skall stärkas. Centerpartiet har i annan motion yrkat på införande av kompetenskonto (1998/99:A214). Vi anser att det inom anslaget A2 bör avsättas 1 miljard kronor för detta ändamål. Regeringen redovisar att de individuella handlingsplanerna har ökat kraftigt. Erfarenheten säger att kvaliteten varierar mycket kraftigt på han- dlingsplanerna. Därför bör kvalitetskrav på de individuella handlings- planerna införas. UO 15 Studiestöd Ett nytt studiemedelssystem i enlighet med vad Centerpartiet föreslagit i motionen 1998/99:Ub706 bör genomföras från och med hösten 1999. I sam- band med genomförandet uppstår en introduktionskostnad då besparingen på räntesubventionen uppstår successivt. Vi beräknar att denna kostnad kan hanteras inom ramen för det anslagssparande som förekommer inom utgifts- området. Anslaget A2 bör ökas med 1 000 miljoner kronor 1999. UO 16 Utbildning och universitetsforskning Centerpartiet har i motion 1997/98:So801 avrått från inrättandet av en natio- nell inspektionsnämnd. I enlighet med detta menar vi också att anslaget A1 Statens skolverk bör minska med 13 miljoner kronor som regeringen beräk- nat för detsamma. Under anslaget A2 Utveckling av skolväsende och barnomsorg beräknas medel för regeringens tiopunktsprogram. Inom ramen för de resurser som regeringen föreslår ska stå till regeringens förfogande för senare fördelning bör 10 miljoner kronor beräknas för utveckling av läromedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Från anslaget förs 7 miljoner kronor till A3 Forskning inom skolväsendet. Centerpartiet menar att forskningen kring läs- och skrivsvårigheter bör förstärkas genom ett av Skolverket initierat forskningsprojekt. Till detta bör beräknas 10 miljoner kronor. Vidare menar Centerpartiet att ett anslag om 10 miljoner kronor bör användas för att förstärka den didaktiska forskningen genom att ge Skolverket i uppdrag att, tillsammans med lärarhögskolorna, inrätta professurer i didaktik vid olika lärosäten och med olika inriktning. Anslaget bör, efter en övergångsperiod, föras över till de lärarhögskolor som på detta vis inrättar professurerna. Medel för dessa insatser beräknas under A3 Forskning inom skolväsendet. Centerpartiet anser att kommunikationsforskning är angelägen i en tid då transporter och kommunikation förändras hastigt. Ambitionen att öka den samlade kompetensen på kommunikationsforskningsområdet och att höja grundutbildningens kvalitet är viktig. I enlighet med vad Centerpartiet tidigare föreslagit menar vi att riksdagen nu bör besluta att inrätta en internationell högskola för transport och kommunikation vid Högskolan i Dalarna. För 1999 bör anslaget till denna beräknas under utgiftsområde 22, varför förslaget inte innebär några anslagsförändringar inom utgiftsområde 16. Centerpartiet har aktivt medverkat till att tre högskolor från årsskiftet blir universitet och att en fjärde beräknas nå universitetsstatus år 2000. Det är därför med ett beklagande vi konstaterar att regeringens satsningar på de nya universiteten stannat vid statusen och inte omfattar resursförstärkningar för de nya universitetens rapport forskning. I november presenterar Forskning 2000 sina slutsatser. I avvaktan på denna rapport föreslår Centerpartiet inga genomgripande reformer inför år 2000. Vi föreslår att riksdagen anvisar 25 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår till vart och ett av de nya och blivande universiteten. För den femte högskolan med vetenskapsområde, Karlskrona/Ronneby, föreslår vi en ökning med 10 miljoner kronor. Regeringen bör i ljuset av Forskning 2000 i samband med vårbudgeten återkomma med en strategi för utveckling av forskningsresurserna vid de nya och blivande universiteten och vid de mindre och medelstora högskolorna. Detta bör ges regeringen till känna. Centerpartiet föreslår att de ovan föreslagna utgiftsökningarna finansieras genom en höjning av ramen för utgiftsområdet med 100 miljoner kronor. Vi anser också att anslaget B52 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. kan sänkas med 10 miljoner kronor vad avser medel för regeringens fördelning. Anslag Regeringens förslag Anslags- förändring A 1. Statens skolverk 270 481 -13 000 A 2. Utveckling av skolväsende och ... 297 736 -7 000 A 3. Forskning inom skolväsendet 8 040 +20 000 B20. Karlstads universitet: Forskning... 52 913 +25 000 B22. Växjö universitet: Forskning... 53 025 +25 000 B24. Örebro universitet: Forskning... 53 136 +25 000 B28. Högskolan i Karlskrona/ Ronneby:For... 21 381 +10 000 B52. Särskilda utgifter inom ... 336 612 -10 000 Summa för utgiftsområdet 29 030 747 +100 000 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Under utgiftsområdet föreslår Centerpartiet bl.a. att ett nytt anslag för stöd till ungdomars kultur inrättas. Vi föreslår att stödet till samlingslokaler bibe- hålls, såväl med anledning av den funktion samlingslokalerna fyller i hela landet som av det behov som fortfarande finns bl.a. i storstädernas förorter. Centerpartiet föreslår vidare att 50 miljoner kronor överförs till anslaget E2 för att genomföra konstnärsutredningarnas förslag. Medel för detta överförs från utgiftsområde 14. Centerpartiet föreslår att myndighetstillhörigheten för Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet inte förändras i väntan på en översyn av myndighetsstrukturen inom området. Vi utvecklar förslagen vidare i i kommittémotionen 1998/99:Kr273 där också yrkanden återfinns. UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Centerpartiet skrev förra året en bostadspolitisk motion där riktlinjerna för partitets bostadspolitik slogs fast. De ligger fortsatt kvar. Vi föreslår en över- gång från räntebidrag till investeringsbidrag genom en avveckling av det s k Danell-systemet. Väl genomtänkt samhällsplanering och bostadförsörjning är viktigt för skapande av ett hållbart boende. Miljöhänsyn och sociala hänsyn ska väga tungt i planeringen. Jämställdhetsaspekterna ska beaktas i arbetet för att skapa ett väl fungerande samhälle för såväl kvinnor som män. Centerpartiet anser att kvinnoorganisationer i högre grad bör vara remissinstanser vid samhällsplanering. En hälsosam boendemiljö är viktigt. Radon i bostäder är över en viss gräns hälsofarligt och fukt och mögel i hus är en av orsakerna till allergier. Regeringen minskar anslagen A8 Bidrag till fonden för fukt och mögel- skador samt A9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder. Detta anser Centerpartiet vara olyckligt och föreslår en ökning med 10 miljoner kr till A8 och 5 miljoner kronor till A9. Regeringen föreslår en kraftig neddragning av byggforskningsanslaget med 100 miljoner kronor per år till 64 miljoner kronor. Regeringens förslag drabbar mycket hårt de universitet och högskolor dit drygt hälften av byggforskningsanslagen går. Den nödvändiga infrastruktur inom forskningen som krävs för utvecklingsprojekt riskerar att raseras. Byggforskningsrådet samlar långsiktigt kunskap inom tvärfackliga områden och har en betydelse- full roll inom utvecklingen av energimässigt och socialt fungerande boende och byggande. Centerpartiet avslår regeringens förslag. Det investeringsbidrag regeringen införde i samband med vårpropositionen 1998 är ett steg i rätt riktning för att stimulera nybyggnation av studerande- bostäder. Investeringsstödet för studentbostäder var då 75 miljoner kronor vilket är rimligt. Centerpartiet avslår regeringens förslag om att minska anslaget med 45 miljoner kronor. Regeringen anslår 1 500 miljoner kronor för år 1999 för lokala investe- ringsprogram. År 2000 anslås 2 500 miljoner kronor och 1 965 miljoner kronor år 2001. Centerpartiet anser att regeringen i för hög utsträckning avsatt särskilda medel för utdelning till projekt. Det är en godtycklig behandling av medel och vi anser att medlen kan göra bättre nytta på andra sätt. Vi föreslår bland annat till vad som ovan angetts om anslag till sanering av fukt- och mögelskador, radonsanering, till byggforskningsrådet, student- bostäder samt till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Center- partiet föreslår att minska anslaget för UO 18 med 500 miljoner kronor. UO 19 Regional utjämning och utveckling Centerpartiet föreslår att ramen höjs med 500 miljoner genom en överflytt- ning från utgiftsområde 14. Dessa medel skall huvudsakligen fördelas till länsstyrelserna för näringslivsutveckling. Centerpartiet är tveksamt till det bemyndigande anslag som regeringen föreslår. Istället hade partiet gärna sett att dessa medel anvisas på vanligt sätt. Riksdagen beslutade med anledning av den regionalpolitiska propositionen att den reducerade arbetsgivaravgiften i Norrlands inland för jord- och skogsbruk skulle återställas till den tidigare högre nivån. Centerpartiet motsatte sig detta och yrkade avslag. Då vi nu bedömer att den politiska majoriteten bakom detta beslut, socialdemokrater och moderater, inte förändrats har vi inte anslagit medel härför. Centerpartiet kvarstår dock vid uppfattningen att riksdagen bör besluta att nedsättning även fortsättningsvis skall gälla för primärnäringarna i Norrland. Vi har yrkande om detta i den regionalpolitiska motionen (1998/99:Ub810). Om detta yrkande vinner bifall anser vi att kostnaden, 90 miljoner kronor, kan finansieras inom ramen för de 500 miljoner kronor vi föreslår överflyttas från utgiftsområde 14. UO 20 Allmän miljö- och naturvård Regeringen har givit Naturvårdsverket i uppgift att se över miljöforskningen. Centerpartiet välkomnar en översyn men anser att det redan nu står klart att miljöforskningen behöver tillföras ytterligare resurser. Vi föreslår därför att 50 miljoner kronor tillförs miljöforskningen för åren 1999-2001 genom att anslaget till Naturvårdsverket UO 20, A1 höjs med motsvarande summa. Regeringen föreslår att anslaget till inköp av särskilt värdefulla natur- områden, främst skogsmark, höjs med 150 miljoner kronor för 1999 för att då uppgå till 340 miljoner kronor. För år 2000 och år 2001 är motsvarande höjningar 50, respektive 110 miljoner kronor. Vi välkomnar denna höjning då den till stora delar sammanfaller med de krav Centerpartiet ställt på detta område. Regeringen väljer att från och med 1999 sammanföra de nuvarande anslagsposterna för investeringar och skötsel av naturvård samt bidrag till kalkningsverksamheten till ett nytt anslag, åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, A3. Förutom ökningen av medlen till inköp av skog kommer utgifterna för att betala ersättningar till markägare för intrång i pågående markanvändning att belasta det nya anslaget. Regeringens undermåliga redovisning i budgeten gör det omöjligt att utläsa hur mycket som anslås för kalkning under de kommande åren. Med hänvisning till uppgifter som ges om hur anslaget A3 skall användas framkommer dock att medlen till kalkning minskar i förhållande till 1998 års nivå. Detta anser Centerpartiet vara oacceptabelt. Dessutom innebär det att regeringen ignorerar riksdagens tidigare beslut om ökat anslag till kalkning. Vi föreslår därför i förhållande till regeringens förslag en ökning av anslaget A3 med 40 miljoner kronor. Det ökade anslaget skall användas till kalkning. Totalt bör anslagen för UO 20 öka med 90 miljoner kronor år 1999. Finansiering sker genom att minska anslaget till lokala investeringsprogram UO 18. UO 21 Energi Förändringarna på utgiftsområdet följer det energibeslut som riksdagen be- slutat om. Inga förändringar av ramarna föreslås. UO 22 Kommunikationer Goda kommunikationer är en förutsättning för att hela Sverige skall kunna utvecklas. Insatser för drift och underhåll samt bärighetshöjande åtgärder måste prioriteras. Centerpartiet anser att åtgärder för drift och underhåll samt för bärighetshöjande åtgärder bör ökas med 500 miljoner kronor för år 1999 inom utgiftsområdet. Centerpartiet anser att nivån för bidrag till de enskilda vägarna bör höjas till 670 miljoner kronor för 1999. Centerpartiet anser att även enskilda vägar skall återfå möjligheten att få del av medel avsatta för bärighetshöjande åtgärder d.v.s. det så kallade bärighetsanslaget. Centerpartiet anser att Södra länken inte ska byggas. Den statliga medfinansieringen om 827 miljoner kronor för byggande av Södra länken bör användas för finansiering av ett tredje spår. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till lagändring av tillfälligt anställda. Det finns anledning att se över konkurrensen mellan gods på järnväg och till sjöss. Regeringen bör se över hur de sänkta banavgifterna påverkat sjöfarten och även överväga att ta bort de så kallade farledsav- gifterna. Luftfartsverket måste ha ett regionalpolitiskt ansvar. De medel, 105 miljoner kronor, som är för drift av de kommunala flygplatserna bör tas ut inom sektorn. Detta gör att Centerpartiet föreslår att ramen för utgiftsområde 22 ska minskas med 105 miljoner kronor. UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utredningen "En livsmedelsstrategi för Sverige" (SOU 1997:167) utfördes av landshövding Gunnar Björk och tillsattes på Centerpartiets initiativ. Ut- redningen visar bland annat att den svenska bonden tvingas arbeta med be- tydligt högre kostnader i form av skatter och avgifter än den danske och finske bonden. Svensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt likvärdiga konkurrensvillkor som jordbruksnäringen i Danmark och Finland. Vi tvingas tyvärr konstatera att regeringen i budgetförslaget för 1999 inte vidtagit några åtgärder med anledning av förslagen i Björks utredning. Centerpartiet tillser att svenska jordbruksföretagare skall kunna kompenseras för att de betalar ett högre dieselpris än kollegerna i konkurrentländerna. Inom utgiftsområdet anslår Centerpartiet 30 miljoner kronor per år utöver regeringens anslag för att under fyra år satsa på exportfrämjande åtgärder i enlighet med Björks utredning. Anslaget E2 Exportfrämjande verksamhet höjs med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för åren 1999-2001. Övriga förslag med anledning av Björks utredning återfinns under utgiftsområde 24, näringsliv. UO 24 Näringsliv Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsnäring tvingas arbeta med betydligt högre kostnader i form av skatter och avgifter än vad som är fallet för mot- svarande näringar i konkurrentländerna. Den svenska jordbruks- och livsme- delsindustrin är i stort behov av konkurrenshöjande insatser. Inom utgiftsområdet anslår Centerpartiet 90 miljoner kronor per år under fyra år för en satsning på forskning och utveckling inom livsmedelssektorn i enlighet med Björks utredning. Under 1999 anslås 2 miljoner kronor till ett program för gårdsbaserad livsmedelsförädling enligt Björks utredning. Vi föreslår vidare satsningar på trädgårdsnäringen. Ett 5-årigt stödprogram för strukturomvandling av växthusodlingen till en kostnad av 7 miljoner kronor bör genomföras. Dessutom anslår vi 15 miljoner kronor per år som en kollektiv resurs för trädgårdsbranschens utveckling under 5 år. Sammantaget innebär detta ökade utgifter i förhållande till regeringens förslag med 114 miljoner kronor för 1999 och 113 kronor för åren 2000-2001. Medlen bör tillföras utgiftsområdet genom ett nytt anslag för jordbruks- och livsmedels- näringens konkurrenskraft. Idag importerar Sverige mer miljöanpassad teknik än vi exporterar. För att stärka den svenska exporten av miljöanpassad teknik föreslår Centerpartiet att 30 miljoner kronor anslås årligen till exportfrämjande insatser på detta område. Anslaget E2 Exportfrämjande insatser höjs med motsvarande belopp för vart och ett av åren 1999-2001 i förhållande till regeringens föreslag. Totalt föreslår vi en ökning av UO 24 med 144 miljoner kronor år 1999. Centerpartiet anser att de regionala kvinnliga resurscentrerna har en viktig roll för att utveckla kvinnors företagande. De hittillsvarande satsningarna på kvinnliga resurscentrer på länsnivå måste nu permanentas och vidare- utvecklas. Ett nytt anslag för stöd till kvinnors företagande bör upptas. Detta bör för 1999 uppgå till 60 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget D1 Teknisk FoU år 1999 engångsvis minskas med motsvarande belopp. Centerpartiet förutsätter att detta anslag också kommer att ingå i den strategi för de framtida forskningsresurserna som Centerpartiet begär under UO 16. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till långsiktig finansiering. UO 25 Allmänna bidrag till kommuner Centerpartiet avvisar regeringens förslag att det fasta beloppet vid beskatt- ning av förvärvsinkomster ska tillfalla kommunerna. Detta är en åtgärd av engångskaraktär och en eftergift på krav från den politiska vänstern. Center- partiet anser att kommunerna bör tillföras ytterligare medel enligt generella regler för möjlighet till ökade satsningar på vård, skola och omsorg. Det bör dock inte ske i enlighet med regeringens förslag. Centerpartiet väljer att kompensera kommunerna med 1 300 miljoner kronor i ökat anslag för ut- giftsområde 25 Allmäna bidrag till kommuner. Centerpartiet anser att de av regeringen föreslagna 150 miljoner kronorna år 1999 för ombyggnation av äldrebostäder bör ingå i det generella bidraget till kommunerna. Vi ökar därför anslaget med 150 miljoner kronor, vilket ger en total anslagsökning med 1 450 miljoner kronor för 1999. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. Vi föreslår inga förändringar i förhållande till regeringen. UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Det är angeläget att Sverige kan minska sin avgift till EU. I dagsläget betalar Sverige en mycket hög avgift per invånare. Det är inte hållbart och försvar- bart i längden. Regeringen bör med kraft verka i EU med att driva detta krav på minskad avgift för Sverige. Inga avvikelser från regeringens utgiftsramar.
Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen beslutar godkänna riktlinjerna för den ekono- miska politiken i enlighet med vad i motionen anförts,, 2. att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgif- terna för åren 1999-2001 i enlighet med vad i motionen anförts, 3. att riksdagen beslutar om fördelning av utgifterna för budget- året 1999 på utgiftsområden i enlighet med vad i motionen anförts, (avsnitt 10, tabell 2), 4. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 1 i enlighet med vad i motionen anförts,1 5. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 2 i enlighet med vad i motionen anförts, 6. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 4 i enlighet med vad i motionen anförts, 2 7. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 7 i enlighet med vad i motionen anförts, 3 8. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 9 i enlighet med vad i motionen anförts, 4 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensutsättning och utförsäljning av en- skilda apotek, 5 10. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 10 i enlighet med vad i motionen anförts, 6 11. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 11 i enlighet med vad i motionen anförts, 6 12. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 12 i enlighet med vad i motionen anförts, 6 13. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 13 i enlighet med vad i motionen anförts, 7 14. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 14 i enlighet med vad i motionen anförts, 7 15. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 15 i enlighet med vad i motionen anförts, 8 16. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 16 i enlighet med vad i motionen anförts, 8 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en strategi för utveckling av forskningsresur- serna vid de nya och blivande universiteten och vid de mindre och medelstora högskolorna, 8 18. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 17 i enlighet med vad i motionen anförts, 9 19. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 18 i enlighet med vad i motionen anförts, 10 20. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 19 i enlighet med vad i motionen anförts, 5 21. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 20 i enlighet med vad i motionen anförts, 11 22. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 22 i enlighet med vad i motionen anförts, 12 23. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 23 i enlighet med vad i motionen anförts, 11 24. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 24 i enlighet med vad i motionen anförts, 5 25. att riksdagen beslutar om fördelning av anslag inom utgifts- område 25 i enlighet med vad i motionen anförts, 26. att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av ut- gifterna på utgiftsområden för budgetåren 2000 och 2001 som rikt- linjer för regeringens arbete i enlighet med vad i motionen anförts, (tabell 2), 27. att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens in- komster för budgetåret 1999 i enlighet med vad i motionen anförts, (tabell 1), 28. att riksdagen beslutar om en höjning av ansökningsavgift i tvistemål i enlighet med vad i motionen anförts, 29. att riksdagen beslutar om en höjning av fortkörningsböter i enlighet med vad i motionen anförts, 30. att riksdagen beslutar om en höjning av egenavgiften till ar- betslöshetsförsäkringen i enlighet med vad i motionen anförts, 31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Sveriges relation till EMU, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalt förfogande av arbetsmarknadspolitiska medel, 7 33. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förenklingar och decentralisering av arbetsmarknadspolitiken, 7 34. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av ar- betslöshetsförsäkringen i enlighet med vad i motionen anförts, 7 35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjd skrotningspremie, 36. att riksdagen beslutar att särskilda avdragsmöjligheter för kärnkraftsinvesteringar successivt avvecklas i enlighet med vad i motionen anförts, 37. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt studie- finansieringssystem i enlighet med vad i motionen anförts, 8 38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om överläggningar om bostadsituationen för studenter, 10 39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagare med restarbetsförmåga, 6 40. att riksdagen hos regeringen begär förslag om omställ- ningspensionen, 6 41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om formen för fördelning av stödet till frivilligor- ganisationer inom det sociala området, 4 42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av kriterierna i skatteutjämnings- systemet mellan kommunerna, 43. att riksdagen beslutar om att befolkningsminskningsfaktorn i skatteutjämningssystemet mellan kommunerna utgår från jämförel- sen 5 år tillbaka samt att faktorn ges en högre viktning i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 28 oktober 1998 Lennart Daléus (c) Agne Hansson (c) Birgitta Carlsson (c) Margareta Andersson (c) Lena Ek (c)
1 Yrkande 4 hänvisat till KU. 2 Yrkande 6 hänvisat till JuU. 3 Yrkande 7 hänvisat till UU. 4 Yrkandena 8 och 41 hänvisade till SoU. 5 Yrkandena 9, 20 och 24 hänvisade till NU. 6 Yrkandena 10-12, 39 och 40 hänvisade till SfU. 7 Yrkandena 13, 14 och 32-34 hänvisade till AU. 8 Yrkandena 15-17 och 37 hänvisade till UbU. 9 Yrkande 18 hänvisat till KrU. 10 Yrkandena 19 och 38 hänvisade till BoU. 11 Yrkandena 21 och 23 hänvisade till MjU. 12 Yrkande 22 hänvisat till TU. 1