Motion till riksdagen
1998/99:Fi207
av Tuve Skånberg (kd)

Ekonomisk etik


I Dagens Nyheter 29 januari 1992 löd rubriken för en stor
artikel: "Ärliga svenskar stjäl för miljarder, våra
arbetsplatser står i centrum för en etisk uppluckring över
klassgränserna." I denna artikel återgavs ett konstaterande
från Fred Larsered, chef för stöldskyddsföreningen. Han sa:
"Allvarligast är den allmänna uppluckringen när det gäller
vad som är mitt och ditt. Etiken har sjunkit de senaste 10-15
åren därför att det har uppdagats så mycket fiffel bland högt
uppsatta människor."
Vi kan alla ur minnet återkalla rubriker om politiker och fack-
föreningsbossar som fuskar med sina kontokort, besöker nattklubbar och
dricker sprit på skattebetalarnas bekostnad, eller näringslivets toppar med
fabulösa fallskärmar eller inblandade i sexskandaler. Den ekonomiska
brottsligheten växer okontrollerat.
68-revolutionen
Hur har det blivit så här? Ända in på 1950- och 60-talen var
nyheter som dessa otänkbara. Den tidens samhällstoppar bars
av andra värden och en annan personlig moral. Ett slående
exempel är hur Aina, Tage Erlanders hustru, vid makens
bortgång gick upp till Regeringskansliet och lämnade
tillbaka makens pennor, på vilka det stod "Tillhör
statsverket". På en generation, sedan 68-revolutionen med
dess uppror mot fasta normer och värden, har det etiska
klimatet i vårt samhälle drastiskt förändrats. Vad saknar de
politiker som regerar idag jämfört med Tage Erlander och
hans samtida? Själv berättade Tage Erlander om föräldrarnas
fostran, söndagsskolans betydelse, och om den solidaritet
som folkhögskolan skapade. Inte att förglömma ingick
katekesen i folkskolans lärobok ända fram till 1919 då Tage
Erlander var 18 år. Generationen efter 1968 har däremot
vuxit upp i en tid där genom avkristningen samhällets
normbildande förmåga varit svag.
Etik och marknadsekonomi
Anledningen till att de västliga demokratierna har varit så
ekonomiskt framgångsrika finns inte i marknadsekonomin
allena utan i marknadsekonomin baserad på socialt ansvar
och hederlighet. Marknadsekonomins fader Adam Smith,
som var bland de första att formulera genomgripande idéer
om avreglerade marknader och frihandel, framhöll i bland
annat "The wealth of nations" (1776) den absoluta
nödvändigheten att koppla ihop marknadsekonomi med etik.
Han insåg att egennyttan som är marknadens drivkraft lätt
kunde urarta, men pekade på två återhållande krafter med
vilkas hjälp marknadsekonomin trots allt skulle fungera. Den
ena är kristendomen med dess moraliska bud om den svages
rätt, och den andra vad Smith kallar det allmänna ogillandet.
Om någon använder moraliskt ojusta metoder på
marknadens tävlingsbana kommer han att få skämmas inför
kollegor och vänner. Och när varken den ena eller den andra
fungerar återhållande mot oärlighet återstår bara lagstiftning
som med fruktan för straff tvingar tillbaka ett oärligt
beteende. Och som redan den romerske statsmannen Tacitus
kunde konstatera: "Ju mer fördärvad en nation är, dess fler är
lagarna".
Modern ekonomisk forskning har bekräftat Adam Smiths teorier om
etikens betydelse. 1991 års nobelpristagare i ekonomi, Ronald Coase, har i
sina arbeten lyft fram transaktionskostnadernas betydelse för ekonomins
funktion och effektivitet. Med transaktionskostnader menas t.ex. sök- och
informationskostnader, förhandlings- och beslutskostnader samt kontroll-
och genomförandekostnader. Helt enkelt vad kostnaden blir för en vara,
utöver de direkta produktionskostnaderna. När en affär ska göras, oavsett om
det handlar om en avancerad upphandling eller matinköp i kvartersbutiken,
krävs vissa arrangemang för att affären ska genomföras. Ett enkelt exempel
är kunden som betalar med kreditkort. För att affärsinnehavaren ska kunna
lita på att han får sina pengar kräver han en omfattande kontrollapparat från
kreditkortsföretaget samtidigt som han själv lägger ned en hel del arbete på
kontroll och redovisning. Detta är en transaktionskostnad som självklart
driver upp priset på varorna. Likaså uppstår sådana kostnader när större
affärer görs upp. Då ska advokater in i bilden för att garantera att alla
eventualiteter är förutsedda och att parterna klarar en process i en domstol
om så skulle behövas.
Alla inser att om alla eventuella problem som kan tänkas dyka upp i en
affärsrelation ska regleras i civilrättsliga avtal så tvingar det fram en enorm
pappersexercis, många arbetsuppgifter för juristkåren och enorma kostnader,
både i tid och pengar. Sverige är inte - ännu - juristernas förlovade land.
Traditionellt har avtal gjorts med ganska tunna formella dokument och till
och med hedersord ibland. Och det har inte nödvändigtvis varit en nackdel.
Ett land som kan hålla igång ekonomin utan ett berg av skrivna avtal och
dokument har en konkurrensfördel. Men det förutsätter en hög affärsetik,
något som den svenske affärsmannen har framhållit som sin främsta
egenskap.
Förlusten av hederligheten
Under den senaste generationen har förlusten av
hederligheten som ideal skapat samhällsekonomiska
förluster. Dessa förluster måste bäras av alla i samhället
genom att försäkringsbolagen tvingas ta ut högre premier för
att bland annat täcka ökade stölder och bedrägerier, och
bankerna måste ta ut högre räntesatser för att bland annat
täcka alla kreditförluster som uppstår genom illegala
konkurser. Vidare måste företag ta högre priser för att bland
annat täcka svinn och stöld och slutligen går en stor del av
våra skatter åt för att ge polis och rättsväsende högre anslag.
En uppskattning gör gällande att våra skatter kunde sänkas
med hälften om alla deklarerade ärligt.
Vad är då att göra inför den hotande etiska samhällskonkursen, och vad
kan göras för att stärka den ekonomiska etiken? Vi måste i botten göra upp
med 68-revolutionens uppror mot fasta värden och värderingar. Skolan
behöver återfå dess värdeöverförande funktion, liksom i Tage Erlanders
ungdom.  Familjens fostrande betydelse, där föräldrarna får tid och mandat
att ge sina barn kärlek och uppfostran måste återupprättas. Det behövs en
återupptäckt av den klassiska kristna etiken som gav tidigare generationer en
inre etisk kompass, en inbyggd, intuitiv känsla för rätt och fel - ett vaket
samvete, om man så vill. Småbarnsföräldrarna behöver ett vårdnadsbidrag
för att de ska kunna välja en barnomsorg som ger dem mer tid med barnen.
Det behövs mer  resurser till familjerådgivning för att rädda familjer i kris.
Skrivningarna i skolans läroplan om värdegrunden måste förverkligas.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en brett samman-
satt värdekommission, med uppgiften att belysa frågor av denna art och
föreslå konkreta åtgärder för att stärka den ekonomiska etiken.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att stärka den ekonomiska etiken.

Stockholm den 28 oktober 1998
Tuve Skånberg (kd)