med anledning av prop. 1998/99:93 Kostnadsinformation till fondsparare i det individuella pensionssparandet, m.m.
Placering i fonder blir en allt vanligare sparform. Det
individuella pensionssparandet förväntas öka fondsparandet
ytterligare. Därför är det viktigt med en förbättrad
information om kostnaderna, som pensionssparinstituten och
fondbolagen tar ut. I propositionen föreslås att enskilda
pensionssparare, som placerar sina sparade medel i
värdepappersfonder, skall få kostnadsinformation som andra
fondandelsägare. Det gäller kostnader som pensionsspar-
institutet tar ut i form av skatt och avgifter men också som
tas ut av fondbolaget i form av förvaltningsavgifter, courtage
och andra transaktionskostnader.
Kristdemokraterna anser att det ur ett konsumentperspektiv är viktigt att
det på ett någorlunda enkelt sätt går att jämföra kostnaderna för olika
sparalternativ. Men till skillnad från regeringen menar vi att det räcker med
att den individuella kostnadsinformationen omfattar kostnader för förvalt-
ning, förvaring och tillsyn, eftersom andra kostnader, t ex courtage, bör
relateras till och därför redovisas tillsammans med den ekonomiska
förvaltningen. Enligt Finansinspektionens remissvar finns det dessutom inte
någon enhetlig internationell definition av begreppet förvaltningskostnad.
Kravet på redovisning av förvaltningskostnaderna skulle då tvinga utländska
fondförvaltare till en särskild redovisning för Premiepensionsmyndigheten.
Detta skulle kunna leda till att färre utländska fondförvaltare träffar
samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten, vilket leder till färre
valmöjligheter för den enskilda pensionsspararen. De föreslagna reglerna
skulle vidare kunna innebära en konkurrensnackdel för svenska institut, om
inte likvärdiga krav kan ställas via Premiepensionsmyndigheten.
Problemen ovan visar att lagstiftningen helst bör genomföras på EU-nivå
först, och därefter i Sverige, eftersom en lagstiftning enbart från svensk sida
riskerar att skapa helt onödiga konkurrensnackdelar för svenska företag samt
tvinga dem eller delar av deras verksamhet ut ur landet. Det är således inte
bara viktigt med konkurrensneutralitet mellan olika sparformer i Sverige utan
även med en konkurrensneutralitet mellan länder inom EU. Det EG-direktiv
som gäller för kollektivt sparande i värdepappersfonder står dessutom inför
en förändring, där krav om kostnadsinformation till fondandelsägare och
fondsparare diskuteras.
I propositionen föreslår regeringen dessutom att lagen skall träda i kraft
den 1 juli 1999, vilket innebär att andelsägarna kommer att få sin information
för första gången under år 2000. Flera viktiga remissinstanser som
Fondbolagens förening, Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlar-
föreningen påpekar att en nödvändig utveckling av datasystem för
informationsgivning till fondandelsägarna försvåras av att problemen kring
millennieskiftet redan tar och kommer att ta omfattande resurser i anspråk.
Av den orsaken anser vi att lagen bör träda i kraft den 1 januari 2000.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i tillämpliga lagar
om vad som skall räknas som kostnadsinformation, i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av konkurrensneutralitet,
3. att riksdagen beslutar att lagändringarna om kostnadsinformation till
fondsparare skall träda i kraft den 1 januari år 2000.
Stockholm den 24 mars 1999
Per Landgren (kd)
Stefan Attefall (kd)
Harald Bergström (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Holger Gustafsson (kd)
Göran Hägglund (kd)
Helena Höij (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)
Mats Odell (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Inger Strömbom (kd)