Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning har skapat helt nya säkerhetspolitiska villkor för Europas länder. Mot denna bakgrund har de flesta länderna ändrat sin säkerhetspolitik och förnyar nu sina försvarskoncept. Ett väsentligt inslag i denna förnyelse är en orientering mot internationellt samarbete och en betoning av civil beredskap och krishantering.
Även den svenska riksdagen har tagit beslut i syfte att förnya det svenska säkerhetskonceptet. Häri har ingått en ändrad inriktning av det civila försvaret mot dagens hot och risker. På så sätt utvecklas nu den svenska civila beredskapen i linje med andra jämförbara länders.
Totalförsvarsbeslutet, i två etapper 1995 och 1996, slog fast att myn- digheterna i sin beredskapsplanering nu skall utgå ifrån en helhetssyn. Som en konsekvens av denna syn följde nya uppgifter till totalförsvaret. Det civila försvaret fick tre uppgifter:
1. värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld,
2. kunna genomföra internationella fredsfrämjande och humanitära insatser,
3. stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra påfrestningar på samhället i fred.
De av riksdagen beslutade målen för funktionerna inom det civila försvaret har uttryckts som att verksamheten skall bedrivas så att dels en viss förmåga kan säkerställas under höjd beredskap, dels att de resurser och den beredskap som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred och för internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
I den nu föreliggande budgetpropositionen har regeringen emellertid for- mulerat det civila försvarets mål på ett sätt som skapar oklarhet och kan för- svåra tillämpningen av en helhetssyn. Den andra och tredje huvuduppgiften förs in under en rubrik som enbart tar sikte på alternativ resursanvändning (sid 11). Vidare anges endast ett mål för resp. funktion, nämligen förmågan vid höjd beredskap (sid 43 m fl). Detta är en förändring i förhållande till tidigare målformulering. Det kan vara värt att notera att Försvarsmaktens uppgifter dock fortfarande är formulerade på det ursprungliga sättet, vilket medger en helhetssyn i planering och resursanvändning.
Med den förändrade målformuleringen för funktionerna inom civilt försvar skapas intrycket att regeringen nu tagit ett steg tillbaka i det förnyelsearbete som riksdagen beslutat. Det är därför viktigt att slå fast den helhetssyn som bör läggas även på det civila försvarets uppgifter. Målen för funktionerna bör formuleras om så att de fortsättningsvis på ett tydligare sätt kan kopplas till alla de tre uppgifter som riksdagen beslutat. Detta bör uttryckas som att målen för resp funktion skall vara att säkerställa en förmåga inte enbart vid höjd beredskap utan även så att förmågan skall avse stödet vid svåra påfrestningar i fred resp en förmåga att medverka vid internationella freds- främjande och humanitära insatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om helhetssyn på det civila försvarets tre uppgifter,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till tydligare mål för funktionerna inom det civila försvaret i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 27 oktober 1998
Rolf Kenneryd (c)