med anledning av prop. 1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat försvar
Försvarsmakten måste satsa
på minröjning
Den svenska försvarsmakten och Räddningsverket kan bli
betydande aktörer i kampen mot gömda minor i fattiga och
krigshärjade stater. Men det har hittills saknats både
ekonomiska resurser och en tillräcklig vilja att omprioritera
till fördel för minröjning.
Regeringen har givit försvarsmakten tydliga direktiv. Minröjning ska ha
främsta prioritet inom ramen för försvarsmaktens internationella verksamhet.
Ändå satsade Försvarsmakten under 1998 bara 0,17 % av sin budget för att
förbereda och utföra internationell minröjning. Och det räckte inte till att
stödja varken teknikutveckling eller tester av befintliga minröjningssystem.
Det finns en rad akuta behov, exempelvis:
? FOA behöver få tillräckliga resurser att genomföra grundforskning om
minornas s.k. molekylvandring.
?
? Biosensor Applications behöver finansiellt stöd för att färdigställa sin
konstgjorda hundnos som kan lokalisera minfälten.
?
? FOA behöver bidrag för att utveckla sin del av Celsius s.k. multisensor
som kan lokalisera var de enskilda minorna ligger.
?
? Bofors behöver få sitt mekaniska minröjningssystem, Mine Guzzlern,
testat och utvärderat av försvarsmakten.
?
Det finns en mycket stark politisk vilja att utöka den svenska
minröjningsförmågan. I den aktuella propositionen
Förändrad omvärld - omdanat försvar kan man bland annat
läsa:
? "Minröjningsförmågan bör ytterligare utvecklas bl.a. inom forskning,
materielutveckling och utbildning. En viktig förmåga i sammanhanget är
teknik för att lokalisera minor." Detta berör FOA:s grundforskning,
Celsius s.k. multisensor och Biosensor Applications konstgjorda
hundnos.
?
? "Effektiv medverkan i olika typer av internationella minröjningsinsatser i
mindrabbade länder ställer också krav på forskning och teknikutveckling.
Idag sker en omfattande utveckling av materiel främst inom
sensorområdet och beträffande utrustning för maskinell minröjning. Det
krävs prov och försök med nyutvecklad materiel där störst intresse bör
ägnas den teknik och den materiel som i närtid kan få operativ
användning." Detta berör Bofors, vars minröjningssystem bör testas
omgående och Biosensor Applications, vars konstgjorda hundnosen ska
testas hösten 1999.
?
Regeringen slog i det nya regleringsbrevet, avseende 1999,
fast att försvarsmaktens forskning och tekniska utveckling
ska inriktas mot att "kunna stödja försvarsmaktens
internationella verksamhet inklusive ammunitions- och
minröjning".
"Gör försvarsmakten vad den bör göra?", frågade sig försvarsminister
Björn von Sydow under en debatt om Sveriges minröjningsförmåga i
riksdagen den 19 januari 1999. Det förutsatte försvarsministern som slog fast
att han ska ta försvarsmaktens återrapporteringar om sina satsningar "på fullt
allvar".
Försvarsmakten har, å sin sida, konstaterat att den redan i februari 1998
lade en rad förslag till regeringen om hur minröjningsförmågan kan utökas
under både 1998 och 1999. Det skulle kosta cirka 35 miljoner kr per år och
det skulle påskynda teknikutvecklingen väsentligt. Men ännu har det inte
kommit något svar från regeringen.
Antingen kan regeringen öronmärka exempelvis 200 miljoner kr om året
(vilket motsvarar 1 % av försvarsmaktens materielinköp) till minröjnings-
verksamhet. Eller också kan regeringen mer i detalj reglera vad
försvarsmakten ska göra för att utöka den svenska minröjningskapaciteten, i
enlighet med försvarsmaktens egna förslag.
Statens räddningsverk planerar att bygga upp en omfattande min-
röjningskapacitet, vilket vi välkomnar. Verket hemställde i januari 1999 om
att få omfördela 10 miljoner kr i sin budget för 1999 för att på så sätt kunna
utöka sin minröjningsförmåga. Vi förutsätter att denna hemställan bifalles av
regeringen och att Räddningsverket också fortsättningsvis ges stöd i sin
strävan att bli en betydande svensk minröjningsaktör.
De gömda minorna är en plåga för många människor i krigshärjade stater.
Dessa "hidden killers" som varje månad lemlästar 2 000 människor måste
lokaliseras och röjas. Sverige bidrar till detta arbete genom bistånd från Sida,
men det är också viktigt att både försvarsmakten och Räddningsverket
genomför en kraftig satsning på att utöka den svenska minröjningförmågan.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör öronmärka exempelvis 200 miljoner kronor om
året av Försvarsmaktens budget till minröjningsverksamhet, alternativt mer i
detalj reglera vad Försvarsmakten skall göra för att utöka den svenska
minröjningskapaciteten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att Statens räddningsverk ges stöd i sin strävan att bli en
betydande svensk minröjningsaktör.
Stockholm den 24 mars 1999
Lars Ångström (mp)
Gustaf von Essen (m)
Eva Zetterberg (v)
Ingrid Näslund (kd)
Rigmor Ahlstedt (c)
Runar Patriksson (fp)