Utredning om Räddningsverkets och Försvarsmaktens sammantagna resurser vad avser resurser vid kriser och miljökatastrofer
Under det kalla krigets dagar var invasionshotet det i särklass allvarligaste hotet mot Sverige. Andra hot och risker var av underordnad betydelse. I dag ser världen annorlunda ut. Risken för ett storkrig i Europa är liten under den överblickbara framtiden.
I stället har hotbilden breddats och blivit mer komplex. Nya hot har uppstått och gränsen mellan det militära och civila blir allt otydligare. Antalet etniska konflikter ökar, liksom risker för sabotage eller andra skador mot IT-samhället. En rad miljökatastrofer har ställt oss inför nya problem med förödande konsekvenser för naturen och miljön, exempel på sådana är den stora dammolyckan i Spanien, jorderosionen i Italien, förödelsen efter naturfenomenet El Niño och kärnkraftsolyckan i Tjernobyl.
Lokala och regionala ekologiska problem som dessa kan få avsevärda kon- sekvenser för internationella relationer. Radioaktivt nedfall, översvämningar och torka hindras inte av nationsgränser. Miljöflyktingar korsar nations- gränser till både rika och fattiga nationer.
Dessa nya orsaker till instabilitet och osäkerhet måste avspeglas i innehållet och formen för hur nationer upprätthåller och skapar fred och säkerhet. Det är problem som behöver lösas gemensamt i EU och i FN. Till detta behövs fortfarande soldater men med en annan typ av utbildning.
Sverige bör med tanke på försvarsmaktens förslag till ny inriktning av det militära försvaret ta ett nationellt men också ett internationellt ansvar när det gäller miljökatastrofer.
EU:s parlament har givit kommissionen i uppdrag att i sin tur uppdra åt medlemsländerna att hålla beredskap för insatser vid stora miljö- och natur- katastrofer.
I ett förslag till "Resolution om miljö, säkerhet och utrikespolitik: strate- gier för utnyttjande av militära resurser för miljön" av Europaparlamentet utvecklas idéerna om förstärkning av tillgängliga resurser för att återställa och rädda förstörd miljö. I resolutionen rekommenderas medlemsstaterna att verka för användning av militärrelaterade resurser till miljöskydd genom att inleda en utbildning av miljövärnssoldater med syfte att inrätta en samordnad europeisk miljöbrigad. Medlemsländerna bör inventera sina miljöbehov och de militärrelaterade resurser som kan vara tillgängliga för miljöändamål och utnyttja sådana resurser i nationella miljöplaner. Man tar upp behovet av överväganden kring samarbete och samutnyttjande av resurser mellan nationella och internationella organ som FN och EU.
Om detta skall kunna genomföras kommer det att krävas väl genom- arbetade planer bland annat vad gäller utbildningen. Strävan bör vara ett utnyttjande av och nära samarbete mellan civila och militära kunskaper.
Nu pågår tankeverksamhet, samtal och överväganden om dessa frågor på en lång rad olika ställen. Ett sådant exempel är det ovan nämnda initiativet i Europaparlamentet som lett fram till förslaget "Resolution om miljö, säkerhet och utrikespolitik - strategier för utnyttjande av militära resurser för miljön". Enligt vår mening är det mindre lämpligt att alltför hårt binda sig enbart till "militära resurser". Det omgivande civila samhället, i detta fall i form av Räddningsverket och de kommunala räddningstjänsternas erfaren- heter, måste också tas till vara på ett framåtsyftande sätt.
Även i vårt land diskuteras dessa frågor på många platser och av många aktörer. Ett sådant exempel är Borås där ett etablerat samarbete finns mellan kommunen och dess olika organ och olika personalgrupper från det numera nedlagda förbandet I 15. De förslag som då diskuterats är hur man skall kunna utnyttja de samhälleliga resurser som redan finns i anläggningar av olika slag, exempelvis övningsterräng och den av kommunen byggda brand- och katastrofövningsplatsen Guttasjön.
Minst lika viktigt är enligt vår mening frågan om hur man kan ta till vara de mänskliga resurserna i form av välutbildade och engagerade människor.
Eftersom dessa frågor till en stor del är nya och rymmer så många dimensioner måste en mer djupgående diskussion föras. För att detta skall bli meningsfullt bör frågorna utredas på djupet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheterna att utnyttja Räddningsverkets och Försvarsmaktens sammantagna resurser för insatser vid kriser och miljökatastrofer.
Stockholm den 24 mars 1999
Sonja Fransson (s) Arne Kjörnsberg (s)