Under de senaste åren har antalet externa köpcentra, stormarknader, ökat
kraftigt. År 1950 fanns 83 000 butiker inom detaljhandeln. 1990 fanns 8
000 butiker för dagligvaror, och en fjärdedel av dem var stormarknader,
varuhus och liknande. Sedan dessa har ytterligare ett antal stormarknader
etablerats. Ökningen väntas fortsätta, framför allt i Skåne-regionen där
den kommande Öresundsbron är den främsta drivkraften.
I Danmark finns nya lagregler som styr affärsetableringarna till
stadskärnorna. I Norge finns förslag om ett flerårigt utbyggnadsstopp för
stormarknader. Frankrike, Holland, Tyskland och England försöker på olika
sätt få kontroll över utvecklingen.
I Sverige finns mycket litet av aktiv politik gällande stormarknaders
etablering. Kommunernas planmonopol inbegriper sedan något år även stor-
marknader, men löften om nya arbetstillfällen etc försvårar för kommunerna
att allsidigt bedöma konsekvenserna av nyetableringar. Samordning mellan
kommunerna försvåras också. Statliga Boverket har efterfrågat rejäla konse-
kvensutredningar innan kommunerna godkänner nyetableringar av externa
köpcentra.
Negativa konsekvenser av nya stormarknader
Sämre miljö
Stormarknaders placering utanför stadskärnan för med sig en ökad
biltrafik, vilket också universitetsstudier visat. Människor tar bilen till
stormarknaden istället för att gå eller cykla till affären i närheten av
bostaden. Stormarknaderna kan även dra kunder från andra kommuner i
närheten. Etableringen sker medvetet i närheten av större trafikstråk för
att attrahera bilburna kunder. Resultatet av denna utveckling är att
konsumenterna nu tvingas färdas längre sträckor för att handla
dagligvaror, vilket bl.a. uppmärksammats i den statliga utredningen
"Klimatförändringar i trafikpolitiken" (SOU 95:64). Just miljöeffekterna
är en mycket starkt bidragande orsak till att Danmark beslutat förbjuda
nya externa köpcentra.
Fler trafikolyckor
Eftersom stormarknader är trafikalstrande, leder de också till fler
trafikolyckor. Detta går stick i stäv med t.ex. Vägverkets noll-vision, som
fått brett stöd.
Sämre villkor för billösa
Personer som saknar tillgång till bil har i stor utsträckning inte tillgång
till stormarknaderna. Att bli bilberoende för att kunna handla billigt
minskar den ekonomiska jämställdheten. Enligt
Kommunikationskommitténs betänkande (SOU 97:35) saknar 43 % av
personer med årsinkomst under 150 000 kr tillgång till bil. Bland de med
årsinkomst över 400 000 kronor saknade endast 2 % tillgång till bil. Det
är också en dubbelt så hög andel kvinnor som män som saknar tillgång
till bil (20 respektive 10 %).
I motioner från moderaterna och folkpartiet har hävdats att stormarknader
fungerar som en prispress. Detta kan vara sant, på samma sätt som t.ex.
nyetablerade närbutiker eller torghandel kan innebära lägre priser. Men om
de ej blir tillgängliga för den stora grupp människor som inte har bil, så är
det till litet värde.
Stadskärnan utarmas
En levande innerstad kräver en levande handel i stadskärnan. Denna har
redan till del slagits ut av nya externa köpcentra. En fortsatt utveckling
mot alltfler stormarknader för oss närmare den amerikanska stadsbilden,
utan något tydligt centrum och med bilen som livsnödvändighet.
Värdefull mark tas i anspråk
Externa köpcentra tar i anspråk värdefull mark kring tätorterna. I Skåne
är det t.ex. utmärkt jordbruksmark som försvinner när nya köpcentra
etableras. Detta försvårar t.ex. en övergång till ett mindre intensivt och
mer miljöanpassat jordbruk.
Stormarknader i Skåne
I dag finns köpcentra i 21 av Skånes 33 kommuner. Det finns minst tio
aktuella planer på ytterligare etableringar. Tanken är att man skall locka
kunder från Danmark med hjälp av den kommande Öresundsbron. Bl.a.
räknar ett planerat s.k. factory outlet med en kundkrets på 2,5 miljoner
personer.
Länsstyrelsen i Skåne överväger att stoppa etableringen av en ny
stormarknad utanför Landskrona. Planerna i Landskrona har väckt protester
inom miljörörelsen men också hos de danska myndigheterna. Där är man
rädd för att skånska stormarknader skall locka kunder från Danmark. Det
danska miljöministeriet har bland annat fört fram önskemål om gemensamma
regler för etableringar.
I början av 1999 kan Region Skåne anta regler för etablering av stora
köpcentra utanför samhällen. Utredningen "Förslag till externhandelspolicy"
är på remiss till december. Det föreslås samråd med grannkommuner och
Region Skåne i ett tidigt skede för att få en helhetsbild. Dessutom skall en
konsekvensbeskrivning göras som visar hur etableringen påverkar andra
kommuner.
Länsstyrelsen avvaktar med sitt beslut om Landskronasatsningen tills
Region Skåne behandlat utredningen. Ett nej till stormarknaden leder
troligen till ett överklagande.
Miljöpartiets synpunkter
Miljöpartiet vill ge stat och länsstyrelse en mer aktiv roll i planerandet
avseende nyetablering av externa köpcentra. Dessa bör, i likhet med vad
som föreslås i remissdokumentet som förelagts Region Skåne, beräkna
miljöeffekterna och samordna planeringen av nya köpcentra.
Samordningen skall ske både mellan berörda kommuner och med andra
berörda stater, om sådana finns. Vidare bör ett förbud mot nyetablering
utredas, med ett treårigt moratorium i avvaktan på utredningens
slutsatser.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge stat och länsstyrelse en mer aktiv roll i planerandet
avseende nyetablering av externa köpcentrum,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda ett förbud mot nyetablering av externa köpcentrum.
Stockholm den 27 oktober 1998
Gudrun Lindvall (mp)
Matz Hammarström (mp)
Barbro Johansson (mp)
Per Lager (mp)
Ewa Larsson (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)