Motion till riksdagen
1998/99:Bo507
av Margareta Andersson m.fl. (c)

Städer och människors villkor


Inledning
Städer och tätorter är en tillgång för Sverige. Stora städer
står inte i motsatsställning till en levande landsbygd.
Däremot har ut- och inflyttningen orsakat obalanser som
inneburit att markpriser och hyror drivits upp, ökat trafiken
och påverkat miljön negativt samtidigt som servicen
försämrats, arbetslösheten ökat och ett minskat
skatteunderlag skapat stora problem för avflyttningsorter.
Den socio-ekonomiska och etniska segregationen har
tilltagit. Tudelningen av samhället är idag uppenbar.
Avståndet mellan väljare och politiker har ökat.
Utvecklingen behöver dock inte målas i enbart svarta färger.
Det syns idag en tendens att allt fler människor vill ta ett
större ansvar för sitt eget liv. Man vill engagera sig i sin egen
orts eller stadsdels framtid. Denna vilja måste mötas med
respekt och de som är förtroendevalda måste våga ge ett ökat
ansvar och ge redskapen till medborgarna. De stora städernas
utveckling är en viktig del i detta arbete.
Det händer mycket positivt inom stadsmiljö- och stadsbyggnadsområdet
men även inom storstadspolitiken idag. Exempelvis bedriver Boverket och
Byggforskningsrådet med flera myndigheter sedan några år intressant
forskning inom stadsmiljösektorn. Ett antal utredningar och propositioner har
lyft fram staden som miljö. I storstadspropositionen initierades vällovliga
projekt och Centerpartiet delar uppfattningen att satsningar behövs, men
istället för centrala pekpinnar för hur medlen skall användas måste  pengar
ges direkt till lokala organ, för att på detta sätt ge den lokala nivån ansvar
för
den egna utvecklingen.
I denna motion vill Centerpartiet betona att det behöver ställas vissa
kvalitetskrav, både fysiska och sociala, för en utveckling mot ett bra liv i
staden där makten decentraliseras, jämställdheten genomförs och där
människan är satt i centrum. Centerpartiet anser inte att det är städernas
storlek som är det primära, utan stadens miljö, kultur, idérikedom, kunskap
och utvecklingskraft som skall bevaras och helst utvecklas. Mycket av
utvecklingen åvilar medborgaren och kommunerna, men staten har ett stort
uppdrag att se till att en utveckling kan ske genom att exempelvis ge
statsbidrag, sammanställa goda råd och medverka till erfarenhetsutbyten.
En vision om en god
stadsmiljö
Välfärden kommer i framtiden inte att byggas upp av fler
stora köpcentra, fler bilar och motorvägar och högre
materiell konsumtion som kräver råvaror, energi och som
alstrar avfall. Framtiden kommer istället att präglas av ett allt
effektivare utnyttjande av energi och råvaror där ny teknik
kommer att utvecklas.
Utveckling och miljöanpassning är inte längre motsatser, utan sam-
verkande faktorer. Båda är lika nödvändiga. En ökad livskvalitet beror på om
vi lyckas se den mänskliga verksamheten som vår största resurs. Detta
kommer att kräva både naturliga mötesplatser och nya "marknadsplatser" för
tjänster och mänsklig verksamhet. Både samverkan och konkurrens kommer
att stimulera till nya aktiviteter.
Traditionellt har stadsplanering och stadsbyggande varit ett manligt
område. Staden måste i framtiden vara utformad på både kvinnors och mäns
villkor.
Många av våra stadssamhällen har unika fördelar och förutsättningar. De
har ett rikt kulturarv och en fin miljö. En positiv utveckling av staden som
miljö är intimt sammankopplad med mångfacetterat näringsliv, bra
utbildningsmöjligheter och ett stimulerande kultur- och fritidsliv och där det
finns en närhet mellan umgänge, boende, arbete och service.  En positiv
utveckling förutsätter en levande stad med många naturliga mötesplatser som
kaféer, bibliotek, affärer, parker och dylikt och som stimulerar till träffar
över generations-, klass-, etnicitets- och könsgränser, motverkar rotlöshet
och skapar trygghet. Gator, torg och byggnader som utgör scener och
kulisser i stadens offentliga rum behöver utformas med omsorg. En estetisk
utformning av byggandet är nödvändig.
Centerpartiets vision om ett bra stadssamhälle förutsätter att kreativiteten
och verksamheter av många olika slag frodas. Vi ser i dag att arbets-
marknaden håller på att förändras. Denna förändring måste tas tillvara och
städerna anpassas efter de nya förutsättningarna. Ny informationsteknologi
kommer att förändra arbetslivet. Arbete kan utföras på ett annorlunda sätt
och på annorlunda platser än i dag.  Vi ser också att man genom en förbättrad
samhällsplanering ger medborgaren mer tid att odla andra intressen, delta i
samverkansprojekt eller skaffa sig djupare kunskaper. Förbättrade allmänna
kommunikationssystem gör det möjligt att utnyttja restiden effektivt.
God tillgång till utbildning, bildning och kultur är en annan viktig förut-
sättning för en levande stad med framtidstro. Skolor kan exempelvis bli
viktiga kulturcentra i varje stadsdel, och de kan i framtiden sjuda av
verksamhet även på kvällstid. Bra och inte minst billiga och lättillgängliga
samlingslokaler är en förutsättning för ett rikt föreningsliv. Universitet och
högskolor kan bidra med kunskap och idéer för nya företag, men den högre
utbildningen måste då integreras i det övriga samhället. Universitetens och
högskolornas tredje roll, d v s som motor i samhällsutvecklingen, måste
stimuleras ytterligare.
Hela stadens verksamhet måste utformas efter en anti-jantelag, där politi-
ker talar om för medborgarna att man tror på dem och vågar decentralisera
beslut till stadsdelar eller direkt till medborgaren ensam eller i grupp.
Tillgång till en bra offentlig service är ett allmänt krav och Centerpartiet ser
med tillfredsställelse att exempelvis storstadspropositionen lyfter fram
samordnade medborgarkontor som ett bra exempel för att få kraven på en
god samhällsservice tillgodosedda. Medborgarkontor är dock enbart en
början. Samhällets uppgift är inte enbart att ta ett ansvar att tillhandahålla
basservice utan också att stimulera till delaktighet och ansvarstagande. Det
politiska systemet måste tillåta olikheter, mångfald och variation för att få
fram initiativ och engagemang. Däremot så måste den tilltagande segrega-
tionen och funktionsuppdelningen motverkas.
Skall denna idé om en mänskligare stad kunna realiseras måste stads-
byggandet utgå från varje stadsdels eller förorts behov av förnyelse,
komplettering och utveckling och inte i allmänna mål som tätortstillväxt.
Innevånarna i staden har rätt att kräva en lika god livsmiljö som de som bor
på landsbygden. De av regeringen föreslagna målen för storstadspolitiken
bör enligt Centerpartiet också kompletteras med ett miljömål och ett
jämställdhetsmål.
Det som ovan anförts om målen för storstadspolitiken bör ges regeringen
till känna.
Boende och boendemiljö
Sverige behöver utveckla stadsmiljön. Långsiktigt ser därför
Centerpartiet att det är nödvändigt med radikala
ombyggnationer av förortsområdena, i områden av
förortskaraktär i samband med stadscentra och inne i
stadscentrum. Bostadsbristen i de större orterna är i dag stor
och byggandet av bostäder måste komma igång. Planeringen
vid ny- och ombyggnation måste inriktas på hållbar
utveckling - ur ekologiskt men också ur socialt,
jämställdhets- och ekonomiskt perspektiv. Alltför snabb
stadstillväxt riskerar att skapa nya problem:
Exploateringstrycket ökar och därmed kan värdefulla miljöer
förstöras. Bostadsbristen och segregationen leder till nya
sociala problem.
Centerpartiet anser att boendet är en del av välfärden. Bra bostad till
rimliga kostnader för alla i hela landet är grunden för en god bostadspolitik.
Även familjer med låga inkomster skall kunna ha bra boendestandard.
Bostadspolitiken måste också präglas av valfrihet. Människor skall ha
möjligheter att bosätta sig där de själva vill. Detta innebär att bostads-
politiken måste utgå från en behovsstyrd byggverksamhet.
Sverige har världens högsta bostadsstandard och världens största
bostadsyta per person. Kostnaderna har blivit därefter. Många människor vill
samtidigt utveckla alternativa boendeformer som inte ryms i dagens boende.
Regelverket vad gäller byggande har under senare tid förenklats men
Centerpartiet anser att det kan behövas ytterligare förenklingar inom området
stadsbyggnation för att skapa bra och billiga bostäder på de boendes villkor.
Centerpartiet anser att de boende måste få ett större inflytande över den inre
miljön i samband med om- och nybyggnation.
Genom ett varierat boende skapas en stabilitet i ett bostadsområde.
Alternativa förvaltningsformer för hyresrätter bör också stimuleras så att de
boende involveras både i upprustning och underhåll. Detta kan öka
tryggheten, sammanhållningen och den sociala omsorgen i området.
 Brottsförebyggande rådet har  kommit med intressanta förslag om hur
brott kan förhindras i stadsområden. Förslagen berör i stora delar byggande
och stadsplanering. Centerpartiet anser att dessa synpunkter bör beaktas. Det
bör dessutom vara en självklarhet att det upprättas samråd mellan
socialtjänsten, stadsbyggare, ideella organisationer samt politiker för att få
återkommande utbyte av idéer och åtgärdsförslag, inte minst av stadsplane-
karaktär, som leder till ökad trygghet och trivsel i bostadsområdena.
Riktlinjer för stadsbyggnation
Centerpartiet anser att riktlinjerna för framtidens
stadsbyggande måste inriktas på följande:
1. Planeringen skall utgå från både mäns och kvinnors behov
av bra boendemiljö.
2. Byggandet skall vara anpassat och tillgängligt för
funktionshindrade.
3. Allt framtida byggande skall inriktas på
kretsloppsanpassning.
4. Strävan skall vara att befintliga byggnader successivt
kretsloppsanpassas.
5. En blandning av bostäder, arbetsplatser och service bör
eftersträvas och underlättas i alla stadsdelar.
6. Byggandet skall i första hand ske på redan exploaterad
mark. Parker och grönområden skall inte bebyggas.
7. Bebyggelsen skall utvecklas så att hänsyn tas till befintlig
arkitektur.
8. Riktlinjerna skall företrädesvis användas för rådgivning
till dem som så önskar.
9. I storstäderna skall en flerkärnig struktur eftersträvas.
10. Goda förbindelser med bra kollektivtrafik skall
eftersträvas.
11. Dåliga och fula hus kan med fördel rivas och ersättas av
bättre byggnader, om de inte har kulturhistoriskt värde.
12. Nya boendeformer, t.ex. socialt självbyggeri efter
engelsk modell, bör uppmuntras.
13. Boendeplaneringen skall ta vara på medborgarnas
engagemang.
14. En målsättning skall också vara att all bebyggelse sker
med hänsyn till den lokala miljön och kulturlandskapet.
Riktlinjerna för framtidens stadsbyggande bör ges regeringen
till känna.
Om- och nybyggnation
Det senaste årtiondets forskning om stadsbyggnation som
bedrivits av Byggforskningsrådet och Boverket har varit
positiv. Staden och stadsmiljön har setts som ett
sammanhang. Allt fler kommuner har insett vikten av en
effektivare markanvändning och en estetisk utformning i
samband med nybyggnation. I stället för en ytmässig
utbredning har många tätorter förtätats. Detta är en positiv
utveckling samtidigt som det ställer krav på bra planerade
boendemiljöer där hänsyn tas till  exempelvis grönområden
och parker. Det viktiga är att förtätningar sker efter områdets
egna förutsättningar.
Natur-, kultur- och miljövärden får inte åsidosättas i utvecklingens namn.
Tätortsutvecklingen får inte ske på ett sådant sätt att riksintressen och
friluftslivet skadas. Stora och sammanhängande grönområden måste i vissa
fall få ett lagfäst skydd i enlighet med exempelvis naturresurslagen. En
förtätad stadsmiljö ställer också krav på mer konsekventa genomgångar av
kommunala översikts- och detaljplaner. Ur folkhälsosynpunkt är det oerhört
viktigt att tillgång till primärvård och social omsorg är med redan från början
i ett områdes planering.
Även när det gäller nyproduktion bör man tänka på att få varierande
upplåtelseformer och att bostäderna är lätt anpassningsbara för  andra
förutsättningar.
Befintliga bostadsmiljöer behöver förändras. Staten måste tillsammans
med kommunerna, som har huvudansvaret, se till att en omvandling av de så
kallade miljonprogramsområdena inleds. Centerpartiet anser inte att staten
skall detaljreglera någon ombyggnation utan vad som krävs är att det
utarbetas en konkret strategi för ombyggnation. Staten har inte minst ett
ansvar att lyfta fram förebilder på ett gott byggande.
Det viktiga är att gynna ett varierat byggande, gärna med regional prägel,
med olika upplåtelseformer som hyresrätt, bostadsrätt, radhus eller egnahem.
En inriktning mot billiga smålägenheter som kan bli attraktiva alternativ bör
också prioriteras. Ombyggnation inom befintliga områden kan därmed både
handla om förtätningar, rivningar och förändringar av upplåtelseformen. En
ombyggnad bör inte heller ske storskaligt utan på längre sikt och med många
olika aktörer. Mångfalden skulle med all säkerhet skapa större positiva
variationer.
Genom ombyggnad av lokaler och industrifastigheter kan möjligheter till
experimentboende uppmuntras. Detta kan också resultera i att få in liv i
områden som har en ensidig struktur. Nya eller annorlunda boendeformer bör
uppmuntras, t.ex. generationsboende, enkla kollektivhus, ateljéboende och
boende på båt. Självbyggeri skall uppmuntras.
Kommunerna måste få rätt att själva bestämma om rätten att sälja
kommunala fastighetsbolag.
Möjligheter att använda ekonomiska instrument för att stimulera till
ombyggnationer och ett rikare folkliv i förortsområden, i områden med
bebyggelse av förortskaraktär och i stadscentra bör undersökas.
Det som ovan anförts om om- och nybyggnation bör ges regeringen
tillkänna.
Ekologisk byggnadsteknik
Hittills har  "ekologiskt byggande" mest utgjorts av mindre
hus och ekobyar. Centerpartiet anser att ekologiskt byggande
måste gå från det experimentella stadiet till att införas på
bred front i det vanliga byggandet. Även ombyggnader och
upprustningar av befintliga hus bör kunna genomföras
ekologiskt.
En målsättning borde vara att de flesta bostadsområden som byggs, eller
förtätningar som genomförs, byggs med kretsloppsteknik. Avloppsfrågan har
här en central betydelse. Tekniska lösningar måste stimuleras som gör att ett
kretsloppsanpassat system är genomförbart även i stadsområden.
Därför är det viktigt att  staten på olika sätt kan stödja större byggprojekt i
ekologisk byggteknik.
Det som ovan anförts om ekologiskt byggande i stadsmiljö bör ges
regeringen till känna.
God arkitektur - stimulera till
kommunala kvalitetsprogram
En estetisk dimension måste läggas in i all stadsbyggnation.
Det behövs vackra byggnader som passar in i den omgivande
miljön. Vad som anses vackert är i allra högsta grad något
individuellt och det krävs därför ordentliga samråd före
byggnation, och byggandet måste avgöras från fall till fall
efter behov av anpassning till omgivning och dylikt.  Kraven
på vackra hus får inte heller leda till en byggnation som inte
vågar att utmana. Centerpartiet vill framhålla vikten av ett
lokalt inflytande för att få en regionalt anpassad byggnation
som lyfter fram den regionala särprägeln i byggnationen.
Beslutet om ett arkitekturpolitiskt program  är ett exempel på
att det finns möjligheter att vidareutveckla ett mänskligt och
arkitektoniskt spännande byggande men utvecklingen får
inte stanna med detta.
Vid förra årets bostadsmässa i Staffanstorp uppmärksammades kommu-
nens arbete med att förvandla ett anonymt ortscentrum till en levande
småstad. Staffanstorps kommun har valt att utforma bebyggelsen enligt ett
kvalitetsprogram. Detta är ett gott exempel på hur man kan stimulera till ett
bra byggande och Centerpartiet anser att statens uppgift måste vara att lyfta
fram de goda erfarenheter som finns på exempelvis området med kvalitets-
säkring och effektivt markutnyttjande och stimulera till utvecklande av
kommunala kvalitetsprogram i samband med exploatering.
Vad ovan anförts om stimulans till kommunala kvalitetsprogram bör ges
regeringen till känna.
Bevarandefrågor
Det finns med all säkerhet byggnader från 1960- och 70-
talen som kan vara aktuella för ett starkare bevarandeskydd.
Det är endast ett fåtal byggnader och bebyggelseområden
från tiden efter andra världskriget som idag är lagskyddade
på grund av sitt kulturhistoriska värde. Det bör därför snarast
göras en inventering av efterkrigstidens bebyggelse för att få
fram en översikt över kulturhistoriskt värdefulla byggnader
och kvarter  från de senaste 50  åren. I denna fråga är det
nödvändigt att hitta en balans mellan intresset att bevara och
behovet av att utveckla och modernisera. Vi är medvetna om
att denna fråga är känslig och gränsdragningsproblemen är
svåra.  Samtidigt är det hög tid att genomföra en inventering
då flera områden redan tidigare varit utsatta för stora
ombyggnader som resulterat i exempelvis nya fasader,
ändrade lägenhetsindelningar och förändrade interiörer.
Vad som i motionen anförts om bevarandefrågor bör ges regeringen till
känna.
Trafik
Centerpartiet anser att det måste skapas ett
kommunikationssystem som bygger på insikten om behoven
av omställning mot ett hållbart samhälle och att
samhällsplaneringen måste syfta till en inriktning av
transportmönster som leder till minsta möjliga
miljöpåverkan. Arbetet med miljöanpassningen av
transportsystemet och de allmänna kommunikationerna i
tätorterna måste drivas vidare. Samhällsplaneringen måste
därför i högre grad inriktas på att skapa närhet mellan
arbetsplats, bostad och service så att behovet av transport
minskar.
Nationella och internationella åtgärder krävs för att minska utsläppen av
koldioxid m.fl. växthusgaser, och detta kommer att få positiv effekt på
städernas miljö. Föroreningar från biltrafiken är det stora miljöproblemet i de
större städerna. En långsiktig avveckling av bensin och diesel som bränsle är
därför den viktigaste insatsen. Buller måste betecknas som miljöförstöring.
Tung trafik och störande verksamheter kan eventuellt accepteras om de följer
uppställda krav och lokaliseras så att inte bostäder störs. Genom de större
städerna transporteras farliga ämnen med lastbil. Centerpartiet anser att
bättre säkerhet inom detta område behövs. En övergång till spårbundna
transporter av miljöfarliga varor bör utvecklas ytterligare.
Trafikplaneringen utgår alltför ofta från bilismens krav. Planeringen av
trafiksystemen bör istället för att utgå från lösningar som gynnar gående,
cyklande och kollektivtrafik. Vägar och gator bör generellt utformas så att de
blir praktiska och säkra för gående. Tillgänglighet för funktionshindrade är
en självklar utgångspunkt för all planering. Planeringsansvaret ligger på
kommunerna men staten kan lyfta fram förebilder.
Kollektivtrafiksystemen måste utvecklas och förbättras. Kollektivtrafiken
är idag ofta utformad av män men mestadels nyttjad av kvinnor. I
utformningen av ett framtida kollektivtrafiksystem måste hänsyn tas till
kvinnors behov. Ambitionen bör också vara att alla ska kunna leva med god
livskvalitet utan egen bil. I städer som Grenoble, Zürich, Karlsruhe, Portland
och San Diego har man gjort satsningar på moderna spårvägssystem som gett
goda resultat. En eventuell utveckling av spårväg i innerstadsområden kan
vara en framtida utveckling. En utbyggnad av spårvägstrafik med moderna,
kapacitetsstarka vagnar skulle kunna kraftigt förbättra kollektivtrafiken i
många städer. Busstrafik med etanol eller biogas kan utvecklas mycket mer.
Bussar, fjärrtåg och regionaltåg är andra viktiga delar i ett fungerande
trafiksystem. Nya tekniska lösningar bör också kunna utvecklas för ett
framtida transportsystem. Staten har här en viktig uppgift att stimulera
forskning för att få fram billigare och miljövänligare kommunikationssystem.
Det som ovan berörts vad gäller trafik bör ges regeringen till känna.
Miljöarbete - Engagera
män och kvinnor i Agenda
21-arbetet
Människors krav på en god livsmiljö kommer att driva fram
en utveckling mot sundare byggnader och god närmiljö.
Framtiden kommer också att innebära att stad och land i
samverkan skapar nya mönster för närproduktion av
livsmedel, odling och förädling av energiråvaror och
bioråvaror till industrin. För att uppnå detta måste varje
samhällssektor kretsloppsanpassas. Det kräver ett gediget
beslutsunderlag för att kunna prioritera vilka insatser som
bör göras. Det kräver förebilder. Kretsloppstänkandet måste
genomsyra all verksamhet, inte bara avfallshantering. Inte
minst handlar det om kostnadseffektivitet. Det finns många
områden där återvinning och återanvändning kan leda till
sänkta kostnader redan idag.
Tankarna bakom Agenda 21-arbetet har länge drivits av Centerpartiet.
Genom ett decentraliserat synsätt har ett stort lokalt engagemang uppnåtts i
miljöarbetet. Arbetsättet inom Agenda 21 skall vara öppet och uppmuntra
människor, företag och organisationer att medverka. Detta engagemang
skapas om individen känner att han eller hon har möjligheter att påverka
uformningen av en uthållig utveckling i det egna området.
Om kommunerna lyckas fullfölja arbetet med lokal Agenda 21 och
därigenom stakar ut vägen mot det bärkraftiga samhället så är det en styrka
för den lokala demokratin. Det är viktigt att det fortsatta Agenda 21-arbetet
har ett underifrånperspektiv. Vidareutvecklingen av de lokala agendorna
måste ske utan centrala påtryckningar i form av föreskrifter eller liknande.
Centrala myndigheter och institutioner, som exempelvis NUTEK, Boverket
och den nya energimyndigheten, bör vidareutveckla kanaler för att ge stöd
och hjälp när det gäller rådgivning om t.ex. problemlösning och teknisk
utveckling. För det fortsatta arbetet mot hållbar utveckling är det viktigt att
kommunerna har lätt att erhålla information om utvecklingen inom miljö-
området och samverkan mellan stadsplanering, byggande och miljöfrågor.
Det är också viktigt att slå fast att Agenda 21-arbetet är ett projekt både för
stora och små kommuner och där det finns stora möjligheter att ta tillvara
medborgarnas erfarenheter och engagemang.
Det som i motionen anförts om kretsloppsarbete och Agenda 21 bör ges
regeringen till känna.
Vattenkvalitet
Både staten och kommunerna har ansvaret för att ett
målmedvetet arbete med att förbättra vattenkvaliteten inleds.
Inte minst är dricksvattnet sårbart i stadsregioner.
Centerpartiet anser därför att staten måste se över hur
skyddet på vattentäkter och brunnar är utformat. Krafttag
behövs också för att  förbättra vattenkvaliteten t.ex. genom
en minskad kloranvändning.
En förbättrad vattenkvalitet har också en teknisk utgångspunkt. Det är
mycket troligt att flerfamiljshus byggda på 60- och 70-talen inom en snar
framtid behöver förbättra eller byta ut sina ledningssystem när det gäller
vatten och avlopp.  Denna ombyggnation kommer att kräva stora summor
och en strategi för att lösa detta problem måste till. Ett första steg kan vara
att göra en ingående inventering över vilka renoveringsbehov som finns och
hur renoveringen kan utföras och finansieras  både vad gäller fastigheter och
de kommunala ledningsnäten.
Vad som i motionen anförts om vattenkvalitet och ombyggnation av
ledningssystem bör ges regeringen till känna.
Sanering av förorenade områden
Runt om Sveriges städer finns det ett stort antal gamla
industritomter etc där marken är kraftigt förorenad. Det är
bra att regeringen nu föreslår en höjning av
Naturvårdsverkets anslag för sanering av förorenade
områden. De föreslagna resurserna är knappast tillräckliga
och Centerpartiet anser därför att man bör vara öppen för att
ytterligare medel omfördelas till anslaget från de lokala
investeringsprogrammen för ekologiskt hållbar utveckling.
Vad som i motionen anförts om sanering av förorenade områden bör ges
regeringen till känna.
Biologisk mångfald i städerna
Det är mycket viktigt att skydda grönområden, parker och
grönytor i städerna. Djur och växtliv är mycket sårbara i
stadsregioner. Stadens grönstruktur måste därför ha goda
samband med omgivande naturområden, annars stryps den.
Växtligheten har också en stor social betydelse för
människors välbefinnande i ett stadslandskap. Grönytornas
skötsel och utbredning måste därför ses som en integrerad
del av en god stadsmiljö. Vad som i motionen anförts om
biologisk mångfald i städerna bör ges regeringen till känna.
Naturstränder som fortfarande finns kvar i de större städerna är oerhört
värdefulla för den biologiska mångfalden, och för människornas
välbefinnande. Samtidigt är strandnära tomter mycket attraktiva för
exploatering, och oftast är marken redan planlagd vilket gör det svårare att
tillämpa  strandskyddsbestämmelser i lagstiftningen. Centerpartiet anser att
till största möjliga del måste stränderna skyddas från vägar och bebyggelse.
De stränder som inte är exploaterade  måste hållas tillgängliga för
allmänheten och för att bevara den biologiska mångfald som ofta är riklig i
brytningszonen mellan land och vatten. En samlad policy över användandet
av strandnära mark i tätorter och tätortsnära områden behöver därför
utarbetas. Detta bör ges regeringen till känna.
Genom Centerpartiets engagerade insatser fick Stockholm år 1994
världens första nationalstadspark. Genom att ett så stort område kunnat ges
skydd och status som helhet finns förutsättningar för att förvalta denna
tillgång för staden i framtiden. Det är viktigt att det inte tillåts några
undantag för storskalig nybyggnation inom nationalstadsparken. Någon
uppluckring av nationalparksinstitutet får inte komma i fråga. Idén med
nationalstadsparker är värd att förvalta och sprida. Önskvärt är därför att fler
nationalstadsparker kan inrättas i flera städer. Detta bör ges regeringen till
känna.
Sociala kvalitetskrav på
staden
En god stadsmiljö handlar inte enbart om goda tekniska och
fysiska miljöer. Lika viktigt är att ställa sociala kvalitetskrav
på städerna och deras innehåll. Staden måste vara byggd för
människor, på människors villkor. Redan idag finns hot mot
våra framtida möjligheter att utveckla staden som miljö. Det
finns risker att man bygger fast sig i icke hållbara tekniska
lösningar, där människan sätts på undantag. Vi ser detta i att
nutidens städer inte planeras för civiliserat boende och
umgänge utan för ständiga förflyttningar. Forskare  har
befarat att denna ensidiga tilltro till tekniska storskaliga
lösningar leder till  en "allmän upplösning av urbaniteten",
en tillbakagång för civilisationen. Tendenser till detta finns
på många ställen runt omkring i världen.
Tudelningen av det svenska samhället syns allt tydligare. Det finns en klar
ojämlikhet mellan stad och land, mellan höga och låga inkomster och mellan
invandrare och svenskar.  Det finns inga standardlösningar att ta till för att
få
bukt med segregationsproblemen, utan problemen måste lösas med
utgångspunkt i att varje individ är unik och har olika behov och
förutsättningar. Vidare måste segregationsproblemen behandlas utifrån
ställningstagandet om alla människors lika rätt och värde. För att motverka
segregationen krävs inte bara lika rättigheter, utan även lika skyldigheter.
I flera avseenden har den utflyttningsdrabbade glesbygdsorten och
storstädernas förorter likartade problem. Servicen försämras, man har en
extremt hög arbetslöshet, det finns en känsla av utanförskap och brister i den
lokala näringsstrukturen.
Regeringens storstadsproposition lägger på flera områden konkreta förslag
hur staten kan medverka till att motverka den fortgående segregationen. Den
bostadspolitiska utredningen har också kommit med förslag på åtgärder mot
segregationen genom ett program för upprustning. Centerpartiets uppfattning
är att en sådan satsning är angelägen, men att den långt ifrån är tillräcklig
för
att komma tillrätta med de stora påfrestningar som vissa bostadsområden
upplever. Inte minst måste viljan till lokalt engagemang stimuleras mer än
vad som lyfts fram i storstadspropositionen.
En utvecklad lokal demokrati
Många människor känner att de inte har tillräckligt
inflytande över sin egen vardag och närmiljö. Att återföra en
del av makten från den offentliga sektorn till människorna -
att återupprätta medborgarskapet - är därför en central
politisk uppgift. För att kunna göra detta är det viktigt att ta
tillvara de ideella initiativ som tas av människor på olika
sätt. Det behövs därför ett utökat samarbete med
idrottsklubbar, kulturföreningar, sociala
frivilligorganisationer, barn och ungdomsföreningar och
andra ideella sammanslutningar för att göra stadens sociala
miljö bättre. Valmöjligheter, konkurrens och mångfald är
andra viktiga delar för att ge medborgarna ökat inflytande.
Det behövs ett ökat lokalt inflytande över det lokala områdets förvaltning
och utveckling. Idag pågår det försök med lokal förvaltning,
stadsdelsnämnder och egenförvaltning. Dessa försök bör permanentas och
lokal förvaltning och egenförvaltning bör bli mer regel än undantag. Viljan
till ansvar och delaktighet finns. Överallt går människor samman för att
arbeta för utveckling av sitt område. Detta sker oavsett om det är på
landsbygd, i små tätorter, stadsdelar eller städer. Utvecklingen går mot att
dessa föreningar och grupper vill sköta en del gemensamma angelägenheter
och få beslutanderätt över dem. Brukarstyrelser är också ett exempel på ett
ökat engagemang hos människor. Samhället måste därför bejaka och verka
för att det kan skapas förutsättningar för att stärka den lokala nivåns
inflytande, delaktighet och ansvar genom att ge reell makt över närområdet
till innevånarna. Ett sätt att uppnå ett större engagemang kan vara att införa
direktval till stadsdelsnämnder.
Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
direktvalda stadsdelsnämnder.
Regering och riksdag måste ange en strategi för en samhällsförändring
som ger utrymme för ökad mångfald med lokala lösningar i kombination
med att nödvändiga nationella mål om grundläggande samhällsuppgifter kan
behållas.
Strategin bör bland annat innehålla:
? Ett omvänt planeringsperspektiv, dvs. nerifrån och upp.
?
? Införa en planeringsmodell där könsperspektiv och miljötänkande är
naturliga inslag.
?
? Stärka de lokala utvecklingsgruppernas inflytande.
?
? Ger mer makt, ansvar och resurser åt brukarstyrelser och andra organ för
självförvaltning.
?
? Uppmuntra samarbete mellan privat, offentlig och ideell sektor.
?
Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
ny planeringsstrategi.
Arbete och företagande
Ett annat hot för framtiden är arbetslösheten. Förutsättningen
för en välfärdsutveckling är att så många människor som
möjligt är delaktiga i olika former av verksamhet. Att ha ett
arbete är en central del av många människors liv. Stora
grupper står idag utanför arbetsmarknaden och har svårt att
få ett stadigvarande fotfäste på arbetsmarknaden. Det bästa
och effektivaste sättet att få till stånd en integration mellan
generation, kön, olika klasser och mellan invandrare och
svenskar är att skapa arbete.
Alla människor behövs! Det omtalade tvåtredjedelssamhället är en
skräckvision även för dem som kan förväntas ingå i den privilegierade
tredjedelen. Vi behöver därför inte bara en aktiv fördelningspolitik, utan
också ett samhällsbygge där positiv verksamhet och delaktighet alltid
uppmuntras och underlättas. Lokalt måste vi göra allt för att underlätta för
företagande och få en smidigt fungerande tjänstemarknad. Nationellt behöver
vi en helt ny politik för att möta framtidens utmaningar, byggd på ett
decentraliserat samhälle med personligt ansvar. Inte minst i de så kallade
miljonprogramsområdena är dessa frågor aktuella.
För att skapa fler arbeten är det nödvändigt med generella åtgärder som ger
bättre villkor för företagande. Exempelvis måste skatten på arbete minska.
Det måste också bli lättare att anställa. Arbetsrätten måste anpassas till de
små företagens villkor. Större samordning och samverkan lokalt skapar
större effektivitet. För de personer som har en svag ställning på
arbetsmarknaden är det extra viktigt att samarbetet mellan arbetsförmedling,
försäkringskassa och kommun fungerar tillfredsställande. Centerpartiet delar
uppfattningen att arbetsmarknadspolitiken i ökad utsträckning måste präglas
av flexibilitet och ge förutsättningar för hjälp med introduktion och praktik.
Framför oss ligger ett samhälle där kunskaps- och informationsbranscher
som elektronik, bioteknik, informationsteknik och miljöteknik kommer att ha
en avgörande betydelse. Det är inom dessa områden, och inom service-
sektorn, som många av de nya jobben kommer att skapas. En av samhällets
viktigaste uppgifter är att exempelvis genom utbildningssystemet se till att
stora grupper inte hamnar utanför denna utveckling.
En grupp som har speciellt svårt att komma ut på arbetsmarknaden är
personer med invandrarbakgrund. Många av dem som flytt till Sverige har
hög utbildning, lång arbetslivserfarenhet och kommer från kulturer med
starka företagartraditioner. Det är förödande både för den enskilde och
samhället att människor inte får möjlighet att bidra till sin egen försörjning.
I  Centerpartiets motion om integrationspolitiken  tas frågan upp om
internationella arbetsförmedlingar för ekonomer, jurister m m som genom ett
särskilt arbetssätt hjälper företag att få kontakt med personer som, förutom
akademisk utbildning, också har flerkulturell kompetens. Enligt
Centerpartiets uppfattning bör dessa arbetsförmedlingar få efterföljare på fler
orter i landet.
Personer med invandrarbakgrund som vill starta eget företag måste ges
ökat stöd. Centerpartiet anser att det bör övervägas om arbetsgivaravgifterna
i vissa förortsområden kan sänkas efter samma modell som gäller för
Norrlands inland. Detta för att få igång nyföretagsamheten.
Vad som i motionen anförts om arbete och företagande bör ges regeringen
till känna.
Barnomsorg, skola och utbildning
Stor vikt måste läggas vid att höja utbildningsnivån och ge
bättre svenskundervisning i invandrartäta områden.
Kunskaper i svenska språket är av stor betydelse för
möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden.
Otillräckliga kunskaper i svenska språket kan leda till
utanförskap och brist på förståelse för det som sker i
samhället och därmed ökar risken för marginalisering. Även
föräldraskapet kan försvåras då barnen snabbt lär sig ett nytt
språk.
I regeringens storstadsproposition föreslås att det inom ramen för de lokala
utvecklingsavtalen mellan staten och kommunerna avsätts 150 miljoner
kronor per år mellan 1999 och 2001 för att underlätta för kommunerna att
erbjuda förskola från tre års ålder till barn i storstädernas utsatta
bostadsområden.  De så kallade språkförskolorna bör vidareutvecklas och få
ytterligare resurser. Centerpartiet anser att de avsatta resurserna i första
hand
bör gå till samverkansprojekt mellan ideella organisationer och kommuner
och att stimulera till framväxt av alternativa förskolor och daghem ex.
föräldradrivna kooperativ. Detta bör ges regeringen till känna.
Skolan och utbildningssystemet har i sin helhet en mycket stor betydelse i
ambitionen att skapa förståelse för ett mångkulturellt samhälle. Skolan har
vid sidan om en kunskapsförmedlande roll en allt viktigare roll som
opinionsbildare och vägvisare. Frågor om människors lika rätt och värde och
kulturella olikheter skall inte undvikas. Skolan har ett ansvar att lyfta fram
olika kulturer och ta in detta som en tillgång i undervisningen. Skolan måste
mer än tidigare också ta upp de konflikter som kulturmötesfrågor kan ge
upphov till. Först när dessa konflikter tas upp kan fördomar och
föreställningar bearbetas på ett konstruktivt sätt. Genom detta kan alla elever
få ökad beredskap att leva och verka i ett alltmer internationaliserat samhälle.
Föräldrarnas delaktighet i skolan måste öka.
Att få välja skola skall vara en självklarhet för elever och föräldrar.
Centerpartiet är mycket kritiskt mot de försämringar som regeringen drivit
genom vad gäller de fristående skolorna. Vi menar att de fristående skolor,
som godkänts av Skolverket, skall tillförsäkras en lägsta garanterad
ersättningsnivå i fråga om bidrag från kommunerna.
När det gäller högre utbildning och forskning så gör regeringen i sin
storstadsproposition en satsning på att ytterligare öka antalet platser på
högskolor och universitet i storstäderna.  Utbildning och forskning på
Södertörns högskola och högskolan i Malmö  bör utvecklas vidare.
Målsättningen måste vara att ytterligare kunna rekrytera och attrahera
studenter från studieovana miljöer.
Vad som ovan anförts om högre utbildning och forskning bör ges
regeringen till känna.
Åtgärder mot neddragningar i den
offentliga servicen
En fråga som har blivit aktuell är statliga myndigheters och
företags neddragning av service - en fråga som inte enbart är
ett glesbygdsproblem utan som även drabbar förorter. I
många förorter och områden av förortskaraktär har det skett
försämringar i den offentliga servicen genom att exempelvis
postkontor och apotek har lagts ned. Storstadspropositionen
föreslår inrättande av gemensamma samordnade
medborgarkontor och denna åtgärd är bra eftersom dessa till
viss del kan innebära en förbättrad service.  De kan dock inte
ersätta all annan statlig serviceverksamhet  och Centerpartiet
anser  därför att neddragningar av servicenivån hos statliga
företag och myndigheter noggrant måste studeras ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv och ur medborgarens
synvinkel.
Vad som ovan anförts om neddragningar i den offentliga servicen bör ges
regeringen till känna.
Centerpartiet anser att det måste fastslås vilken grundservice som med-
borgarna kan kräva av samhället och detta kommer att vidareutvecklas i den
regionalpolitiska motionen.  Samhällelig garanti och utförande behöver dock
inte innebära samma sak.  I såväl större städer som i mindre orter och på
landsbygd finns det goda möjligheter att finna samverkanslösningar mellan
offentlig, privat och ideell sektor. Nya lösningar för gemensamma
angelägenheter ger ofta möjligheter att rädda och utveckla verksamheter som
annars hade lagts ned och flyttats. Många viktiga uppgifter som det
offentliga inte tycker sig ha råd med och som den privata sidan inte är
intresserad av kan genomföras i samverkan.
Centerpartiet anser att samhället måste garantera följande som basservice:
? God post- och kassaservice.
?
? Teleförbindelse med bredbandskapacitet.
?
? Samhället skall bidra till att utveckla den kommersiella servicen genom
att lokalt samordna olika verksamheter som exempelvis post, bank,
närbutik.
?
? En god utbildning och forskningsmöjligheter i hela landet.
?
? En kulturell infrastruktur med levande kulturverksamhet.
?
? Utvecklad distansutbildning och underlättat distansarbete.
?
? En god och jämställd barn- och äldreomsorg och närhet till hälso- och
sjukvård.
?
Skapa mötesplatser och nätverk
En av de största utmaningarna för svensk kulturpolitik är att
fler skall kunna delta i kulturverksamheter av olika slag. Ett
rikt kulturliv är av betydelse för att skapa utveckling, där
människor får utlopp för sin kreativitet. Kultur ger
förutsättningar för en ökad förståelse för omgivningen och
skapar trygga människor. Kulturen kommer att bli en viktig
del i tillväxtindustrin eftersom kultur skapar sysselsättning.
Centerpartiet vill i detta sammanhanget understryka vikten
av att den kulturinstitution som de flesta möter, biblioteken,
finns kvar även i förorts- och bostadsområden. Att värna och
utveckla de lokala biblioteken som kulturbärare, för
utbildning och inte minst som bas för integration, är viktigt.
Den nya IT-utvecklingen kommer också att innebära att biblioteken får en
viktigare roll som centrum för kunskapsinhämtning. Böckerna kommer
fortfarande att vara basen men kompletteras med utrustning för exempelvis
biljettbeställning till kulturarrangemang och inhämtning av fakta via nätet.
Biblioteken förvandlas till mediatek.
Vad som anförts om bibliotekens roll i utvecklandet av en god stadsmiljö
bör ges regeringen till känna.
En orts kulturella dragningskraft är viktig för att få människor att stanna
eller flytta in. Den är viktig för att man skall våga skapa sig en framtid på
den plats man bor och lever på, men också för att dra till sig investeringar
och välutbildad arbetskraft.
För Centerpartiet är den enskilda människans engagemang och medverkan
i samhällslivet av avgörande betydelse. Fundamentet för detta engagemang
är att människor känner delaktighet i kulturlivet och i vården och
utvecklingen av kulturarvet. För att människor skall kunna mötas över
sociala och kulturella gränser måste det finnas naturliga mötesplatser. Husets
tvättstuga, idrottshallen, samlingslokalen, biblioteket, parken och
ungdomsgården är alla exempel på naturliga mötesplatser. Samhället, primärt
i form av kommuner och allmännyttiga fastighetsbolag, har en viktig uppgift
i  arbetet för att se till så att de naturliga mötesplatserna är trivsamma och
stimulerar till kontakt. Staten måste också slå vakt om de ideellt drivna
samlingslokaler som finns. Medborgarna bör också ytterligare stimuleras till
att själva ta över och driva samlingslokaler. En samhällelig ekonomisk insats
ger mångdubbelt tillbaka genom ett ökat engagemang och genom att en
samlingslokal ger förutsättningar för lokaler för förenings- och kulturliv.
Vad som i motionen anförts om de ideellt drivna samlingslokalernas
betydelse bör ges regeringen till känna.
Statistiken visar att många brott begås av ungdomar som saknar
fritidssysselsättning i hemmastadsdelen. Det är viktigt att kunna erbjuda
ungdomar lokal drogfri verksamhet. Därför är fritidsgårdar i närområdet men
också uppsökande fritidsverksamhet - gärna driven av ideella krafter - av
stor betydelse. Fritidsgårdarna måste vara öppna alla dagar i veckan och ha
öppettider som är anpassade till ungdomars och den aktuella stadsdelens
situation. Fritidsgårdarnas verksamhet måste också utformas efter flickors
villkor och önskemål.
Hälsoutvecklingen
Uppgiften att bygga det hållbara samhället handlar om
överlevnad. I många utsatta områden syns idag många
tecken på sämre hälsa, exempelvis sjunker kvinnors
medellivslängd.  Denna utveckling måste brytas och särskild
uppmärksamhet måste riktas mot utsatta grupper för att
minska hälsoklyftan. Människors hälsa måste utvecklas
genom aktivt folkhälsoarbete som sker lokalt. Centerpartiet
anser att kommuner, landsting och staten tillsammans med
andra parter i samverkan har ett uppdrag att arbeta
förebyggande med folkhälsan. Detta arbete måste prioriteras
jämbördigt med vård av sjuka. Varje människa som behåller
hälsan har vunnit i livskvalitet och samtidigt sparat resurser.
Det förebyggande folkhälsoarbetet innebär en långsiktig
omstrukturering av vården. Även här handlar det om att
politikerna måste ge människor makt och redskap att handla.
Arbetslöshet påverkar människors hälsa, liksom miljö och livsstil. Det är
av vital betydelse för hälsoutvecklingen att människor känner att de har en
meningsfull uppgift, att de arbetar. En ny livsstil måste också innefatta ett
minskat tobaks-, alkohol- och drogmissbruk.
Vad som i motionen anförts om hälsoutvecklingen bör ges regeringen till
känna.
Hälso- och sjukvården måste ge människor trygghet i att vara tillgänglig
för alla, på likvärdiga villkor. Det handlar om att gemensamt säkra resurserna
till alla genom att utveckla både samverkan, nya arbetsmetoder, ny teknik
och genom att hitta nya lösningar på gamla problem. Samhället är inte
statiskt, utan förändras ständigt. Det centrala måste vara att människor kan
känna tillit, trygghet och ha valmöjligheter i vården. Närhet till vårdinsatser
krävs framförallt vid akuta situationer. Närhet till vården krävs också om
behoven är vanliga, ofta återkommande och varaktiga. Närhet till rätt
medicinsk kompetens skapar trygghet.
Vad som i motionen anförts om närhet till vårdinstitutionerna bör ges
regeringen till känna.
Tryggare människor
Många kvinnor och män känner en stor otrygghet i dagens
samhälle. Det finns en rädsla att utsättas för brott.
Storstäderna leder brottsstatistiken och i exempelvis
Storgöteborg anmäls årligen ca 1.500 brott per 10.000
innevånare. Till detta kommer en gråzon av icke anmälda
brott (misshandel, i hemmen, mobbning i skolor och på
arbetsplatser) samt missbruk och missförhållanden av ej
straffbelagd natur. Aktuella uppgifter anger att inte mindre
än 100.000 skolbarn i Sverige mobbas, varav ca 16.000
utsätts för direkt misshandel.
Den skrämmande utvecklingen förstärks av senare års arbetslöshet och
dess sociala konsekvenser för familjer och enskilda, däribland många ung-
domar och barn. Förutom de direkta följderna för dem som direkt drabbas av
brott i olika former sprider sig i samhället en känsla av oro, misstänksamhet
och otrygghet. Det förekommer att kvinnor och män av dessa skäl undviker
att vistas på allmän plats eller att utnyttja kollektiva trafikmedel. Detta är
oacceptabelt!
Samhället måste på alla sätt förebygga och bekämpa brottslighet och däri-
genom vända hittillsvarande negativa trend. Centerpartiet föreslår att
regering och riksdag stimulerar till att det upprättas en gemensam policy
kallad trygghetsplan i kommunerna. Syftet är att motverka de oroande
tendenserna till ökat gatuvåld, mobbing och annan misshandel i familj, skola
och arbetsliv, ungdomskriminalitet, gängbildning, drogmissbruk m.m. samt
att därigenom på sikt minska graden och omfattningen av även
följdbrottslighet. I arbetet med de lokala trygghetsplanerna bör ungdoms-
och kvinnoorganisationernas kompetens tas tillvara.
Trygghetsplanen bör enligt Centerpartiet behandla bl a följande:
? Hur man skapar ökad trygghet på gator och torg.
?
? Hur kommun, regering och riksdag kan stötta när- och kvarterspolis-
verksamheten.
?
? Hur kollektivtrafiken kan utformas på sådant sätt (turtäthet, väntplatser,
bemanning av färdmedlen) att de resande kan känna sig trygga.
?
Vad som i motionen anförts om trygghet för medborgarna
bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om komplettering med miljö- och jämställdhetsmål i
storstadspolitiken,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för framtidens stadsbyggande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om om- och nybyggnationer av befintliga bostadsområden,
experimentbygge och självbyggeri,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekologiskt byggande i stadsmiljö,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulans av kommunala kvalitetsprogram,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarandefrågor,2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om trafikplanering och kollektivtrafiksystem,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kretsloppsarbete och Agenda 21,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vattenkvalitet och ombyggnation av ledningssystem,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sanering av förorenade områden,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biologisk mångfald i städerna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samlad policy över användandet av strandnära mark i tätorter
och tätortsnära områden,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nationalstadsparker,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om direktvalda stadsdelsnämnder,3
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny planeringsstrategi,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbete och företagande,1
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnomsorg, skola och utbildning,1
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högre utbildning och forskning i storstadsmiljö,1
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om serviceneddragningar inom statliga bolags och myndigheters
verksamheter,1
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibliotekens roll i utvecklingen mot en god stadsmiljö,1
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de ideellt drivna samlingslokalernas roll,1
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hälsoutvecklingen,1
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om närhet till vårdinstitutioner,1
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulans till kommunala trygghetsplaner.4

Stockholm den 21 oktober 1998
Margareta Andersson (c)
Sofia Jonsson (c)

Birgitta Sellén (c)

Agne Hansson (c)

Erik Arthur Egervärn (c)





































1 Yrkandena 1, 7 och 16-23 hänvisade till AU.
2  Yrkande 6 hänvisat till KrU.
3  Yrkande 14 hänvisat till KU.
4  Yrkande 24 hänvisat till JuU.