De kooperativa idéerna utgår ifrån och bygger på demokrati, delaktighet
och engagemang. Människor går samman för att lösa gemensamma
problem. De som bor i städernas utsatta bostadsområden borde ges
möjligheter att gå samman för att lösa för dem angelägna frågor. Här kan
kooperativ hyresrätt vara en möjlighet att tillföra hyresrätten nytt innehåll
som ger ytterligare bovärde för hyresgästerna.
Den 1 januari 1987 trädde lagen om försöksverksamhet med kooperativ
hyresrätt i kraft. Lagen hade redan från början en begränsad giltighetstid och
avsikten var att verksamheten skulle utvärderas. Därefter skulle ett
ställningstagande göras till en eventuell permanentning av upplåtelseformen.
Den tillfälliga lagstiftningen har sedan förlängts vid ett par tillfällen och
gäller nu till och med utgången av 1998.
Sammanlagt har 63 föreningar bedrivit verksamhet med kooperativ
hyresrätt. En del har bedrivit verksamheten enligt den s.k. ägarmodellen och
andra enligt den s.k. arrendemodellen. Flertalet av de föreningar som arbetat
enligt ägarmodellen har sedan upphört eller ombildats till bostadsrätt.
Däremot finns nästan samtliga, 43 stycken, av de föreningar som arbetat efter
arrendemodellen kvar i dag.
Upplåtelseformen rymmer både möjligheter och problem. I huvudsak är
dock erfarenheterna mycket goda. Ett verkligt boendeinflytande har skapats.
Hyresgästerna får reella möjligheter att påverka sin boendemiljö och sina
boendekostnader.
Hyresvärden får engagerade hyresgäster som tar ansvar, trivsammare
bostadsområden och ökat kvarboende.
Kommunen får hyresgäster med större intresse för lokal demokrati, socialt
stabila och väl fungerande bostadsområden.
I regeringens proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -
från invandrarpolitik till integrationspolitik framhålls problemen med en
tilltagande segregation och utsatta bostadsområden. I propositionen skriver
regeringen att det behövs en samhällelig kraftsamling för att stoppa den
långvariga negativa utvecklingen. Det framhålls också att lösningarna på
problemen måste sökas lokalt och bygga på ett starkt engagemang hos de
boende om de ska ha förutsättningar att fungera långsiktigt.
Huvudinriktningen för statens stöd ska vara att underlätta att de insatser som
bedöms framgångsrika övergår till ordinarie verksamhet, särskilt sådan
verksamhet som präglas av ömsesidighet.
Några sakliga argument mot den kooperativa hyresrätten har inte
framkommit. Boverket har i sin utvärdering pekat på några brister som
upplåtelseformen har enligt försökslagstiftningen, men också visat hur dessa
brister kan åtgärdas i en permanent lagstiftning.
En permanent lag om kooperativ hyresrätt skulle visa på en vilja att stödja
den kooperativa idén; en utveckling där de boende tillsammans arbetar för att
ta ansvar för sitt kvarter och bostadsområde. Den skulle bidra till ökat
inflytande och ökad delaktighet. Den skulle också ge ett erkännande till
Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) som nu arbetat framgångs-
rikt i över 80 år, men fortfarande verkar med stöd av undantagsregler i
lagstiftningen. Den kooperativa hyresrätten är en betydligt vanligare
upplåtelseform i andra västeuropeiska länder än här.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en permanent lagstiftning vad gäller kooperativ
hyresrätt.