De kooperativa idéerna utgår ifrån och bygger på demokrati, delaktighet och engagemang. Människor går samman för att lösa gemensamma problem. De som bor i städernas utsatta bostadsområden borde ges möjligheter att gå samman för att lösa för dem angelägna frågor. Här kan kooperativ hyresrätt vara en möjlighet att tillföra hyresrätten nytt innehåll som ger ytterligare bovärde för hyresgästerna.
Den 1 januari 1987 trädde lagen om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt i kraft. Lagen hade redan från början en begränsad giltighetstid och avsikten var att verksamheten skulle utvärderas. Därefter skulle ett ställningstagande göras till en eventuell permanentning av upplåtelseformen. Den tillfälliga lagstiftningen har sedan förlängts vid ett par tillfällen och gäller nu till och med utgången av 1998.
Sammanlagt har 63 föreningar bedrivit verksamhet med kooperativ hyresrätt. En del har bedrivit verksamheten enligt den s.k. ägarmodellen och andra enligt den s.k. arrendemodellen. Flertalet av de föreningar som arbetat enligt ägarmodellen har sedan upphört eller ombildats till bostadsrätt. Däremot finns nästan samtliga, 43 stycken, av de föreningar som arbetat efter arrendemodellen kvar i dag.
Upplåtelseformen rymmer både möjligheter och problem. I huvudsak är dock erfarenheterna mycket goda. Ett verkligt boendeinflytande har skapats.
Hyresgästerna får reella möjligheter att påverka sin boendemiljö och sina boendekostnader.
Hyresvärden får engagerade hyresgäster som tar ansvar, trivsammare bostadsområden och ökat kvarboende.
Kommunen får hyresgäster med större intresse för lokal demokrati, socialt stabila och väl fungerande bostadsområden.
I regeringens proposition 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik framhålls problemen med en tilltagande segregation och utsatta bostadsområden. I propositionen skriver regeringen att det behövs en samhällelig kraftsamling för att stoppa den långvariga negativa utvecklingen. Det framhålls också att lösningarna på problemen måste sökas lokalt och bygga på ett starkt engagemang hos de boende om de ska ha förutsättningar att fungera långsiktigt. Huvudinriktningen för statens stöd ska vara att underlätta att de insatser som bedöms framgångsrika övergår till ordinarie verksamhet, särskilt sådan verksamhet som präglas av ömsesidighet.
Några sakliga argument mot den kooperativa hyresrätten har inte framkommit. Boverket har i sin utvärdering pekat på några brister som upplåtelseformen har enligt försökslagstiftningen, men också visat hur dessa brister kan åtgärdas i en permanent lagstiftning.
En permanent lag om kooperativ hyresrätt skulle visa på en vilja att stödja den kooperativa idén; en utveckling där de boende tillsammans arbetar för att ta ansvar för sitt kvarter och bostadsområde. Den skulle bidra till ökat inflytande och ökad delaktighet. Den skulle också ge ett erkännande till Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) som nu arbetat framgångs- rikt i över 80 år, men fortfarande verkar med stöd av undantagsregler i lagstiftningen. Den kooperativa hyresrätten är en betydligt vanligare upplåtelseform i andra västeuropeiska länder än här.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en permanent lagstiftning vad gäller kooperativ hyresrätt.
Stockholm den 26 oktober 1998
Eva Arvidsson (s)
Karin Olsson (s) Christina Axelsson (s)