Antalet äldre ökar fortfarande och därmed också behovet av
ändamålsanpassade vårdbostäder. Tyvärr finns det nu en risk för att
produktionen av nya vårdbostäder minskar kraftigt, eller rent utav
upphör. Ett skäl är att gällande regleringar på bostadsmarknaden riskerar
att resultera i att bostadsbolagen m.fl. inte får täckning för sina årliga
kostnader i vårdbostäderna.
Kort bakgrund och historik
När de traditionella ålderdomshemmen skulle ersättas på 1980-talet
byggdes ofta fullvärdiga lägenheter på minst 1 rum och kök eller 11/2
rum och kokvrå (ca 50 m2). Utvecklingen har därefter gått mot mindre
lägenheter. I nya vårdbostäder görs ofta flera avsteg från begreppet
"fullvärdig bostad" i fråga om de enskilda lägenheternas storlek och
standard. Dessa avsteg kompenseras då med motsvarande funktioner i
"bostadsanknutna gemensamhetsutrymmen".
I dagens produktion av vårdbostäder dominerar mindre lägenhetstyper på
30-40 m2 såsom 1 rum och kokskåp eller 11/2 rum och kokskåp. Grupper om
sex till tio lägenheter delar på gemensamhetsutrymmen, t.ex. stort kök med
matplats samt allrum m.m. Experter inom vård och omsorg betonar vikten av
att gemensamma samvaroutrymmen tillskapas. Dessa utrymmen har inget att
göra med större tillagningskök, allmänna matsalar och personalutrymmen
m m, vilka klassas som vårdlokaler. Statligt bostadsstöd lämnas under vissa
förutsättningar till sådana gemensamma samvaroutrymmen som hör till
lägenheterna, men sådant stöd lämnas däremot inte till vårdlokaler eller
andra utrymmen som de boende inte betalar hyra för.
Problembeskrivning
I hyreskontraktet för en vårdbostad skall enbart anges lägenhetens
bostadsarea. Hyresgästen betalar, förutom de årliga kostnaderna för
lägenheten, även för sin andel i andra utrymmen som hör till lägenheten,
t.ex. trapphus, korridorer, tvättstuga, förråd och utrymmen för teknisk
försörjning. Principen så långt är densamma som för traditionella
hyreslägenheter i flerbostadshus, dock med den skillnaden att
kommunikationsutrymmena ofta ökar betydligt för vårdbostäder genom
byggnadens plantekniska utformning.
Problemställningen berör i huvudsak de bostadsanknutna gemensamhets-
utrymmena. De årliga kostnaderna för dessa fördelas på lägenheterna, vilket
får till följd att hyran uttryckt i kronor per kvadratmeter lägenhetsarea ökar
väsentligt. Hyresgästerna och deras organisation anser att kommunen skall
svara för den hyreskostnad som belöper på sådana utrymmen.
I samband med prövning av skälig hyra enligt bruksvärdessystemet blir det
helt orimligt om jämförelser görs mot traditionella bostäder, eftersom vård-
bostäder är en helt annan boendeform. Det är principiellt viktigt att sådana
jämförelser istället görs mot likvärdiga vårdbostäder, därför att boende-
formen är unik med sin koppling till gemensamma utrymmen och till ett hel-
hetskoncept som innebär tillgång till vård, omsorg och service dygnet runt.
Det finns mot den bakgrunden skäl för riksdagen att hos regeringen begära
en översyn av hur hyressättningen i vårdbostäder påverkas av den hyres-
lagstiftning vi idag har på området. Inte minst om effekterna riskerar att
resultera i minskat bostadsbyggande i en tid då behoven snarare ökar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av hyreslagstiftningen.