Tillämpningen av jordförvärvslagen vid juridiska personers förvärv av
enskild skog fungerar allt oftare inte i enlighet med lagens och
förarbetenas intentioner. Det blir allt vanligare att juridiska personer får
förvärva enskilt ägd skog som enligt lagen och förarbetena även
fortsättningsvis borde ägas av enskilda.
Planeringssituationen, ransoneringsregler, generationsskiftesproblematiken
och skatteförhållanden ger oftast juridiska personer bättre betalningsförmåga
för skogsfastigheten än vad som gäller för enskilda köpare. Speciellt gäller
detta "välbestockade" fastigheter där ett bolag snabbt kan göra stora uttag
men där en enskild ägare måste ransonera uttagen och planera för en uthållig
verksamhetsintensitet och stabil inkomstkälla. Ett av jordförvärvslagens
viktiga syften är att hindra att enskild skog till följd av dessa ojämlika
förutsättningar successivt blir uppköpt av juridiska personer.
Tillämpningen av de aktuella delarna av jordförvärvslagen är komplex
med en rad successiva steg, överväganden och prioriteringar. Efter hand har
det visat sig att det finns tolkningsmöjligheter, svagheter och brister i lagen
och dess tillämpning som allt oftare leder till att enskild skog köps upp av
juridiska personer.
Ett av grundproblemen är att juridiska personer genom sin högre
betalningsförmåga och sin större affärserfarenhet kommer i läge att teckna
köpeavtal med säljaren. Regelverkets tillämpning och bristen i över-
klagandemöjligheterna gör sedan att enskilda köpare inte ges möjlighet att
komma in i ett prövningsförfarande trots att de i princip är prioriterade
köpare enligt lagen.
Ett annat grundproblem är att reglerna om att juridiska personer skall
lämna kompensationsmark vid köp av enskild skog i de allra flesta fall inte
fungerar i praktiken så som lagen avser. I många fall ställs inga sådana krav
och inte heller fungerar uppföljningen av kompensationskravet. I de fall där
kompensation ändock aktualiseras sker det ofta på ett olämpligt sätt i fråga
om tid, plats och värde.
Kompensationskravet skall bl a följas upp med så kallade markbalanser för
juridiska personer som förvärvat enskild skog. Upprättande och uppföljning
av markbalanser är i praktiken så gott som obefintliga.
Skrivningar som kan utnyttjas för att kringgå lagens syfte återfinns i
jordförvärvslagen 5 §.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utformningen och
tillämpningen av 5 § jordförvärvslagen (1979:230) om juridiska personers
förvärvsprövning.