En social bostadspolitik för en hållbar utveckling kräver förändringar i
den förda bostadspolitiken. Bostaden tenderar mer och mer att bli en
handelsvara vilken som helst och där kraven på hyresgästerna ökar på
alla plan. Hyreskostnaderna som andel av disponibel inkomst har för
länge sedan passerat taket för vad som är rimligt. Många hyresvärdar,
både kommunala och privata, ställer orimliga krav på sina hyresgäster.
Dessutom skiftar kraven väsentligt och godtycket ökar. I takt med att
bostadsförmedlingarna avvecklas, så sköter fastighetsägarna
bostadsuthyrningen på egen hand. Kraven från ägarna, både kommunala
och privata, är stora när det gäller avkastning på insatt kapital och kan gå
före en social bostadspolitik. Vänsterpartiet utvecklar frågorna om social
bostadspolitik i annan motion. I denna motion tas en del hyresrättsliga
frågor upp, bland annat i hyreslagen och i bostadsförvaltningslagen, där
Vänsterpartiet föreslår vissa förändringar.
Överklagningsrätt
Som bostadssökande har man väldigt små möjligheter att få en ansökan
om en bostad hos en hyresvärd prövad om ansökan avslås. Det enda
tillfället är när man anser att man fått nej till en lägenhet på grund av
diskriminering. Då kan frågan väckas hos
Diskrimineringsombudsmannen, men prövningen gäller då enbart frågan
om diskriminering eller ej, inte rätten till att få ett hyreskontrakt. Kraven
hyresvärden ställer på sina tilltänkta hyresgäster för att få ett
hyreskontrakt är godtyckliga och varierar kraftigt från hyresvärd till
hyresvärd och från kommun till kommun. Dessa krav är ensidigt riktade
och ställer den bostadssökande helt i händerna på hyresvärden.
Det blir allt vanligare att hyresvärdar kräver borgen för att hyra ut.
Regeringen har reglerat kraven för den som går i borgen, genom att
borgenärskravet har tidsbegränsat vilket är positivt. Däremot finns det inga
krav eller regler för när det är rimligt att få ställa borgenskrav för att hyra
ut.
Även här är den bostadssökande utsatt för ett hyresvärdarnas godtycke.
Regeringen bör återkomma med förslag som stärker den bostadssökandes rätt
att kunna pröva en hyresvärds skäl att neka rätten till ett hyreskontrakt. Detta
bör ges regeringen till känna.
Vräkningar
Varje år så vräks ca 7 000 hyresgäster, varav många försvinner helt ur
statistiska sammanhang, blir hemlösa eller skaffar sig tillfälliga boenden,
utan fast adress. Därför är det viktigt att undvika onödiga uppsägningar
och ha ett system som inte gör det så lätt att säga upp ett hyreskontrakt.
Rätten till ett hem är viktigt för att inte tappa fotfästet och hamna i
riskzonen, eller slås ut ur samhällsgemenskapen.
Vänsterpartiet anser att händelseförloppet vid hot om vräkning pga
utebliven hyresinbetalning bör ske i tre steg. Innan hyresvärden ges rätt att
säga upp hyreskontraktet bör hyresvärden vara skyldig att skicka ut en
betalningspåminnelse. Därefter kan proceduren fortsätta som i dag. Andra än
socialnämnden bör kunna garantera att en försenad hyra skall betalas,
eftersom trycket på socialtjänsten är stort och en del människor drar sig för
att uppsöka socialtjänsten. Skälen för att kunna få behålla sin hyresrätt bör
vara flera än de som i dag anges i regelsystemet och ges en mer individuell
prövning. Detta bör ges regeringen till känna.
Förvärv av hyresfastighet
Ett förvärv av en fastighet skall i dag kunna anmälas av både en köpare
och en säljare. Kommunernas prövningsrätt av förvärvet har förlängts till
fyra månader och kommunerna är skyldiga att bereda
hyresgästorganisationerna yttranderätt över en förvärvsanmälan. Den
som köpt en fastighet på exekutiv auktion skall söka förvärvstillstånd
inom ett år. Köparen kan också få sälja fastigheten vidare inom ett år.
Vänsterpartiet anser att den lagstiftningen skall skärpas ytterligare.
Förvärvstillstånd bör krävas även av bolag vars huvudsakliga uppgift är
annan verksamhet än att äga och förvalta fastigheter. I dag gäller detta
krav endast bolag med mer än 50 % av sin verksamhet som
fastighetsägare. Detta är inte rimligt utan bör ändras. Förvärvsreglerna
bör också gälla hyresradhus, som inte ingår i
förvärvstillståndsprövningen i dag, eftersom de i taxeringsavseende
betraktas som småhus. Detta bör ges regeringen till känna.
Hyresgästinflytandet vid ombyggnation
Den 1 april 1997, infördes ett nytt system för hyresgästinflytande vid
ombyggnation. Det var en klar förbättring av det rådande läget, men
redan vid riksdagsbehandlingen, uppmärksammades behovet av att
överväga två frågor. Den ena är påföljden för hyresvärd som inte följer
reglerna om hyresgästinflytande, den andra är hyresvärdens möjlighet att
säga upp avtal inför en större ombyggnad. Regeringen har tillsatt en
utredning, som bland annat skall behandla de frågor som riksdagen tog
upp. Utredningen skall redovisa sina förslag senast 31 augusti 1999.
Eftersom det redan visat sig att det finns påtagliga brister i systemet, så
finns det anledning att redan nu gå in och ändra i detta innan utredningen
kommit med sina förslag, för att förhindra fler ombyggnationer med
"olycklig utgång".
Av beslut i bl.a. hyresnämnden i Stockholm framgår klara brister i
lagstiftningen. I ett aktuellt fall har hyresvärden fått vissa hyresgästers
godkännande till enkla åtgärder i enskilda lägenheter, medan några inte
lämnat sitt godkännande. Hyresvärden ansökte om tillstånd hos
hyresnämnden om att få utföra åtgärder i de lägenheter där hyresgästerna inte
lämnat sitt tillstånd till detta. Innan nämnden prövat frågan påbörjades
arbetena i fastigheten och vattentillförsel till WC och dusch stängdes av
innan alla flyttat ut.
Syftet med nuvarande regler var att stimulera till samråd och förhandlingar
mellan fastighetsägare och hyresgäster, men alltför ofta så går fastighets-
ägaren till hyresnämnden direkt om inte hyresgästerna skriver under
villkoren för ombyggnationen. En-månadsregeln bör ändras till att det måste
gå åtminstone tre månader innan hyresvärden får gå till hyresnämnden med
sin begäran. Ännu bättre vore en regel liknande den i hyresförhandlingslagen
om att man får gå till hyresnämnden först när förhandlingarna strandat och
att detta kan dokumenteras. Önskvärt är också att det blir en koppling mellan
förhandlingarna om åtgärderna och förhandlingen om den kommande
hyresnivån. Dessa förhandlingar bör samordnas.
I det aktuella ärendet i hyresnämnden ansågs det att hyresvärden hade ett
beaktansvärt intresse av att få åtgärder genomförda i badrum och kök.
Åtgärderna innebar bl.a. utbyte av köksinredning, trots att hyresgästerna
anser att de tidsenliga platsbyggda snickerierna var fullt funktionsdugliga
och borde bevaras. I badrummen så förordade hyresgästerna inläggning av
plastmatta i stället för klinkers och att det saknades skäl att byta ut
elementen
mot handdukstorkar. Hyresgästernas protester gav inget resultat och mot den
bakgrunden kan man ifrågasätta om hyresgästerna med det nya systemet fått
ett utökat inflytande, annat än när "lyxåtgärder" utförs.
Regeln om inflytandet för den enskilde hyresgästen bör stärkas genom att
kravet på om en åtgärd skall utföras eller inte, skall ha stöd av en majoritet
av berörda hyresgäster. Samtidigt bör sådana lösningar eftersträvas, t.ex. för
placering av va-stammar, så att planlösningsvariationer blir möjliga.
Om en större ombyggnation medför att hyresgästen tillfälligt måste lämna
sin lägenhet, så skall inte hyresvärden, mot hyresgästens vilja, kunna säga
upp hyresavtalet om det är möjligt för hyresgästen att flytta tillbaka igen.
Dessa förändringar i hyreslagen avseende ombyggnationer, bör regeringen
genomföra redan nu. Detta bör ges regeringen till känna.
Bostadsförvaltningslagen
Numera skall även brister i underhåll som fanns före inflyttning i en
lägenhet åtgärdas. Det är bra, men den enskilde hyresgästen kan uppleva
det som besvärligt att påtala detta och få åtgärderna utförda. Här bör
hyresgästorganisationerna kunna ges ett större inflytande, och det bör bli
möjligt att ingripa på ett tidigare stadium än vad som är fallet i dag,
genom t.ex. en förvaltningsanmälan. Boverket har i en utredning
föreslagit sådana åtgärder och regeringen bör komma med förslag utifrån
Boverkets intentioner. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överklagningsrätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vräkningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förvärv av hyresfastighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hyresgästinflytande vid ombyggnation,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsförvaltningslagen.