En social bostadspolitik för en hållbar utveckling kräver förändringar i den förda bostadspolitiken. Bostaden tenderar mer och mer att bli en handelsvara vilken som helst och där kraven på hyresgästerna ökar på alla plan. Hyreskostnaderna som andel av disponibel inkomst har för länge sedan passerat taket för vad som är rimligt. Många hyresvärdar, både kommunala och privata, ställer orimliga krav på sina hyresgäster. Dessutom skiftar kraven väsentligt och godtycket ökar. I takt med att bostadsförmedlingarna avvecklas, så sköter fastighetsägarna bostadsuthyrningen på egen hand. Kraven från ägarna, både kommunala och privata, är stora när det gäller avkastning på insatt kapital och kan gå före en social bostadspolitik. Vänsterpartiet utvecklar frågorna om social bostadspolitik i annan motion. I denna motion tas en del hyresrättsliga frågor upp, bland annat i hyreslagen och i bostadsförvaltningslagen, där Vänsterpartiet föreslår vissa förändringar.
Överklagningsrätt
Som bostadssökande har man väldigt små möjligheter att få en ansökan om en bostad hos en hyresvärd prövad om ansökan avslås. Det enda tillfället är när man anser att man fått nej till en lägenhet på grund av diskriminering. Då kan frågan väckas hos Diskrimineringsombudsmannen, men prövningen gäller då enbart frågan om diskriminering eller ej, inte rätten till att få ett hyreskontrakt. Kraven hyresvärden ställer på sina tilltänkta hyresgäster för att få ett hyreskontrakt är godtyckliga och varierar kraftigt från hyresvärd till hyresvärd och från kommun till kommun. Dessa krav är ensidigt riktade och ställer den bostadssökande helt i händerna på hyresvärden.
Det blir allt vanligare att hyresvärdar kräver borgen för att hyra ut. Regeringen har reglerat kraven för den som går i borgen, genom att borgenärskravet har tidsbegränsat vilket är positivt. Däremot finns det inga krav eller regler för när det är rimligt att få ställa borgenskrav för att hyra ut. Även här är den bostadssökande utsatt för ett hyresvärdarnas godtycke. Regeringen bör återkomma med förslag som stärker den bostadssökandes rätt att kunna pröva en hyresvärds skäl att neka rätten till ett hyreskontrakt. Detta bör ges regeringen till känna.
Vräkningar
Varje år så vräks ca 7 000 hyresgäster, varav många försvinner helt ur statistiska sammanhang, blir hemlösa eller skaffar sig tillfälliga boenden, utan fast adress. Därför är det viktigt att undvika onödiga uppsägningar och ha ett system som inte gör det så lätt att säga upp ett hyreskontrakt. Rätten till ett hem är viktigt för att inte tappa fotfästet och hamna i riskzonen, eller slås ut ur samhällsgemenskapen.
Vänsterpartiet anser att händelseförloppet vid hot om vräkning pga utebliven hyresinbetalning bör ske i tre steg. Innan hyresvärden ges rätt att säga upp hyreskontraktet bör hyresvärden vara skyldig att skicka ut en betalningspåminnelse. Därefter kan proceduren fortsätta som i dag. Andra än socialnämnden bör kunna garantera att en försenad hyra skall betalas, eftersom trycket på socialtjänsten är stort och en del människor drar sig för att uppsöka socialtjänsten. Skälen för att kunna få behålla sin hyresrätt bör vara flera än de som i dag anges i regelsystemet och ges en mer individuell prövning. Detta bör ges regeringen till känna.
Förvärv av hyresfastighet
Ett förvärv av en fastighet skall i dag kunna anmälas av både en köpare och en säljare. Kommunernas prövningsrätt av förvärvet har förlängts till fyra månader och kommunerna är skyldiga att bereda hyresgästorganisationerna yttranderätt över en förvärvsanmälan. Den som köpt en fastighet på exekutiv auktion skall söka förvärvstillstånd inom ett år. Köparen kan också få sälja fastigheten vidare inom ett år. Vänsterpartiet anser att den lagstiftningen skall skärpas ytterligare. Förvärvstillstånd bör krävas även av bolag vars huvudsakliga uppgift är annan verksamhet än att äga och förvalta fastigheter. I dag gäller detta krav endast bolag med mer än 50 % av sin verksamhet som fastighetsägare. Detta är inte rimligt utan bör ändras. Förvärvsreglerna bör också gälla hyresradhus, som inte ingår i förvärvstillståndsprövningen i dag, eftersom de i taxeringsavseende betraktas som småhus. Detta bör ges regeringen till känna.
Hyresgästinflytandet vid ombyggnation
Den 1 april 1997, infördes ett nytt system för hyresgästinflytande vid ombyggnation. Det var en klar förbättring av det rådande läget, men redan vid riksdagsbehandlingen, uppmärksammades behovet av att överväga två frågor. Den ena är påföljden för hyresvärd som inte följer reglerna om hyresgästinflytande, den andra är hyresvärdens möjlighet att säga upp avtal inför en större ombyggnad. Regeringen har tillsatt en utredning, som bland annat skall behandla de frågor som riksdagen tog upp. Utredningen skall redovisa sina förslag senast 31 augusti 1999. Eftersom det redan visat sig att det finns påtagliga brister i systemet, så finns det anledning att redan nu gå in och ändra i detta innan utredningen kommit med sina förslag, för att förhindra fler ombyggnationer med "olycklig utgång".
Av beslut i bl.a. hyresnämnden i Stockholm framgår klara brister i lagstiftningen. I ett aktuellt fall har hyresvärden fått vissa hyresgästers godkännande till enkla åtgärder i enskilda lägenheter, medan några inte lämnat sitt godkännande. Hyresvärden ansökte om tillstånd hos hyresnämnden om att få utföra åtgärder i de lägenheter där hyresgästerna inte lämnat sitt tillstånd till detta. Innan nämnden prövat frågan påbörjades arbetena i fastigheten och vattentillförsel till WC och dusch stängdes av innan alla flyttat ut.
Syftet med nuvarande regler var att stimulera till samråd och förhandlingar mellan fastighetsägare och hyresgäster, men alltför ofta så går fastighets- ägaren till hyresnämnden direkt om inte hyresgästerna skriver under villkoren för ombyggnationen. En-månadsregeln bör ändras till att det måste gå åtminstone tre månader innan hyresvärden får gå till hyresnämnden med sin begäran. Ännu bättre vore en regel liknande den i hyresförhandlingslagen om att man får gå till hyresnämnden först när förhandlingarna strandat och att detta kan dokumenteras. Önskvärt är också att det blir en koppling mellan förhandlingarna om åtgärderna och förhandlingen om den kommande hyresnivån. Dessa förhandlingar bör samordnas.
I det aktuella ärendet i hyresnämnden ansågs det att hyresvärden hade ett beaktansvärt intresse av att få åtgärder genomförda i badrum och kök. Åtgärderna innebar bl.a. utbyte av köksinredning, trots att hyresgästerna anser att de tidsenliga platsbyggda snickerierna var fullt funktionsdugliga och borde bevaras. I badrummen så förordade hyresgästerna inläggning av plastmatta i stället för klinkers och att det saknades skäl att byta ut elementen mot handdukstorkar. Hyresgästernas protester gav inget resultat och mot den bakgrunden kan man ifrågasätta om hyresgästerna med det nya systemet fått ett utökat inflytande, annat än när "lyxåtgärder" utförs.
Regeln om inflytandet för den enskilde hyresgästen bör stärkas genom att kravet på om en åtgärd skall utföras eller inte, skall ha stöd av en majoritet av berörda hyresgäster. Samtidigt bör sådana lösningar eftersträvas, t.ex. för placering av va-stammar, så att planlösningsvariationer blir möjliga.
Om en större ombyggnation medför att hyresgästen tillfälligt måste lämna sin lägenhet, så skall inte hyresvärden, mot hyresgästens vilja, kunna säga upp hyresavtalet om det är möjligt för hyresgästen att flytta tillbaka igen. Dessa förändringar i hyreslagen avseende ombyggnationer, bör regeringen genomföra redan nu. Detta bör ges regeringen till känna.
Bostadsförvaltningslagen
Numera skall även brister i underhåll som fanns före inflyttning i en lägenhet åtgärdas. Det är bra, men den enskilde hyresgästen kan uppleva det som besvärligt att påtala detta och få åtgärderna utförda. Här bör hyresgästorganisationerna kunna ges ett större inflytande, och det bör bli möjligt att ingripa på ett tidigare stadium än vad som är fallet i dag, genom t.ex. en förvaltningsanmälan. Boverket har i en utredning föreslagit sådana åtgärder och regeringen bör komma med förslag utifrån Boverkets intentioner. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överklagningsrätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vräkningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förvärv av hyresfastighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hyresgästinflytande vid ombyggnation,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadsförvaltningslagen.
Stockholm den 22 oktober 1998
Owe Hellberg (v)
Sten Lundström (v) Maggi Mikaelsson (v) Kjell-Erik Karlsson (v) Jonas Ringqvist (v)