Koloniträdgårdar som medel i integrationspolitiken
Intresset bland allmänheten för trädgårdsodling förefaller ha ökat
markant under de senaste åren. Men långt ifrån alla trädgårdsintresserade
har en egen villa- eller radhusträdgård eller tillgång till fritidshus med
trädgård. Bland dem som bor i flerbostadshus på större orter, dvs.
närmare hälften av befolkningen, är det många som saknar ekonomiska
möjligheter att flytta till en bostad med tillhörande trädgård. För dessa är
det viktigt att det i stället finns möjlighet att till rimlig kostnad arrendera
en kolonilott, med eller utan kolonistuga. Koloniträdgårdar i eller nära
tätorterna ger möjlighet till odling av köksväxter, potatis, frukt, bär och
blommor - både som fritidsnöje och för det egna hushållets behov.
Kolonisterna har trädgårdsintresset gemensamt och får lätt kontakt med
varandra på sitt område. Som regel har de dessutom gemensamt ansvar för
koloniområdet genom den lokala koloniföreningen som de är medlemmar i.
Många koloniföreningar har ett vitalt föreningsliv med bl.a.en omfattande
studieverksamhet. Man kan säga att en koloniförening fungerar som ett
lokalsamhälle som det är lätt att bli delaktig i.
Många invandrade kommer från miljöer med en egen odlingstradition och
har intresse av att även i sitt nya land kunna odla trädgårdsprodukter för sitt
eget hushåll. Det stora flertalet bor i flerbostadshus och söker sig därför till
koloniområden för att få möjlighet att odla. Många har med sig ett
odlingskunnande som på koloniområdet möts med intresse och respekt även
av dem som har vuxit upp i vårt land. Här möter invandrarna också den
svenska förenings- och folkrörelsetraditionen. En del av dem blir för första
gången i livet delaktiga i demokratiska beslutsprocesser för självförvaltning
och konfliktlösning, när de blir medlemmar i den lokala koloniföreningen.
Där kommer också den svenska synen på miljöfrågor till uttryck i form av
ekologiska odlingsmetoder, kompostering m.m.
Koloniträdgårdsverksamhet är således ett beprövat sätt att underlätta
kontakter mellan svenskar och invandrade. Att anlägga koloniområden och
starta koloniföreningar är därför något som bör vara ett naturligt inslag i
projekt som syftar till att göra invandrartäta bostadsområden mer attraktiva
eller kretsloppsanpassade. Även i andra sammanhang kan kolonilotter, med
eller utan stugor, vara en tillgång som bör uppmärksammas. Detta bör
beaktas, såväl vid fördelningen av stöd till lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet, som vid utformningen av stöd till integrationsarbetet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om koloniträdgårdsverksamhet som en tillgång i arbetet med att öka
kontakterna mellan invandrade och svenskar i samhället.
Stockholm den 25 oktober 1998
Maggi Mikaelsson (v)
Jonas Ringqvist (v)
Ulla Hoffmann (v)
Sten Lundström (v)