med anledning av prop. 1998/99:62 Vissa byggfrågor m.m.
I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om
hissar och andra anordningar i byggnadsverk. Regeringen
bemyndigas att meddela föreskrifter om nya krav på
befintliga hissar i byggnader. Möjligheterna att med stöd av
plan- och bygglagen ingripa mot eftersatt underhåll av
byggnadsverk och anordningar i byggnadsverk tydliggörs.
I propositionen föreslås också att en- och tvåbostadshus undantas från den
obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem. Dessutom föreslås
vissa ändringar i miljöbalken och i lagen (1998:811) för att tydliggöra
miljödomstolarnas befattning med vissa ärenden.
Moderata samlingspartiet har ingenting att invända mot de i propositionen
föreslagna lagändringarna. Däremot har vi förstått att det finns oklarheter i
plan- och bygglagen, framför allt när det gäller ansvarsfördelningen mellan
byggherren å ena sidan och den kvalitetsansvarige å andra sidan. Dessa
brister tillgodoses inte genom förslagen i propositionen och vi vill därför
anföra följande:
Termen kvalitetsansvarig har uppenbarligen skapat en viss förvirring när
det gäller ansvaret för denne och antyder att den kvalitetsansvarige har ett
ansvar för kvaliteten i byggnadsåtgärder. I lagtexten har den kvalitets-
ansvarige emellertid endast erlagts ett kontrollansvar när det gäller de
samhällskrav som enligt lag ställs på vissa i lagtexten särskilt angivna
byggnadsåtgärder, däribland installation eller väsentlig förändring av hissar,
medan det rent civilrättsliga ansvaret för kvalitetssäkringen åvilar
byggherren.
Det har framkommit att denna terminologi särskilt har missgynnat dem
som i liten skala eller privat genomför olika byggnadsåtgärder. Dessa har
lockats att tro att den kvalitetsansvarige med sin särskilda behörighet
kommer att ta ett ansvar för att det arbete som ligger under byggherrens
ansvar blir väl utfört.
Mot bakgrund av vittnesmål från företrädare för byggbranschen om den
osäkerhet som denna terminologi skapat menar Moderata samlingspartiet att
det trots bostadsutskottets tidigare ställningstaganden i frågan, är befogat att
ändra benämningen på denna kontrollfunktion. Vi föreslår därför att
beteckningen kvalitetsansvarig byts ut mot kontrollansvarig i syfte att
klargöra byggherrens eget ansvar för kvaliteten gentemot beställaren.
En annan angelägen fråga som särskilt hör samman med denna kontroll är
det ansvar som byggnadsnämnden har att utöva tillsyn över de i plan- och
bygglagen uppställda kraven på byggnader. En sådan bedömning görs även
av länsstyrelsen, då det är en förutsättning för att erhålla räntebidrag att
kraven i plan- och bygglagen är uppfyllda. I denna prövning behöver
länsstyrelsen inte ta någon hänsyn till byggnadsnämndens bedömning ens i
de fall nämnden särskilt har tagit ställning till ett visst krav. Tydligen har
det
förekommit att länsstyrelsens bedömning huruvida ett krav är uppfyllt skiljer
sig från den bedömning som har gjorts av byggnadsnämnden. Detta är
naturligtvis inte acceptabelt och skapar onödig osäkerhet om vilka krav en
byggherre har att rätta sig efter. Det ter sig olyckligt även ur samhälls-
ekonomisk synvinkel att samma prövning skall göras av flera olika
myndigheter. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till riksdagen med
förslag i frågan.
Slutligen föreslås i propositionen en ändring i bilagan till förköpslagen
(1967:868) som reglerar vilka kommuner som har en utökad förköpsrätt. I
propositionen anges att Sölvesborgs och Härjedalens kommuner har
hemställt att få utgå ur bilagan, vilket antyder att behov av en utökad
förköpsrätt inte föreligger. Moderata samlingspartiet har redan tidigare
påpekat att det kommunala planmonopolet, expropriationslagen och
överlägsna ekonomiska och personella resurser, ger kommunerna en mycket
stark ställning gentemot de enskilda fastighetsägarna. Detta ger kommunerna
möjlighet att genomföra sina planer utan att behöva använda sig av
förköpsmöjligheterna. Vi ser därför anledning att upprepa vårt krav om att
den kommunala förköpsrätten skall avskaffas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ändring av beteckningen kvalitetsansvarig till kontrollansvarig,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om olika myndigheters tillsyn
över och kontroll av samhällskrav på byggnadsåtgärder i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar avskaffa den kommunala förköpsrätten i enlighet
med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 25 mars 1999
Knut Billing (m)
Sten Andersson (m)
Inga Berggren (m)
Carl-Erik Skårman (m)
Ewa Thalén Finné (m)
Gunnar Axén (m)
Anna Lilliehöök (m)
Fredrik Reinfeldt (m)