Motion till riksdagen
1998/99:A809
av Birgitta Ahlqvist och Elisebeht Markström (s)

Lika lön för likvärdigt arbete


Sverige är världens mest jämställda land enligt FN. För att
behålla denna position krävs en mycket aktiv
jämställdhetspolitik. I världens mest jämställda land ska
kvinnor och män ha samma möjligheter att försörja sig. Idag
tjänar kvinnor i Sverige omkring 80% av männens timlöner
och till viss del beror detta på lönediskriminering på grund
av kön. Dessa löneskillnader måste tas bort.
I EU:s målsättning skulle likalönsprincipen införas i samtliga medlems-
länder. Sverige ratificerade i januari 1962. Trots detta är löneskillnaderna
idag i snitt 25% mellan kvinnor och män i EU:s medlemsländer. Trettiosex år
har förflutit och man har ännu inte nått målet.
Sverige är idag medlem av EU och har att följa de överstatliga lagar som
finns på bland annat jämställdhetsområdet. I det nya EU-fördraget -
Amsterdamfördraget - finns inskrivet att lika lön för likvärdigt arbete ska
gälla i unionen. Sverige har ratificerat fördraget.
I höstens budgetproposition föreslås 2 miljoner kronor extra till JämO för
att stärka arbetet med att utöva tillsyn över de delar av jämställdhetslagen
som rör löneskillnader mellan kvinnor och män. Detta är bra, men så länge vi
inte uppfyllt kraven på lika lön för lika och likvärdigt arbete måste kraven
ständigt öka och instrumenten bli vassare.
JämO:s möjligheter när det gäller utredningar i till exempel löneärenden är
begränsade. Både av rättssäkerhetsskäl och av ekonomiska skäl är det nöd-
vändigt att ge myndigheten sådana befogenheter att utredningarna kan
slutföras i rimlig tid och till rimliga kostnader.
Ett sätt att åtgärda problemet vore att förstärka 33§ i jämställdhetslagen.
Den bestämmelsen ger visserligen JämO rätt att få ut det skriftliga material
som behövs i JämO:s tillsyn men den kan inte användas för att till exempel
få till stånd intervjuer på en arbetsplats om arbeten som ska jämföras i en
utredning om lönediskriminering. Enligt JämO har utredningsarbetet
obstruerats av både arbetsgivarerepresentanter, av manliga jämförelse-
personer och tyvärr också av lokala fackliga företrädare. Denna obstruktion
har dessutom varit framgångsrik, vilket ger signalen till allmänheten att det
inte lönar sig att göra anmälan om lönediskriminering. Anmälningarna
upphör, men lönediskrimineringen fortgår. JämO:s möjligheter till
ingripande behöver förbättras. Därför bör en översyn och förstärkning av den
befintliga jämställdhetslagen genomföras.
Bilden av löneskillnader mellan kvinnor och män på svensk arbetsmarknad
är mörk. Trots goda ambitioner har problemen inte lösts kollektiv-
avtalsvägen.
Ytterligare initiativ från regeringen vore därför, för att påskynda utveck-
lingen och stödja fackförbund och arbetsgivare som vill prioritera löne-
diskrimineringsfrågan i avtalsförhandlingar, en arbetsvärderingsguide. Flera
av fackförbunden skulle önska sig en guide med könsneutrala arbets-
värderingssystem. Denna kunde användas av fackliga organisationer och
arbetsgivare som arbetar hårt med löneproblemen och som skulle nå längre
om man hade ett stöd från JämO i form av en guide.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lika lön för lika och likvärdigt arbete.

Stockholm den 24 oktober 1998
Birgitta Ahlqvist (s)

Elisebeht Markström (s)