Sverige är världens mest jämställda land enligt FN. För att behålla denna position krävs en mycket aktiv jämställdhetspolitik. I världens mest jämställda land ska kvinnor och män ha samma möjligheter att försörja sig. Idag tjänar kvinnor i Sverige omkring 80% av männens timlöner och till viss del beror detta på lönediskriminering på grund av kön. Dessa löneskillnader måste tas bort.
I EU:s målsättning skulle likalönsprincipen införas i samtliga medlems- länder. Sverige ratificerade i januari 1962. Trots detta är löneskillnaderna idag i snitt 25% mellan kvinnor och män i EU:s medlemsländer. Trettiosex år har förflutit och man har ännu inte nått målet.
Sverige är idag medlem av EU och har att följa de överstatliga lagar som finns på bland annat jämställdhetsområdet. I det nya EU-fördraget - Amsterdamfördraget - finns inskrivet att lika lön för likvärdigt arbete ska gälla i unionen. Sverige har ratificerat fördraget.
I höstens budgetproposition föreslås 2 miljoner kronor extra till JämO för att stärka arbetet med att utöva tillsyn över de delar av jämställdhetslagen som rör löneskillnader mellan kvinnor och män. Detta är bra, men så länge vi inte uppfyllt kraven på lika lön för lika och likvärdigt arbete måste kraven ständigt öka och instrumenten bli vassare.
JämO:s möjligheter när det gäller utredningar i till exempel löneärenden är begränsade. Både av rättssäkerhetsskäl och av ekonomiska skäl är det nöd- vändigt att ge myndigheten sådana befogenheter att utredningarna kan slutföras i rimlig tid och till rimliga kostnader.
Ett sätt att åtgärda problemet vore att förstärka 33§ i jämställdhetslagen. Den bestämmelsen ger visserligen JämO rätt att få ut det skriftliga material som behövs i JämO:s tillsyn men den kan inte användas för att till exempel få till stånd intervjuer på en arbetsplats om arbeten som ska jämföras i en utredning om lönediskriminering. Enligt JämO har utredningsarbetet obstruerats av både arbetsgivarerepresentanter, av manliga jämförelse- personer och tyvärr också av lokala fackliga företrädare. Denna obstruktion har dessutom varit framgångsrik, vilket ger signalen till allmänheten att det inte lönar sig att göra anmälan om lönediskriminering. Anmälningarna upphör, men lönediskrimineringen fortgår. JämO:s möjligheter till ingripande behöver förbättras. Därför bör en översyn och förstärkning av den befintliga jämställdhetslagen genomföras.
Bilden av löneskillnader mellan kvinnor och män på svensk arbetsmarknad är mörk. Trots goda ambitioner har problemen inte lösts kollektiv- avtalsvägen.
Ytterligare initiativ från regeringen vore därför, för att påskynda utveck- lingen och stödja fackförbund och arbetsgivare som vill prioritera löne- diskrimineringsfrågan i avtalsförhandlingar, en arbetsvärderingsguide. Flera av fackförbunden skulle önska sig en guide med könsneutrala arbets- värderingssystem. Denna kunde användas av fackliga organisationer och arbetsgivare som arbetar hårt med löneproblemen och som skulle nå längre om man hade ett stöd från JämO i form av en guide.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lika lön för lika och likvärdigt arbete.
Stockholm den 24 oktober 1998
Birgitta Ahlqvist (s) Elisebeht Markström (s)