Motion till riksdagen
1998/99:A808
av Lennart Daléus m.fl. (c)

Jämställdhet


1 Inledning
Centerpartiets vision är ett jämställt, decentraliserat och ekologiskt
samhälle, med en stark medborgarroll och där kvinnor och män delar på
ansvaret för hem och familj liksom på förvärvsarbete. För att kvinnors
och mäns livsvillkor ska bli lika goda krävs att kvinnors inflytande över
politiska beslut och över den egna arbetsituationen stärks. Till
livskvaliteten hör också att kvinnor och män har lika mycket tid över för
motion, föreningsliv och specialintressen.
Alla former av diskriminering som begränsar människans frihet står i
motsats till Centerpartiets uppfattning om alla människors lika värde och
rättighet. Jämställdhetsarbetet måste utgå från att alla människor visar
ömsesidig respekt för varandras integritet, egenart och lika värde. När
livsvillkoren för kvinnor och män blir lika, och när kvinnor och män har lika
mycket inflytande över de politiska besluten och på arbetsmarknaden, ökar
kompetensen i hela samhället. Det övergripande målet för jämställd-
hetsarbetet måste vara att värderingar som syftar till jämställdhet ska
genomsyra all verksamhet och komma till uttryck i samhällsarbetet. Det
innebär också att ett kvinno- och mansperspektiv måste läggas på alla
politiska beslut inom alla samhällsektorer. Med decentralisering och
närdemokrati som utgångspunkt skapar vi förutsättningar för ett jämställt
samhälle.
Könsroller och värderingar grundläggs tidigt. Familjens och skolans roll i
jämställdhetsarbetet är därför viktig och behöver stöd för attitydförändringar
och för att kunna bryta ett i många fall negativt könsrollsmönster. Ett aktivt
jämställdhetsarbete måste starta redan under tonårstiden, med inriktning på
attitydförändringar både vad gäller ungdomars språk och samlevnad. Inom
fritids- och kultursektorn finns också negativa könsrollsmönster som måster
brytas. Det gäller i hög grad samhällets stöd till idrott och olika fritids-
sysselsättningar där flickors aktiviteter ofta får mindre samhällstöd än vad
pojkarnas aktiviteter får.
Jämställdhet får inte betraktas som ett avgränsat politikerområde, skilt från
övriga. Jämställdhetsarbetet är lika viktigt för män som för kvinnor. Alla
människor är unika. Kvinnors och mäns kunskaper, egenskaper och
erfarenheter är olika. Dessa olikheter måste tas till vara som en resurs i det
gemensamma samhällsarbetet. Utgångspunkten måste vara att vi värderar
olika egenskaper på ett likvärdigt sätt. Då uppnår vi jämställdhet och
demokrati.
Sverige behöver en samordnad lagstiftning mot all diskriminering - såväl
när det gäller kvinnor, invandrare, handikappade som homosexuella. Vi
behöver ett starkt skydd mot våld och hets mot utsatta grupper.
2 Inflytande och makt
Demokratin bygger på delaktighet och inflytande. Både kvinnor och män
behövs i beslutsprocesserna på samhällets alla nivåer. Politiska beslut
kan få olika konsekvenser för kvinnor och män. När besluten fattas i en
jämställd församling och när både kvinnors och mäns kunskaper och
erfarenheter tas till vara, präglar detta besluten. För jämställdheten är det
viktigt att fler kvinnor engagerar sig och tar plats i politiken.
Sedan valet 1998 är fördelningen mellan kvinnor och män i riksdagen 200
män och 149 kvinnor. Kvinnorna utgör därmed ca 43 procent, men det är
fortfarande männen som dominerar på de tunga ledande posterna. Målet
måste vara att vi har lika stor kvinnorepresentation även i de ledande
positionerna. Då kommer samhället att fungera lika bra för kvinnor som för
män.
Det krävs ett reellt inflytande för att kunna påverka och förändra. Vi måste
ingående analysera varför så många, främst kvinnor och ungdomar, trots ett
stort politiskt intresse ändå  känner sig utanför den politiska processen. Det
finns en anledning till att ungdomar och kvinnor, som uppnått olika
positioner i beslutande församlingar, lämnar sina poster efter en kort tid. Det
är därför viktigt med  satsningar på mentorskap även inom den politiska
sfären och där även män kan fungera som mentorer för kvinnor och äldre för
ungdomar.
 Det politiska systemet måste vitaliseras. Politikerna måste dela med sig av
makten om vi ska kunna stärka medborgarrollen. Människors inflytande över
sina liv och sin omgivning måste öka. Det lokala ledarskapet i till exempel
utvecklingsgrupper och kvartersföreningar bör lyftas fram och ett  nytt
ledarskap inom skola och offentlig sektor måste utvecklas. Det personliga
ansvaret måste bli tydligt på alla nivåer. På många håll inom näringsliv,
myndigheter och inom politiken krävs också ett nytt moraliskt förhållnings-
sätt.
Politikens viktigaste uppgift är att företräda medborgarna, samtidigt som
det måste vara möjligt för den enskilde att kunna ta egna initiativ och
tillsammans med andra sköta gemensamma angelägenheter. Samhällets olika
verksamheter måste bli överblickbara för att dess invånare, även med en
pressad vardagssituation, ska kunna delta. Jämställdhet och jämlikhet ska
vara en självklarhet, mellan män och kvinnor, mellan nya och gamla
svenskar och mellan unga och gamla.  Enligt vår uppfattning måste ett ökat
inflytande bygga på ökad decentralisering.
En jämn könsfördelning ska gälla på alla nivåer. Jämställdhet och
jämlikhet ska genomsyra alla politiska förslag/beslut liksom den politiska
verksamheten  och dess arbetsformer. Detta bör ges regeringen till känna.
3 Ekonomi och skatter
Hela samhället genomsyras av skillnader mellan kvinnor och män, inte
minst inom den ekonomiska sfären och inom arbetsmarknaden. När
landets ekonomi har stabiliserats, räntorna och inflationen är låg, måste
de grupper som har drabbats hårdast av saneringsarbetet och de senaste
årens besparingar i den offentliga verksamheten vara de som först får det
bättre.
Vissa grupper i samhället, som till exempel lågavlönade kvinnor,
ensamstående förälder och de äldre pensionärerna har drabbats hårt. Kvinnor
lever längre än män och därför är också pensionärer med enbart folkpension
oftast kvinnor. De har i genomsnitt förlorat cirka 700 kronor i månaden av
sin köpkraft. Pensionstillskottet bör därför höjas. Centerpartiets förslag om
höjda pensionstillskott innebär en inkomstökning på 2 500 kronor per år.
För att ytterligare förbättra de äldres ekonomi föreslår Centerpartiet
subventionerade hushålltjänster i form av s k hemservicecheckar. Center-
partiet föreslår också ett RUT- avdrag med en skattereduktion på 50 procent
för hushållstjänster som utförs i hemmet, på ett belopp upp till 20 000 kronor
per år. Att få råd med hushållstjänster innebär att fler äldre kan bo kvar
längre i hemmet. Det innebär också förbättringar för barnfamiljerna eftersom
de får mer tid för barnen och detta underlättar kvinnors möjligheter till
heltidsarbete och att kunna satsa på en yrkeskarriär.
Hemservicecheckarna är en reform som enbart ska komma pensionärerna
till del, och som ska användas till tjänster i hemmen som inte normalt ingår i
den kommunala hemtjänsten. Servicecheckarna ska erbjudas pensionärer,
vilket innebär att för 100 kronor/tim ska pensionärer kunna köpa en
skattesubventionerad sercvicecheck till ett värde av 200 kronor. Med
checken betalas de tjänster som köps av företag med F-skattsedel och som
erbjuder tjänsterna.
Sverige har ett högt skattetryck för låg- och medelinkomsttagare. Dessa
inkomstgrupper domineras av kvinnor, och kvinnor dominerar också när det
gäller deltidsarbete. Det borde vara självklart att även kvinnor ska erbjudas
heltidsarbete och att de ska kunna leva på sin lön. Det finns undersökningar
som visar att en familj, under vissa omständigheter, får en högre
nettoinkomst, om ena föräldern, oftast kvinnan, avstår från förvärvsarbete
eftersom det lönar sig bättre för familjen med fortsatt ersättning från A-
kassan.
Jämställdhet handlar i hög grad om ekonomiskt oberoende. Sänkt skatt på
boende är ett annat krav från Centerpartiet. Förmögenhetsbeskattningen
påverkar boendekostnaderna för många familjer. Även sambeskattning av
förmögenheter är en jämställdhetsfråga. Centerpartiet anser att skatten på
förmögenhet på sikt ska slopas helt och ett viktigt steg är att också slopa
sambeskattningen. En sänkning av skatten för låg- och medelinkomsttagare
är också en viktig jämställdhetsfråga.
4 Bistånd
Kvinnor i olika delar av världen lever på många sätt i olika världar.
Levnadsförhållandena och livsvillkoren är mycket olika men strukturen
är ur jämställdhetsperspektiv gemensam i förhållandet mellan kvinnor
och män. Jämställdhet är därför ett nytt mål för Sveriges internationella
bistånd. Förutom att världens fattiga blir allt fattigare, utgör kvinnorna en
allt större del av de fattiga.
Kvinnors arbetsbörda är mycket stor, eftersom kvinnor i de flesta u-länder
har huvudansvaret för familjens försörjning. Det är kvinnorna som
producerar livsmedel och skaffar mat. De använder sina pengar i första hand
till barnens behov. Biståndet är inte jämställt eftersom den övervägande
delen är rikat till männen. Microlån till kvinnor har gett goda resultat och bör
därför utvecklas. Genom att stödja och stärka kvinnorna i u-länderna kan
befolkningstillväxten dämpas och resursbristen bekämpas på ett mera
effektivt sätt.
En satsning på bistånd inom den gröna sektorn på livsmedelsförsörjningen
och på tillgång till rent vatten är av största betydelse. Förutsättningarna för
utvecklingsländerna att själva klara livsmedelsförsörjningen är helt av-
görande för den globala fattigdomsbekämpningen. Den har också stor
betydelse för utvecklingen i de allra fattigaste länderna. En viktig uppgift för
svenskt bistånd är därför att satsa på kvinnors utbildning tillsammans med
demokratiutveckling.
Genom utbildningen får kvinnorna i de fattiga länderna bättre förut-
sättningar att själva bestämma över sin situation och till egen försörjning.
Kvinnorna får då större möjligheter att själva avgöra hur många barn de kan
ta hand om. Satsning på kvinnor är därför en viktig del i biståndsarbetet.
Sverige bör på försök fördela en del av de bilaterala biståndsmedlen lika
mellan kvinnor och män. Ett sådant försök skulle kunna ge värdefull kunskap
om hur biståndsmedlen i framtiden ska användas. Detta bör ges regeringen
till känna.
5 Arbetslivet
Sverige har den högsta kvinnliga förvärvsfrekvensen inom EU. Dock
finns det stora skillnader mellan män och kvinnor, när det gäller
arbetstidens längd och löner.  Synen på arbete håller på att förändras mot
en mer individuellt anpassad arbetsmarknad med mer flexibla arbetstider.
Centerpartiet anser att arbetstiden måste kunna varieras beroende på
livsmönster eller livssituation. Den formella arbetstidens roll kommer
sannolikt att minska i betydelse och detta kommer att gynna kvinnorna
och jämställdheten. Förkortad arbetstid måste växa fram ur en  ökad
produktivitet. Arbetstidsförkortningen ska utgå från frivillighet och avtal
och detta bör vara ett ansvar för parterna på arbetsmarknaden.
Den totala sysselsättningen måste öka eftersom arbetslösheten fortfarande
är hög. Den mest utsatta gruppen är invandrarkvinnorna.  De problem och
svårigheter som invandrare har på arbetsmarknaden är särskilt uttalade för
kvinnorna. Deras största problem är att överhuvudtaget få en anställning.
Diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden ska inte förekomma och
här har arbetsgivarparten ett särskilt ansvar. De invandrarkvinnor som haft
ett arbete har oftast varit anställda inom industrin och servicenäringen med i
många fall både fysiskt och psykiskt påfrestande arbeten. Detta tillsammans
med dubbelarbete i än högre grad än svenska kvinnor har lett till att
invandrarkvinnorna oftare har drabbats av belastnings- och förslitnings-
skador. Förutom att vi måste förhindra att allt fler invandrarkvinnor ställs
utanför arbetsmarknaden måste vi också förbättra arbetsmiljön, så att vi
förebygger belastningsskadorna och undviker förtidspensioneringar. Detta
bör ges regeringen till känna.
Den svenska arbetsmarknaden tenderar att bli alltmer tudelad och i ett
internationellt perspektiv är den också mycket segregerad. Vissa låglöne-
yrken domineras dessutom helt av kvinnor. De återfinns främst inom den
offentliga sektorns vård- och omsorgskollektiv, och inom den privata sektorn
i  olika servicetjänster, inom handel och kontor. En stor grupp medelålders
kvinnor tillhör gruppen lågutbildade och saknar i regel gymnasiekompetens.
Kunskapslyftet är därför en stor tillgång för dessa kvinnor och således en
viktig del i jämställdhetsarbetet. Utbildning och ökad  kompetens ökar
självkänslan och är en förutsättning för att på sikt  kunna höja statusen och
lönerna i nuvarande låglöneyrken.
I jämförelse med andra länder har landstingens och kommunernas
monopolställning indirekt bidragit till den sämre löneutvecklingen inom det
kvinnodominerade vård- och omsorgskollektivet. Med en ökad mångfald av
arbetsgivare och bättre balans mellan män och kvinnor inom personal-
grupperna, kan lönerna stiga och arbetsinsatserna få ett högre värde. Om vi
systematiskt  använder arbetsvärdering som en jämförelsemetod för att
bedöma olika arbeten inom den offentliga sektorn, kan vi få en bättre
löneutveckling och jämställda löner. Vi bör underlätta för offentliganställda
att starta företag och utarbeta nya ersättningssystem som gör det möjligt för
till exempel sjuksköterskor att starta eget.
Statliga utredningar visar att kvinnor missgynnas i karriären och att
kvinnor har lägre löner just för att de är kvinnor. Det finns ett starkt samband
mellan genomsnittslönen i ett yrke och andelen män i yrket. Ju högre andel
män desto högre löner. Vi har fortfarande inte lika lön för lika arbete, trots
att utbildning, ålder och yrkeserfarenheter i många fall är direkt jämförbara.
Enligt Löneskillnadsutredningen uppgår differensen till mellan 2 och 8
procentenheter. Lönediskriminering får inte förekomma och Centerpartiet
kräver därför att jämställdhetslagen skärps. Det finns idag inte tillräckligt
stöd i lagen ens för JämO att göra ett tillfredsställande utredningsarbete och
därför har anmälningarna om lönediskriminering nästan upphört. Center-
partiet anser att Sverige ska tillämpa EG:s rättslagstiftning. EU:s direktiv om
lika lön för kvinnor och män, för lika och likvärdigt arbete, ska vara
bindande även i Sverige. Det behövs också en lagstiftning om en fullödig
lönestatistik som synliggör skillnaderna. Detta skulle bli ett verkningsfullt
instrument som tydliggör och motverkar lönediskrimineringen. Detta bör ges
regeringen till känna.
Kvinnors positioner i arbetslivet beror inte enbart på utbildning och
kompetens. Tre av fyra företagsledare i Sverige är fortfarande män, även om
det finns variationer inom olika sektorer. Två tredjedelar av företagen inom
näringslivet anser inte, att fördelningen 94 procent män och 6 procent
kvinnor på ledande positioner i företagen är något problem. Anledningen till
att kvinnor har så få chefsposter beror dels på att de som rekryterar inte ser
kvinnorna som kandidater till chefsposterna, dels på att kvinnorna inte
tidigare har rekryterats till nivån under ledningsnivån. I en studie av
kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärer, uppgav 98 procent
av kvinnorna att de fått negativa erfarenheter av att vara kvinna i
organisationen. Vid anställningar ska det därför helst vara både kvinnor och
män som intervjuar den arbetssökande.
6 Näringspolitiken
Befolkningsstatistiken visar att omflyttningen ökar inom landet.
Obalansen mellan olika län och orter i landet blir alltmer påtaglig. De
som flyttar från de mindre orterna till de större städerna och
universitetsorterna är främst ungdomar och kvinnor. Det är positivt att
kvinnor söker sig till högre utbildning i högre grad än vad männen gör
och detta bidrar till ny kunskap och fler erfarenheter som kommer både
den enskilde och samhället till godo.
Den nya tekniken med modern infrastruktur gör det praktiskt möjligt för
många att återvända till hembygden. Det handlar främst om att med IT-
tekniken underlätta företagande, som i sin tur är en förutsättning för
utveckling och social service. Merparten av de regionalpolitiska medlen är
riktade mot en manlig arbetsmarknad.
Detta speglar samhällets oförmåga att anpassa insatserna till kvinnors och
mäns olika behov och kompetenser. Nyföretagandet bland kvinnor är lågt,
mycket beroende på att näringspolitiken bygger på traditionellt manliga
föreställningar om företagsverksamhet. Av de företag som startas årligen ägs
26 procent av kvinnor. Män startar företag i stor skala medan kvinnor oftast
startar i liten skala. Både igångsättandet och sättet att organisera sitt
företag
skiljer sig mellan män och kvinnor.
Vi behöver underlätta för kvinnor att starta egen verksamhet. Vi behöver
också regler för kombinationssysselsättning och självanställning när det
gäller nyföretagande inom turism, kultur och annan säsongsknuten
företagsamhet. För att öka resurserna för lån till kvinnors företag har
riksdagen beslutat att Almi skall avsätta en särskild ram inom sin totala
låneram för kvinnolån och till kooperativt företagande.
I vårpropositionen 1997 avsattes 10 miljoner kronor till kvinnligt
företagande och 10 miljoner till kooperativt företagande. Centerpartiet anser
att målet måste vara att 50 procent av de offentliga småföretagarstöden skall
gå till kvinnor som vill driva företag. Med ett enklare och överblickbart
regelverk för företagsamheten kan vi undanröja mycket av det som idag
missgynnar kvinnors företagsamhet.  Det måste också bli möjligt att söka
småföretagarstöd till företag inom försäljning, klädindustri och till företag
som vänder sig till en lokal marknad. En genomgripande översyn bör göras
av regelverket, så att det blir enklare, rättvisare och mer överblickbart.
Detta
bör ges regeringen till känna.
De stödsystem för näringsverksamheten som finns har framförallt
utvecklats inom regionalpolitiken. Fyrpartiregeringen satsade stort på
kvinnors företagande och detta har genererat många nya sysselsättnings-
tillfällen. Företagarlånen har lett till att 1 550 nya företag har tillkommit
under 1997. De regionala resurscentra som nu finns i varje län samt
Nationellt resurscentrum måste permanentas och utvecklas. Deras uppgift är
att samordna olika insatser för kvinnliga företagare. Centerpartiet anser
också att det bör inrättas kvinnliga affärsrådgivare i varje kommun. En bättre
riskkapitalförsörjning för  kvinnliga företagare är också nödvändig.
Centerpartiet verkar för att kvinnors företagande utvecklas till att kvinnor
startar och driver företag i samma utsträckning som män. Målet är att Sverige
ska vara ett föredöme när det gäller jämställdhet inom näringslivet. Samtidigt
måste arbetet fortgå så att andelen kvinnor i ledande befattningar ökar stadigt
inom hela näringslivet.
7 Familjen
Könsroller och värderingar grundläggs tidigt och familjens roll i
jämställdhetsarbetet är mycket viktig. Centerpartiet vill stärka och stödja
familjen. För de flesta är familjen den gemenskap som betyder mest för
personlig trygghet och utveckling. När båda föräldrarna delar på ansvaret
för hemmet och barnen bryter vi ett föråldrat könsrollsmönster och för
barnen blir jämställdheten självklar. Det innebär också att kvinnor kan
delta i arbetslivet på samma villkor som männen. En orsak till
löneskillnaderna mellan kvinnor och män är att kvinnor traditionellt tar
större ansvar för hem och barn.
Föräldraskapet innebär både glädje och ansvar. I rollen att skapa trygga
uppväxtmiljöer för barnen behöver föräldrarna samhällets stöd. Bättre
ekonomiska möjligheter bör innebära ökad valfrihet för barnomsorgen. Barn
behöver kontakt med båda sina föräldrar. Det vill vi stimulera genom en
mamma- och en pappamånad. Ersättning ska utgå med 90 procent av
respektive förälders sjukpenninggrundande inkomst. Därutöver ska det
finnas ett barnkonto som föreslås i vår partimotion om familjepolitiken
(1998/99:Sf208). Med Centerpartiets förslag till barnkonto, med lika sam-
hällsstöd för alla barn, ökar möjligheten att finansiera de lösningar för
barnomsorgen, som passar familjen bäst.
Barnen behöver båda sina föräldrar. Den relation som grundläggs tidigt
mellan barn och förälder blir ofta en varaktig relation. Tyvärr har alltför få
män utnyttjat möjligheten att vara föräldralediga och fäderna blir fortfarande
många gånger förfördelade vid skilsmässor. Det är inte sällan som problem
senare i livet kan spåras till att barnet inte har haft tillgång till en manlig
förebild under sin uppväxttid.  För att stärka papparollen behöver vi
underlätta och uppmuntra fäderna att ta föräldraledigt. Även arbetslivet
gynnas av den sociala kompetens som föräldraansvaret innebär. I
föräldrautbildningen bör alla pappor erbjudas utbildning i en s k pappagrupp.
8 Tonåren
Tonåren är en känslig period i ungdomars liv. Här grundläggs mycket av
våra kommande attityder till samliv och vuxenvärlden. Dessa år är
känsliga och viktiga när det gäller att bygga upp ett självförtroende och
en självrespekt. Flickor måste tidigt få insikt om att det är de själva som
bestämmer över sin kropp, både vad gäller utseende och sexualitet. Att
många unga flickor drabbas av anorexi eller av bulimi visar att
samhällets kvinnobilder förtrycker flickors självkänsla. Reklam, media,
tidskrifter och tidningar har ett stort ansvar i detta eftersom de allt för
ofta förmedlar en falsk och vanställd verklighetsbild av förhållandet
mellan kvinnor och män. Mode- och klädbranschen har ett ansvar när de
förmedlar bilder av utmärglade unga tonårsmodeller som högsta mode.
Trots svenska kvinnors frigjordhet och självständighet, har vi inte förmått
att förmedla denna självständighet till våra döttrar, eftersom tonårsflickors
sexuella debut i alltför hög grad sker på pojkarnas vilkor. Unga pojkar har
dessutom inte sällan hämtat sina förebilder av det sexuella samspelet mellan
kvinnor och män från grova porrfilmer och porrtidskrifter. Det är heller inte
ovanligt att unga tonårsflickor tvingas ställa upp på sådant de egentligen inte
vill, eftersom de har förvridna bilder av verkligheten och tror att det är
"normala" beteenden. Ett aktivt jämställdhetsarbete måste ske redan under
tonåren, med inriktning på attitydförändringar både vad gäller ungdomars
språk och samlevnad. Skolhälsovården måste ges stöd i informationen om
sex- och samlevnadsfrågor till ungdomar. Ungdomsmottagningar som stöder
och hjälper unga kvinnor behöver ge särskild information och ha särskilda
mottagningstider även för unga män.
Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj
om sex- och samlevnadsfrågor speciellt riktade till tonårsgrupperna. Detta
bör ges regeringen till känna.
9 Utbildning
Förskolan, grundskolan, gymnasiet och högskolan är basen för vårt
livslånga lärande. Kunskap och utbildning kommer att spela en allt större
roll. Behovet av vidareutbildning ökar. All utbildning måste vara
tillgänglig för flickor och pojkar. Den ska vara på lika villkor för kvinnor
och män. Eftersom pojkarna ofta tar plats på flickornas bekostnad redan i
barnomsorgen, måste detta mönster tidigt brytas och inte tillåtas fortsätta
under hela skoltiden. Vi behöver en strategi för att det enskilda barnet
ska behandlas utifrån sina förutsättningar och behov oberoende av
könstillhörighet. Flickor och pojkar tränas genom lek och uppfostran till
olika förmågor. Detta märks särskilt tydligt i skolan, i sättet att vara i
klassrummet, i att kommunicera och i hanteringen av språket liksom vid
val av kurser, ämnen och arbetsformer. Pojkar får mer tid, utrymme,
resurser och uppmärksamhet än flickor.
Grundskolan har en viktig uppgift att motverka traditionella könsroller i
elevernas val av ämnen. Sexuella trakasserier eller diskriminering på grund
av kön får inte tolereras i skolan. All personal ska vara skyldig att rapportera
när sådant förekommer till rektor som ska vidta åtgärder. Skolans
jämställdhetsprogram bör inte enbart handla om skolans legala åtaganden.
Det ska också främja och förmedla en positiv jämställd miljö. Skolan bör i
den årliga utvärderingen av jämställdhetsplanen göra såväl kvantitativa som
kvalitativa analyser av jämställdheten i undervisningen, i urvalet av stoff och
av elevernas egna arbeten. Detta bör ges regeringen till känna.
Att det finns stora könsskillnader visar sig i pojkars och flickors olika IT-
användning. Skolan måste göra teknik och naturvetenskap tillgänglig för alla
elever och förmedla en positiv bild av sådan forskning. Det är i detta
sammanhang välkommet att regeringen vill finna en fortsättning på NOT-
projektet. Både flickors och pojkars möjligheter att använda datorer i
skolarbetet ska uppmuntras. Individuella egenskaper och talanger måste få
möjlighet att utvecklas medan andra mindre utvecklade förmågor måste
uppmuntras. Individuella studieplaner ska införas i skolan. Åtgärder för att
fler män ska satsa på läraryrkena är också nödvändigt.
Den högre utbildningen måste utformas så att den gagnar jämställdhet
mellan kvinnor och män. Fler kvinnor än män går idag vidare till högre
utbildning. För att nå jämställdhet inom högskolan är det nödvändigt att
börja redan i grundutbildningen. Ett särskilt program bör utarbetas för att
möta kvinnor redan på denna nivå. Förhållandet att kvinnor väljer kortare
utbildningar och i mindre utsträckning fortsätter till forskarutbildning måste
förändras. En mer aktiv rekrytering är nödvändig. Det behövs också fler
kvinnliga handledare till forskararbeten och en strävan efter större
jämställdhet inom högskolans tjänstestrukturer. Genomförande av
doktorandtjänster och en satsning på mellantjänster är de två enskilt
viktigaste åtgärderna för att stimulera kvinnor att påbörja en akademisk
karriär. För att uppnå ökad jämställdhet inom forskningen bör jämställd-
hetsrevisioner införas i forskarråden. Detta bör ges regeringen till känna.
I partimotionen vår partimotion 1998/99:Ub453 om högre utbildning
framförs att styrelser och nämnder inom högskoleväsendet bör uppvisa en
jämn fördelning mellan kvinnor och män och att en ökning av andelen
kvinnor i forskarsamhällets olika organ bör eftersträvas. Om högskolevärlden
misslyckas med att nå en jämn fördelning i tjänsteförslagsnämnderna bör
kvotering vid tillsättning av dessa övervägas.
Kvinnors vidareutbildning sker i högre grad än männens på högskola och
universitet. Många väljer då att studera på distans om den möjligheten ges.
Distansutbildningens andel av det totala studieutbudet bör öka kraftigt. Detta
bör ges regeringen till känna.
10 Vården
Mannen är fortfarande norm för den svenska sjukvården och de flesta
normalvärden är fastställda på värnpliktiga män. De flesta läkemedel är
testade och utprovade på män. Detta påverkar förhållandet att kvinnors
sjukdomar många gånger inte diagnostiserats och att de avfärdas som
diffusa symtom. Ett exempel på detta är diagnosen fibromyalgi, FNS,
som mellan 100 000 och 200 000 personer i vårt land lider av och varav
90 procent är kvinnor. Utredningen "Jämställd vård - olika på lika
villkor" visar att kvinnor inte får samma bemötande eller behandling som
männen i vården.
Jämställdhetsperspektivet måste finnas med i alla kursplaner för
vårdpersonalen. Åtgärder för att fler män ska söka sig till vård- och
omsorgsyrkena är också angelägna. Under läkarutbildningen måste
jämställdhetsaspekten tas upp i olika faser av utbildningen och i forskningen
inom vården. När medel fördelas till forskning och utveckling måste hänsyn
också tas till jämställdheten. Detta bör ges regeringen till känna.
Forskningen kring kvinnor och rehabilitering har visat att långtids-
sjukskrivna kvinnor får rehabilitering till lägre kostnader än vad män får och
att kvinnor får ordinarie åtgärder, medan män i större utsträckning får
speciella insatser. Insatser och åtgärder sätts dessutom in tidigare på män än
på kvinnor, vilket är oacceptabelt. Kvinnor ska ha samma möjligheter och
hjälp till rehabilitering som männen för att kunna komma tillbaka till
arbetslivet. Insatserna måste fördelas jämställt och utifrån behov av
rehabilitering. Detta bör ges regeringen till känna.
Äldreforskningen är alltför sällan inriktad på skillnader mellan kvinnor och
män. En studie från Stockholms län, som beskriver kvinnors hälso- och
livsvillkor över 65 år, visar att de äldre kvinnorna upplever att de mår sämre
än männen. Skillnaderna mellan kvinnor och män är störst i åldersgruppen
över 80 år. Studien visar bl a att äldre män lättare får tillgång till
landstingets
sjukhus och läkarvård, medan kvinnor oftare bor i de kommunala särskilda
boendeformer där tillgången på läkare är sämre. Äldreforskningen måste ges
ett uttalat jämställdhetsperspektiv. Detta bör ges regeringen till känna.
De flesta anhörigvårdare är kvinnor, som vårdar sina män i hemmet eller
sina föräldrar eller svärföräldrar. Kommunerna är skyldiga att stödja
anhörigvårdare Detta sker idag bara i hälften av kommunerna. Denna tysta
omsorg har stor betydelse för de äldres sociala välbefinnande. Kommunerna
ska ge stöd och avlösning. De anhöriga måste få möjlighet att föra en dialog
om insatserna för den anhörige. Information och utbildningsinsatser behövs
både för anhörigföreningar och intresseorganisationer och även direkt till den
enskilde anhörige i större omfattning än vad som sker i dag. Ett bättre sam-
hällsstöd till anhörigvårdarna torde kunna leda till ekonomiska besparingar,
genom att färre platser nyttjas på sjukhusen och inom äldreboendet.
Centerpartiet föreslår i partimotionen 1998/99:So314 om vården att det bör
göras en hälsoekonomisk undersökning av anhörigvårdens betydelse.
11 Idrott och motion
Idrott och motion är ett sätt att må bra och idrottsutövandet är viktigt för
det uppväxandet släktet. Samhällets stöd till idrott och fritidsaktiviteter är
inte jämställt  eftersom pojkars och mäns traditionella fritidsintressen får
betydligt mer av resurserna och uppmuntran än vad kvinnors får. Även
resurser till flick- och pojkidrotter fördelas ojämt. Pojkar i åldern 7-15 år
är betydligt oftare medlemmar i en idrottsförening än vad flickorna i
samma ålder är. Flickors intresse för idrott avtar dessutom med stigande
ålder.
Flickors erfarenheter från idrottsföreningarna är i många fall negativa. De
som har uppdrag i föreningens styrelse upplever ofta att de inte är jämställda
med pojkarna. Forskning visar att dessa flickor inte heller vill engagera sig i
andra beslutande församlingar. Förutsättningarna för motions- och idrotts-
utövning för flickor/kvinnor måste förbättras och resurserna måste fördelas
mer jämställt och rättvist. I de områden som har hög andel invandrare, är det
särskilt viktigt att flickorna får tillgång till egna tider i simhallar och
idrottsanläggningar.
Många kvinnor drabbas redan i unga år av olika belastningsskador, som
skulle kunna förebyggas genom aktiv motionsidrott. Ett utbildnings- och
forskningscentrum för motionsidrott bör inrättas. Det skulle kunna bidra till
att ge kvinnors motionsidrott ökad legitimitet, förbättra folkhälsan och på
sikt minska samhällets vårdkostnader. Detta bör ges regeringen till känna.
12 "Nollvision" om våld och kvinnofrid
I ett jämställt samhälle visar kvinnor och män respekt för varandra. När
jämställdhet råder förtrycker vi inte varandra med våld och sexuella
övergrepp. Tyvärr är förhållandet idag att vart tredje mord som sker i
landet är mord på en kvinna som misshandlats till döds av den man hon
lever eller har levt tillsammans med. Samhällets mål måste vara  en
"nollvision" med ett omfattande åtgärdsprogram för att få stopp på våld
och övergrepp. Det nya kvinnofridsbrott som tar hänsyn till det
upprepade och systematiska i vissa mäns beteende och som just har
instiftats i lag räcker inte. Centerpartiet kräver en skärpt lagstiftning.
Detta bör ges regeringen till känna.
Sverige behöver en samordnad lagstiftning mot all diskriminering - såväl
när det gäller kvinnor, invandrare, handikappade som homosexuella. Vi
behöver också ett starkt skydd mot våld och hets mot utsatta grupper. Det
finns en brist i lagstiftningen att bestämmelsen om hets mot folkgrupp inte
går att tillämpa på hets mot homosexuella. Det finns en straffrättslig
lagstiftning om hets mot homosexuella som grupp i ett flertal europeiska
länder. Mot en sådan lagändring har det i Sverige anförts att den skulle
kunna motivera en inskränkning i tryck- och yttrandefriheten. Erfarenheter
från till exempel Danmark och Norge visar dock att några sådana problem
inte förekommit. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag
som gör att även homosexuella skyddas av bestämmelsen om hets mot
folkgrupp. Detta bör ges regeringen till känna.
Alla samhällets aktörer måste inventera vilka möjligheter som finns för att
öka kvinnors trygghet. Brott måste i alla sammanhang förebyggas och det
handlar om allt från att bekämpa barnpornografi och könsdiskriminerande
reklam till att se till att gatubelysningen fungerar. Krav och åtgärder måste
konkretiseras i lokala trygghetsplaner för kvinnofrid. Våld som inskränker
kvinnans frihet måste bekämpas och det är i första hand förövarens frihet
som ska inskränkas. Hotade kvinnor ska också ha tillgång till ett
trygghetspaket och larm och polisen ska bevaka gärningsmannen. Även
vittnen som känner sig hotade ska ha rätt till larmutrustning. De män som
överträder besöksförbudet bör förses med elektronisk fotboja. Detta bör ges
regeringen till känna.
Centerpartiet föreslår ökat stöd till brottsoffer och kvinnojourer från
Brottsofferfonden. Kostnader för psykoterapi till kvinnor som utsatts för våld
bör täckas inom socialförsäkringssystemet liksom det täcker fysiska skador.
För att rättsamhället ska fungera lika bra för kvinnor som för män föreslår vi
fortbildning i jämställdhet för domstolspersonal. Detta bör ges regeringen till
känna.
Många kvinnor utnyttjas i en internationell människohandel där de tvingas
till prostitution och att medverka i produktionen av pornografiskt material,
filmer etc. Denna människohandel måste med kraft bekämpas internationellt
och i samarbetet inom EU. Det behövs strängare straff för dem som ägnar sig
åt människohandel. Detta bör ges regeringen till känna.

13 Hemställan

13 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att jämställdhet skall genomsyra alla
politiska beslut liksom den politiska verksamheten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jämställd fördelning av de bilaterala
biståndsmedlen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om invandrarkvinnors situation på
arbetsmarknaden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en skärpning av jämställdhetslagen och
tillämpning av EG:s rättslagstiftning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av regelverket för
småföretagarstödet,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående åtgärder för information till
ungdomar om sex- och samlevnadsfrågor, 2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvärdering av skolornas
jämställdhetsplaner, 3
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående jämställdhetsrevisioner inom
forskarråden, 3
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående distansutbildning, 3
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående könsperspektiv vid fördelning av
forskningsresurser inom vården, 3
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rehabilitering efter behov och inte efter
kön, 4
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående ett uttalat könsperspektiv inom
äldreforskningen, 2
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående ett utbildnings- och
forskningscentrum för motionsidrott,3
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående ett lagförslag som gör att även
homosexuella skyddas av bestämmelsen om hets mot
folkgrupp, 5
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående skärpt lagstiftning och nollvision
när det gäller brott mot kvinnor, 6
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående elektroniska fotbojor för
våldsverkare, 6
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortbildning i jämställdhet för
domstolspersonal, 6
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående ökat EU-samarbete och strängare
straff för dem som ägnar sig åt s.k. människohandel. 6

Stockholm den 27 oktober 1998
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Margareta Andersson (c)
1 Yrkande 5 hänvisat till NU.


2 Yrkandena 6 och 12 hänvisade till SoU.
3 Yrkandena 7-10 och 13 hänvisade till UbU.
4 Yrkande 11 hänvisat till SfU.
5 Yrkande 14 hänvisat till KU.
Elanders Gotab, Stockholm 1999
6 Yrkandena 15-18 hänvisade till JuU.