För en effektiv hamnverksamhet, till gagn för svenskt näringsliv, krävs
konkurrens mellan hamnar och mellan olika företag i den enskilda
hamnen. En hämmande faktor är det fackliga monopol som de facto
existerar i hamnarna. De fackliga organisationerna vägrar att ingå
kollektivavtal med mer än ett stuveriföretag i varje hamn. Det innebär i
praktiken ett etableringsförbud för konkurrerande verksamhet, som leder
till bristande konkurrens och högre kostnader.
Facklig verksamhet borde kunna bedömas efter samma regler som de som
finns i konkurrenslagen. Då skulle man kunna beivra missbruk av
dominerande ställning på samma sätt som när ett enskilt företag missbrukar
sin dominans på marknaden.
Effekten av den fria etableringsrätt som ett sådant synsätt skulle medföra
innebär en bättre effektivitet och minskade kostnader. Det skulle också
medföra ett effektivare utnyttjande av de fartyg som är utvecklade och
byggda för att själva lossa och lasta. Ett exempel är den svenska
skogsindustrin. Här har rederierna och industrin varit med och projekterat
nya fartygstyper och lastbärare för att rationalisera hamnhanteringen. I den
nuvarande situationen kan man inte utnyttja systemet på bästa sätt.
Anledningen är att man från fackligt håll inte anser att några andra än
hamnarbetare får utföra stuveriarbete. Det innebär att när lastning sker från
fabrikskaj kan inte fabrikens anställda sköta om lasthanteringen ombord på
fartyget, inte ens om man i fabriken lastat godset på lastbäraren som sedan
skall köras ombord.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ändra den arbetsrättsliga lagstiftningen så att det
s.k. stuverimonopolet kan avskaffas.