Antalet varsel ökar drastiskt i hela landet. Största ökningen har skett i
Västmanland och i Norrbotten. En stor del av varslen i Västmanland
kommer från mindre arbetsgivare. Denna situation gör det än
angelägnare att tröskeln för nyföretagande och för nyanställningar kan
minska.
Sverige behöver fler småföretag. Det är allmänt erkänt att det är i mindre
företag de nya efterlängtade jobben kan skapas. Nyföretagandet måste därför
underlättas. Inte minst måste attityderna till enskilt företagande förbättras.
För att fler människor skall våga och vilja starta och driva företag och
nyanställa medarbetare, behövs det bl.a. förändringar i den arbetsrättsliga
lagstiftningen.
Behovet av förändring och förnyelse på detta område framhålls av de flesta
som bedömt Sveriges tillväxtmöjligheter. Invest In Sweden Agency (ISA)
har i en rapport visat att en större flexibilitet på arbetsmarknaden är den
enskilt viktigaste åtgärden för att utländska företag skall bli mer intresserade
av att investera i Sverige. Flexiblare regler är också något som OECD, EU
och andra bedömare av Sveriges ekonomi anger som förutsättningar för att
jobben skall bli fler. Dessutom vet vi genom flera olika undersökningar
bland företagare att regelsystemen i arbetsrätten hindrar nyanställningar och
försvårar tillkomsten av jobb.
Sverige behöver en skattepolitik som gör det möjligt att leva på sin lön och
ett näringsklimat som gör att företag kan starta och växa. För jobbens skull
måste arbetsrätten anpassas till de förutsättningar som råder på dagens och
morgondagens arbetsmarknad.
Fackföreningarnas i princip fria rätt att vidta stridsåtgärder mot företag
som inte vill teckna kollektivavtal försätter småföretag i ett underläge som
fungerar som en hämsko på enskilt företagande.
I media får vi gång på gång ta del av hur småföretag, där varken de
anställda eller arbetsgivaren vill teckna kollektivavtal, hamnar i en ren ut-
pressningssituation. Restaurang- och vandrarhemsägaren Torgny Gustavsson
på Gotland, som genom fackliga maktåtgärder tvingades lämna sina företag,
är ett välkänt exempel.
Ett annat exempel är familjeföretaget Petterssons Buss i Norberg, som
under flera år drivit sin rörelse med framgång utan kollektivavtal. Företaget
blev utsatt för den fackliga maktutövningen på ett sätt som upprört de
anställda, företagsledningen och allmänheten. Ett par dagar innan fullbokade
bussar skulle föra resenärer till Finlad och Gotland, fick företaget beskedet
att om kollektivavtal inte tecknades, fick inte bussarna åka ombord på
färjorna. Fackets maktspråk, sympatiåtgärder och blockadhot tvingade
familjeföretaget Petterssons Buss i Norberg till underkastelse.
Blockader kan t.o.m. användas mot företag som inte har några anställda
och mot företag som bara har familjemedlemmar anställda.
Låg sysselsättning, hög arbetslöshet och ökat antal varsel gör Västmanland
sårbart. Det krävs nya signaler och förändrade attityder till entreprenörer och
företagare. Företagandets avgörande roll för att skapa riktiga jobb måste
erkännas och bejakas. I detta sammanhang är det uppenbart att fackets
möjligheter att med maffialiknande metoder öva utpressning mot enskilda
företag på intet sätt främjar tillkomsten av nya företag och jobb, vare sig i
Västmanland, på Gotland eller i landet i övrigt.
Blockad mot småföretag måste förbjudas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att förbjuda sympatiåtgärder och blockad mot
småföretag i enlighet med vad som anförts i motionen.