I den lag som regeringen föreslår sägs att arbetsgivare skall ha skyldighet att utreda och ingripa mot trakasserier som kommer till hennes/hans kännedom. Utgångspunkten är att när något har inträffat skall detta åtgärdas - dock bara om den trakasserade själv eller någon mellanhand uppmärksammar arbetsgivaren på det inträffade.
För många homo- och bisexuella är det stora problemet på arbetsplatsen att man upplever det som omöjligt att öppet tala om att man är homo- eller bisexuell. Man är rädd för att öppenheten skall leda till just trakasserier. Den som redan känner sig så utsatt att hon/han valt att hemlighålla sin läggning får ingen hjälp av föreliggande lagförslag. Det vore därför önskvärt att lagen lade vikt vid förebyggande åtgärder för att undvika trakasserier på arbets- platsen.
Arbetsgivaren bör ha skyldighet att så långt det är möjligt förebygga trakasserier. Arbetsgivaren bör utreda och vidta åtgärder mot misstänkta trakasserier på grund av sexuell läggning samt verka för ett fördomsfritt klimat på arbetsplatsen. Detta kan ske i form av information om homo- och bisexualitet till anställda, regelsystem eller målprogram. Sådana finns idag om jämställdhet och sexuella trakasserier på de flesta arbetsplatser.
Arbetsgivarens förebyggande ansvar bör gälla även kontakter med personer som varken är arbetsgivare eller kollegor. Det kan exempelvis gälla kontakter mellan öppet homosexuella yrkesofficerare och värnpliktiga, öppet homosexuella lärare och elever eller föräldrar, etc.
Enligt lagförslaget saknar arbetstagaren möjlighet att kräva hjälp från sin arbetsgivare. Det skulle arbetstagaren kunna om arbetsgivaren ges ansvar att så långt det är möjligt förebygga att den anställde utsätts för trakasserier. I flera fall kan detta ske genom information om homo- och bisexualitet till elever, värnpliktiga etc, i andra fall genom samråd. Arbetsgivarens ansvar i detta avseende skall enbart sträcka sig till anställd om vilken man har kännedom att hon/han är homo- eller bisexuell.
Diskrimineringsombudsman nens mandat och resurser
Det finns inga sakliga skäl till att ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning får ett snävare mandat än vad som gäller etnisk diskriminering.
Mandatet bör även när det gäller diskriminering på grund av sexuell läggning gälla diskriminering såväl i arbetslivet som på andra områden i samhällslivet. Det är viktigt att ombudsmannen har ett heltäckande mandat och får i uppdrag att föreslå regeringen författningsändringar och andra åtgärder som skall motverka diskriminering på grund av sexuell läggning.
Regeringen föreslår att man efter en översyn skall slå ihop de bägge ombudsmannainstituten Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning. En sådan sammanslagning underlättas av att ombudsmännen redan från start har likartade mandat.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagen om diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.
Stockholm den 12 oktober 1998
Tone Tingsgård (s) Elisebeht Markström (s)