med anledning av prop. 1997/98:179 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder
Samtliga tre propositioner 1997/98:177, 1997/98:179 samt
1997/98:180 behandlar frågor som är kopplade till olika
former av diskriminering i arbetslivet. Det gäller åtgärder
mot etnisk diskriminering i arbetslivet, förbud mot
diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning och
förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med
funktionshinder. Tre nya lagar föreslås, med två olika
ikraftträdandedatum.
Kristdemokraterna anser att det är mycket angeläget att man i arbetslivet
genom de föreslagna lagarna ges ett nytt verktyg för att ta itu med olika typer
av diskriminering. Respekten för alla människors personliga integritet är en
förutsättning för ett civiliserat och demokratiskt samhälle.
Det förefaller däremot tämligen omotiverat att för ovanstående ändamål
skapa tre nya lagar, med en nästan identisk uppbyggnad. För många före-
tagare, men också för enskilda arbetstagare, innebär den föreslagna ord-
ningen med tre lagar onödigt krångel och en mer svåröverblickbar situation
vad gäller diskriminering i arbetslivet. Lagförslagen skulle med fördel kunna
samordnas i en lag.
Likaså förefaller det omotiverat att ha tre parallella myndigheter eller
institut för att hantera frågor om diskriminering i arbetslivet. Kristdemokra-
terna anser att de av regeringen föreslagna tre myndigheterna bör samlas i en
myndighet. De tre ombudsmännen skulle i en sådan myndighet dessutom
kunna samarbeta på ett kraftfullt sätt. Kristdemokraterna noterar att
regeringen inte har samordnat sina förslag eftersom man i prop. 1997/98:180
finner det "mindre lämpligt" med en samordning med Folkhälsoinstitutet och
därför föreslår att en ny myndighet inrättas, samtidigt som man i prop.
1997/98:179 skriver att "regeringen uttalat att den under 1999 avser att ta
initiativ till en analys av vilka effekter en samordning av bl.a. DO och
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning skulle få. I
denna analys bör även handikappombudsmannafunktionen ingå."
Ombudsmannaväsendets
självständighet
Regeringen vill reglera Diskrimineringsombudsmannens
(DO) kompetens utanför arbetslivet i en förordning och inte
som i dag i lagen. Det innebär att regeringen inte behöver gå
till riksdagen om den vill göra förändringar, vilket alltså
betyder ökad regeringsstyrning och minskad självständighet
för ombudsmannaväsendet. Kristdemokraterna anser att det
från såväl principiella som praktiska utgångspunkter är
väsentligt att ombudsmannaväsendet är fristående från
regeringen. DO:s kompetens utanför arbetslivet bör därför
regleras av riksdagen i lag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samordnad lagstiftning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samordnad myndighet för ombudsmannaväsendet mot
diskriminering i arbetslivet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ombudsmannaväsendets självständighet.