med anledning av prop. 1997/98:179 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder
Inledning
I propositionen föreslår regeringen att en ny lag om förbud
mot diskriminering i arbetslivet av personer med
funktionshinder införs. Lagen skall omfatta både direkt och
indirekt diskriminering.
Det finns i mänsklighetens historia en mörk underström, en tendens att
bedöma och fördöma människor, inte på grund av deras egna förtjänster eller
brister, utan på grund av till exempel deras kön, etniska tillhörighet, sexuella
läggning eller handikapp. Men enligt Folkpartiet liberalernas och liberalis-
mens uppfattning är en självklar utgångspunkt att var och en har rätt att bli
bemött med respekt för den hon är. Alla former av fördomar och diskrimine-
ring måste därför bekämpas och Folkpartiet har också genom åren varit
pådrivande i kampen mot diskriminering. Exempelvis infördes jämställdhets-
lagen efter liberalt initiativ 1980. Det är därför viktigt att något nu görs för
att komma tillrätta med problemen när det gäller diskriminering på grund av
funktionshinder.
Lagen är dock bara en av många insatser som måste göras för att
funktionshindrade inte skall mötas av diskriminering i vårt samhälle. Propo-
sitionen innehåller också en del punkter som bör förtydligas.
Funktionshindrade
invandrarkvinnor
Invandrarkvinnor har i regel en mycket utsatt ställning i det
svenska samhället. Arbetslösheten är hög bland invandrare i
gemen och särskilt hög bland invandrarkvinnor. Har
invandrarkvinnor därtill ett funktionshinder är deras situation
om möjligt än värre. Problemet är emellertid att vi inte har så
mycket samlad kunskap om invandrarkvinnor med
funktionshinder och vilken situation de lever i. Sådan
kunskap är nödvändig för att kunna välja rätt instrument för
att förbättra deras livsvillkor.
Vi behöver kunskap om deras situation. Hur många invandrarkvinnor med
funktionshinder vet vilka rehabiliteringsmöjligheter som finns i dag, och hur
stort är det framtida behovet av rehabilitering. Med den kunskapen kan
samhället erbjuda en smidigare och mer effektiv rehabilitering så att de
snabbt kan komma in i arbetslivet.
Lagstiftningen får inte
hindra uppkomsten av nya
jobb
En av Folkpartiets huvudfrågor är att skapa fler jobb genom
företag. För att detta skall kunna bli möjligt så måste det bli
lättare att starta och vidareutveckla företag. Det är svårt att
balansera detta med föreliggande lagförslag. Ett i och för sig
mycket lovvärt lagförslag kan även få den konsekvensen att
man slår undan benen för företagare genom att lägga
orimliga krav på dem t ex när det gäller skadestånd m m. Det
finns därför skäl för att uppmärksamt följa tillämpningen av
vissa delar i det nu liggande lagförslaget.
Samordning av
ombudsmannafunktionerna
Regeringen avser att under 1999 ta initiativ till påbörjandet
av ett arbete för att sammanslå vissa ombudsmannainstitut
till en gemensam myndighet. Detta är en viktig åtgärd för att
samordna insatserna mot diskriminering och skapa enklare
och mer överskådliga strukturer. Sammanslagningen bör
avse de fyra ombudsmannainstitut som arbetar mot
diskriminering, nämligen Jämställdhetsombudsmannen,
Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering och Ombudsmannen mot diskriminering på
grund av sexuell läggning. Dagens olika
diskrimineringslagar bör samordnas till en gemensam
lagstiftning.
Grundprincipen ska vara att den framtida ombudsmannen ska ha samma
mandat att arbeta mot diskriminering oavsett vilken i lag nämnd egenskap
diskrimineringen avser. Även den framtida, samordnade lagstiftningen bör
ha samma utgångspunkt. De metoder som används för att motverka
diskriminering ska dock även i framtiden kunna vara olika beroende på vilka
uttryck diskrimineringen tar sig. Olikheter i metodvalen ska dock inte leda
till att diskriminering på vissa grunder betraktas som mindre allvarligt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om funktionshindrade invandrarkvinnor och deras roll på
arbetsmarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lagstiftningen skall utformas på ett sätt så att uppkomsten av
nya jobb inte hindras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en samordning av de olika diskrimineringslagarna.