Bra arbetsmiljö ger ökad produktivitet och tillväxt och
skapar på sikt fler jobb. Arbetsplatsernas miljöfrågor regleras
i huvudsak genom arbetsmiljölagen som också utgör
grunden för all annan lagstiftning inom området.
Arbetsmiljölagen, AML, ställer som krav att arbetsmiljön
skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och
den sociala och tekniska utvecklingen i samhället.
Arbetsförhållandena ska anpassas till människans fysiska
och psykiska förutsättningar. Det finns också en strävan i
lagen att arbetstagarna själva skall kunna påverka sin
situation.
Vi har en stark arbetsmiljölag i Sverige men fortfarande återstår det att
lösa stora arbetsmiljöproblem. I många fall är verkligheten mycket långt från
arbetsmiljölagens intentioner. Vid sidan av de traditionella kemiska och
fysikaliska riskerna finns belastningsskador, stress samt psykiska och sociala
problem. Många arbetsmiljöproblem döljs också av bl.a. en bristande
statistik. Mot denna bakgrund är det viktigt att lyfta fram och vidareutveckla
arbetsmiljöarbetet. Det sker bäst genom att utveckla fler redskap för det
lokala arbetsmiljöarbetet, förbättra utbildningsinsatserna för berörda
riskgrupper samt stärka de fackliga organisationernas inflytande.
Företagshälsovård
I maj 1993 försämrade riksdagen företagshälsovården genom
att kraftigt minska statsbidraget. Försämringen motiverades
med att arbetsgivarna redan har ett i lag fastställt ansvar både
för arbetsmiljö och rehabilitering. Det kommer nu an på
arbetsmarknadens parter att göra upp om hur arbetsmiljön
och rehabiliteringen skall skötas.
Regeringen gav 1996 Statskontoret ett förnyat utredningsuppdrag angåen-
de företagshälsovården. Utredningen redovisades 1997. Av utredningen
framgår det att 27 % saknar tillgång till företagshälsovård. På arbetsplatser
med mindre än fem anställda saknar 66 % tillgång till företagshälsovård. Så
gott som samtliga anställda på de största arbetsplatserna redovisar att de har
tillgång till företagshälsovård. Utredningen visar också att anställda i s.k.
lågstatusyrken har sämre tillgång till företagshälsovård än anställda i yrken
med högsocial status. Arbetstagarnas inflytande över företagshälsovården har
minskat. Det gäller också skyddskommitténs inflytande. Det framgår också
att flertalet av de anställda som utnyttjar företagshälsovården i hög grad finns
i mansdominerande yrken medan anställda i kvinnodominerande yrken
utnyttjar företagshälsovården i mindre omfattning.
Det är först när företagshälsovården har kontinuerlig kontakt ute på
arbetsplatserna med de anställda som syftet med begreppet tidig rehabili-
tering kan förverkligas. Då kan de samhällsekonomiska effekterna av sjuk-
dom och arbetsskador reduceras radikalt. Vänsterpartiet menar att det krävs
en kvalitetssäkrad företagshälsovård som är obligatorisk. För att detta skall
bli verklighet och för att inte mera kraft ska gå förlorad än det som skett
under den turbulenta avregleringen av företagshälsovården, måste rätten till
företagshälsovård lagfästas. En lag om företagshälsovård måste också
innehålla en definition av vad företagshälsovårdens uppgift är och ett
kvalitetssystem.
Internkontroll
Sedan 1 januari 1993 gäller Arbetarskyddsstyrelsens
kungörelse Internkontroll av arbetsmiljön. I föreskrifterna
ställs krav på företag att de ska ha ett systematiskt
arbetsmiljöarbete. Kraven gäller generellt för alla företagen.
Det skall finnas en policy som anger målen för
arbetsmiljöarbetet, handlingsplaner för att komma till rätta
med bristerna samt rutiner för utbildning och introduktion i
arbetet. Internkontrollen ställer också krav på
ansvarsfördelning för arbetsmiljön och uppföljning av t.ex.
olyckor, frånvaro och personalomsättning.
Fortfarande är det många företag som inte klarar av att leva upp till före-
skrifterna om internkontroll, däribland många småföretag. Föreskrifterna om
internkontroll kan ses som "tillämpningsföreskrifter" av arbetsmiljölagen och
är ett viktigt inslag i arbetsmiljöarbetet.
Flera studier har gjorts för att på olika sätt spegla hur företag och i första
hand småföretagen arbetar med internkontroll. Rent generellt gör intervjuade
yrkesinpektörer bedömningen att internkontrollen fungerar bäst i större
företag med ett utvecklat ledningssystem och sämst i de små privata
företagen. Yrkesinspektionen i Örebro har konstaterat att det tar flera år att
införa fungerande internkontroll i stora företag. I rapporten konstaterades det
vidare att skyddsombudens deltagande i internkontrollarbetet varit lågt och i
många fall var deras kunskaper om internkontrollen dåliga. I en rapport gjord
av Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) januari 1998
konstateras att internkontrollen inte fungerar eller fungerar dåligt i små
företag. Ett sätt att förklara misslyckandet är att diskutera i termer av
kulturskillnader. De små företagen anser att internkontrollen har utformats
utifrån hur de stora företagen fungerade på 1970-1980-talet. Det är
uppenbart att småföretagen uppfattar internkontrollen som byråkratisk och
överarbetad. De hinner sällan fördjupa sig utan eftersträvar enkla och
handfasta råd om hur de snabbt kan göra ett bra jobb. Det finns en inställning
att "internkontroll är papper för papperens egen skull. Jag ser ingen nytta
med det. Det är viktigt att göra något."
IVL:s rapport pekar ut några råd som bör prövas:
? det går att göra instruktioner som är enklare och inte uppfattas som
byråkratiska och överarbetade,
?
? språket skall avpassas till företagens begreppsvärld och instruktionerna
måste bli enkla och lättfattliga och inte behöva omtolkas av varje företag,
?
? arbetsmetoderna måste vara enkla så att företagen orkar med intern-
kontrollen, även om de inte drivs av eldsjälar eller mycket plikttrogna
människor.
?
Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen har
uppmärksammat problemet kring internkontroll, men en hel
del återstår att göra. Vi förutsätter att regeringen,
tillsammans med ansvariga myndigheter, utvecklar arbetet så
att arbetsgivarna bättre efterlever föreskrifterna om
internkontroll.
Kunskapsbank om arbetsmiljön
Det är viktigt att löntagare och samhälle får bättre
information om för- och nackdelar med olika arbetsuppgifter
och arbetsplatser. En kunskapsbank behövs där alla
intressenter kan få information om arbetsskador,
sjukfrånvaro, utbildningsinsatser, personalomsättning etc. på
de olika arbetsplatserna. Detta behövs bl.a. för att göra
arbetsmarknaden effektivare och ge incitament till
omvandling av produktionen.
Vänsterpartiet föreslår att information om arbetsmiljön och dess personal-
effekter införs i företagets redovisning och att denna information utnyttjas
för att klassificera arbetsplatserna i förhållande till branschen och yrket.
Genom att kunskapen utnyttjas av arbetsförmedlingarna och är offentlig
påverkas de arbetssökandes val på marknaden och företagen tvingas vidta
förbättringsåtgärder i de fall arbetsmiljön är dålig.
Regionala skyddsombud
På små arbetsplatser där det inte finns någon
skyddskommitté får den fackliga avdelningen utse
skyddsombud utanför kretsen av arbetsstället, s.k. regionalt
skyddsombud.
Uppdraget som regionalt skyddsombud har funnits i 50 år. Deras roll har
varit och är omdiskuterad. Ett skäl är att personen inte varit anställd på före-
taget utan utomstående personer som facket utsett. De regionala skyddsom-
budens roll har därför ibland uppfattats som ett intrång i företagens
verksamhet, och en del arbetsgivare har varit negativa till dem.
Vänsterpartiet menar att det är viktigt att klargöra de regionala skyddsom-
budens uppdrag. Det är också viktigt att betona de regionala skyddsombu-
dens betydelse när det gäller att initiera och upprätthålla ett aktivt
miljöarbete
på mindre företag. Ibland är de förutsättningen för att ett arbetsmiljöarbete
överhuvudtaget skall förekomma på arbetsplatsen. Det krävs dock en tyd-
ligare skrivning i 2 § 6 kap arbetsmiljölagen om de regionala skyddsombu-
dens ställning.
Elevrepresentanter i skyddskommitté
Det finns ett demokratiskt underskott i skolvärdens
skyddskommittéer. Idag har inte elevrepresentanterna samma
status som övriga ledamöter. De saknar bl.a. rösträtt. Och det
innebär att eleverna fortfarande inte har någon reell
möjlighet att påverka den arbetsmiljö de lever med under
flera år. Vänsterpartiet menar att elevrepresentanterna skall
ha samma status som övriga ledamöter. Det krävs en ändring
i 8 § arbetsmiljöförordningen.
Arbetsskadebegreppet
I dag kan en arbetstagare egentligen bara räkna med att få sin
arbetsskada godkänd av försäkringskassan när han/hon kan
bevisa att skadan helt uppenbart beror på skadlig inverkan i
arbetet. Om en arbetstagare inte får skadan godkänd av
försäkringskassan tvingas hon/han till en lång och ofta
förödmjukande rättslig kamp med många turer innan
hon/han ibland får sin rätt. Utvecklingen har nu gått så långt
att rättssäkerheten för oss alla som försäkringstagare är
allvarligt hotad.
Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) har skärpts på flera punkter under
senare år. Men det är inte enbart följderna av ändringarna i lagen som sätter
rättssäkerheten för arbetstagarna på spel. Vad frågan också gäller är:
? en rättstillämpning som inte överensstämmer med lagens anda,
?
? en överdriven tilltro på försäkringskassans uttalande och
?
? en handläggande myndighet som fått ett utrymme att agera som innebär
att arbetstagarna är i större underläge än någonsin tidigare.
?
Det är få av oss arbetstagare som har den medicinska
kunskap som erfordras för att kunna hävda en rätt till
ersättning. I dag kräver man en hög grad av sannolikhet och
vetenskapliga samband. Arbetssjukdomar som blev
godkända på 1980-talet t.ex. belastningsskador blir i regel i
dag inte godkända. Belastningsskador drabbar i högre grad
kvinnor och med skärpningen har man definierat bort många
av kvinnornas arbetsskador. Dessutom har arbetsgivarens
incitament till att vidta några sanerande åtgärder minskat.
Vänsterpartiet anser att det är produktionen som skall ersätta det
ekonomiska bortfallet vid en arbetsskada. En försäkringslösning är en avgift
till arbetsmarknadsförsäkringen TFA (trygghetsförsäkring vid arbetsskada)
som de fackliga organisationerna bör avtala om. En annan finansieringsväg
är genom företagens sociala avgifter. Vänsterpartiet förutsätter att regeringen
arbetar vidare i en riktning som leder till förslag till förbättringar vad
gäller
rätten till ersättning vid arbetsskada.
Dagens arbetsmiljöproblem
Var femte yrkesverksam svensk dvs. ca 700 000 kvinnor och
män lider av allvarliga fysiska besvär på grund av arbetet.
Det visar en undersökning från Arbetarskyddsstyrelsen och
SCB, 1998.
De flesta besvären beror på påfrestande arbetsställningar, tung manuell
hantering, upprepande rörelser och arbetsolyckor. Besvären har ökat under
de senaste åren, detsamma gäller stress och psykiska påfrestningar. Med
dagens allt hårdare krav breder en ny form av trötthet ut sig på
arbetsplatserna. En undersökning som nyligen presenterades av Statistiska
centralbyrån visade på att så många som 40 % rapporterade att de var
uttröttade.
En positiv sak är att den allmänna tendensen under en tid har varit att allt
färre arbetar i de arbetsmiljöer som innebär exponeringar för kemiska ämnen.
Men det som oroar är att antalet kemiska ämnen sedan 1970-talet har
femfaldigas. I dag finns det ca 60 000 kemiska ämnen i praktiskt bruk i
Sverige och utav dessa är ca 30 000 ämnen klassade som hälsofarliga. Det är
en enorm mängd kemiska ämnen som transporteras och hanteras till och från
industrierna i Sverige varje år.
Arbetsolyckorna - den dolda döden
på jobbet
Många dör i jobbet och dödsolyckorna syns, diskuteras på
arbetsplatsen, uppmärksammas ibland i medier och redovisas
i statistiken. Men långt fler dör av sjukdomar de fått i jobbet.
De uppmärksammas nästan aldrig och de döljs i statistiken.
Socialstyrelsen presenterade 1996 en undersökning om yrke
och dödlighet under 1980-talet. "Inför döden är vi alla lika"
heter det. Men så är det inte. Klasskillnaderna påverkar
livslängden. Flera undersökningar visar att tidpunkten för när
vi möter döden hänger samman med det yrke vi hade.
Arbetaren lever inte lika länge som tjänstemän eller företagsledaren.
Forskare har konstaterat att det finns stora systematiska skillnader i dödlighet
mellan olika yrkesgrupper. De yrken där dödsriskerna är högst är enbart
arbetaryrken. Flera tillhör de vanligaste jobben inom Metall, Pappers,
Industrifacket m.fl. I Socialstyrelsens undersökning ingår också arbetslösa
och förtidspensionerade. Det är i denna grupp av icke yrkesverksamma som
dödligheten är störst upp till 65 år. Och forskarna konstaterar att det oftast
är
bättre att ha ett arbete även om där finns risker, än att ofrivilligt vara utan
jobb.
Den mest påtagliga kopplingen död-arbetsmiljö är arbetsplatsolyckorna.
Vi kan lyckligtvis konstatera att det genom bl.a. ett förbättrat skyddsarbete
har skett en stadig minskning av dödsolyckor på arbetsplatserna sedan 1979.
Olycksfall syns tydligt i statistiken. Men det finns också en "dold" död, dvs.
dödsfall som beror på arbetsmiljön men där sambandet inte har redovisats i
statistiken.
I t.ex. Finland har man däremot en annan slags redovisning. Det är reglerat
i lag för vilka yrkessjukdomar som ersättning utgår. Det finns en lista på 27
stycken, de flesta hänger samman med asbetsexponering. Statistiken visar
alltså olyckor och dödsfall för vilka det utgått ersättning. Och eftersom det
utgår ersättning finns ett intresse hos de drabbade eller deras anhöriga att
göra anmälan.
I Sverige finns en motsvarande statistik men den används inte. Den är
otillförlitlig och visar alltför låga siffror. Denna statistik bygger på anmäl-
ningar till försäkringskassan och den rapporteringen fungerar inte särskilt
väl.
Hur snedvriden statistiken är framgår av följande exempel.
En sjukdom med erkänt stark koppling till yrkeslivet är mesoteliom
(cancer i lungsäcken). I Sverige finns uppgifter om alla som avlidit i
mesoteliom samlade i Socialstyrelsens cancerregister. I stort sett alla dessa
cancerfall beror på jobbet och på förekomsten av asbets i arbetsmiljön. Enligt
en mycket försiktig bedömning kan man säga att 90 procent av alla dödsfall i
mesoteliom beror på arbetsmiljön.
Vid en jämförelse med Arbetarskyddsstyrelsens statistik framgår det att
antalet dödsfall enbart i mesoteliom överstiger Arbetarskyddsstyrelsens
uppgifter om döda i yrkessjukdomar.
Ett annat exempel är hjärtsjukdomar. Det är de vanligaste dödsorsakerna i
Sverige. Hjärtinfarkt orsakar ungefär vart femte dödsfall. Många undersök-
ningar har belagt sambandet yrke-hjärtinfarkt. Skiftarbete ökar risken,
liksom "spänt arbete" dvs. kombinationen höga krav och liten möjlighet att
påverka som i de klassiska industrijobben eller lågstatusjobben inom vården.
Professor Töres Theorell Statens institut för psykosocial miljömedicin vid
Karolinska Institutet har konstaterat att ungefär 15 % av dem som dör i
hjärtinfarkt varje år i arbetsför ålder är dödsfall som beror på arbetsmiljön.
I den synliga delen av statistiken framgår det att något över 80 personer
omkom i arbetsolyckor under 1996 eller 1997. Men bara i denna motions två
exempel framgår det att det är fler än 260 som dör på grund av jobbet och
som inte redovisas i statistiken. Det finns många fler arbetssjukdomar som
kan leda till döden. I Finland har man som ovan påpekades i lag fastställt 27
arbetssjukdomar där särskild ersättning kan utgå vid dödsfall. Det är lätt att
se betydelsen av en ändrad, mer fullständig redovisning. Men någon sådan
planeras dock inte. Vänsterpartiet föreslår att en utredning får i uppgift att
se
över redovisningsstatistiken vad gäller arbetsskadorna för att förbättra
redovisningen.
Belastningssjukdomar
Det finns klara samband mellan monotona arbeten och
belastningsskador. Ändå vägrar många försäkringsläkare att
godkänna dessa som arbetsskada, något som slår extra hårt
mot kvinnor. Forskarna har sett många exempel på
"nonsensintyg" från försäkringsläkare som inte vet något om
belastningsskador utan gärna klassar patienten som psykiskt
sjuk istället för arbetsskadad.
Att vissa läkares okunskap inte påverkar män i lika hög grad beror på att
männen oftare råkar ut för olyckor som är lätta att klassa som arbetskada.
Kvinnor som har den typ av enformiga jobb som leder till belastningsskador
och sjukdomar tvingas däremot försöka överbevisa försäkringsläkaren som
inte tror på dem. Att förändra bevisreglerna så att inte bevisbördan ligger på
den skadade är därför en av de viktigaste saker som de fackliga organisa-
tionerna arbetar för. Vi ser det dessutom som en klar rättvise- och jämställd-
hetsfråga, kvinnor drabbas här återigen dubbelt.
Risker med kemikalier, några
exempel
Flera mätningar och kartläggningar visar att problemen med
isocyanater är större än man hittills trott. Vi vet sedan
tidigare att isocyanater är ämnen som är mycket giftiga för
människa och miljö. Isocyanater ingår bl.a. i polyuretanplast
som i sin tur ingår i en mängd färger, lack, limmer och
fogmassor. Vissa av isocyanaterna är cancerframkallande
och de kan orsaka luftrörsbesvär, astma och allergier.
Gränsvärdet ger inget "skydd" mot skador, och den
exponering som krävs för att utlösa kroniska besvär varierar
starkt mellan olika individer. Det var också utsläpp av
isocyanater som dödade tusentals människor i Bhopal i
Indien. Det är dock inte samma isocyanat som används vid
plasttillverkning
Metall har länge hävdat i enlighet med Arbetarskyddsstyrelsens tidigare
isocyanatföreskrift att " isocyanat eller isocyanathaltig produkt skall om
möjligt utbytas mot ofarlig eller mindre farlig produkt". Denna restriktiva
inställning har utgått från det faktum att isocyanaterna är farliga, vitt
spridda
och hanteringen ofta sker under mer eller mindre svårkontrollerade
förhållanden.
Industrifacket har gjort en egen preliminär undersökning av vilka arbets-
platser inom avtalsområdet man arbetar med polyuretanprodukter. Enligt Ulf
Lavenius, arbetsmiljöansvarig i Industrifacket, är kartläggningen inte helt
klar men det ser i dag ut som om det handlar om 300-400 arbetsplatser.
Omfattningen är större än Industrifacket väntade sig.
Nya mätmetoder har visat att man i vissa arbeten exponeras för större
mängder isocyanater än man hittills trott. Framför allt gäller detta arbeten där
material som innehåller isocyanater hettas upp t.ex. svetsning i lackerad
bilplåt och lödning i lackerade kretskort. Det är Vänsterpartiets mening att
regeringen och riksdagen bör ge stöd till kartläggningen, forskningen och
förebyggande åtgärder kring isocyanathaltiga produkter. Det gränsvärde som
finns bör ses över. Detta eftersom det nuvarande gränsvärdet inte alltid ger
skydd mot skador och kroniska besvär. Helst bör gränsen vara ett nollvärde.
Ett annat exempel är hämtat från gummiindustrin. I den dagliga
myndighetsutövningen finns det exempel på att målen för att uppnå en bra
arbetsmiljö kan komma i konflikt med målen för omgivningsmiljön. Detta
har bl.a. Industrifackets huvudskyddsombud i gummiindustrin fått erfara.
Oftast när det gäller målen för arbetsmiljön fastställes de i samverkan
mellan parterna på företaget och tillsyningsmyndigheten yrkesinspektionen.
Däremot när det gäller målen för företagens utsläpp till omgivningsmiljön är
det enbart en fråga mellan miljömyndigheter och företaget. Det är dessutom
så att respektive myndighet fastställer sina beslut helt oberoende av varandra.
Det som i praktiken kan hända och som händer i t.ex. gummiindustrin är att
huvudskyddsombuden kräver fler och effektivare utsug vid vulkaniserings-
processerna, medan miljömyndigheterna kräver att utsläppen till luften av
vulkgaserna från ventilationsanläggningarna skall begränsas.
I ett ärende av denna natur är det viktigt att miljöskyddsenheterna
samråder med respektive yrkesinspektion innan miljökraven fastställes. För
att förebygga den här typen av problem är det viktigt att miljöcertifiera sig
men det viktigaste är att riksdagen försöker initiera ett förbättrat samarbete
mellan länsstyrelserna och yrkesinspektionerna samt att en mer enhetlig
bedömning för gummibranschen eftersträvas av länsstyrelserna och andra
tillsynsmyndigheter.
Ökad stress - speciellt för kvinnorna
När man definierar hur arbetsmiljön är på en arbetsplats skall
man titta på alla de förhållandena i företaget eller
organisationen som påverkar medarbetarna.
Arbetarskyddsnämnden presenterade nyligen en
enkätundersökning om stress. Undersökningen bygger på 1
000 telefonintervjuer och visar bl.a. att hälften av de
privatanställda som deltog i undersökningen är mer stressade
i dag än för ett år sedan. Detsamma gäller hela 70 procent av
de offentliganställda. Undersökningen visar också att
kvinnor är mer stressade än män. Nästan 75 procent av
samtliga kvinnor som upplevde ökad stress uppger den höga
arbetsbelastningen som orsak. Kvinnor har även mindre
möjlighet att påverka arbetet än män och upplever större
brist på stöd från chefer. Detta är särskilt uttalat inom
offentlig sektor.
Enligt en annan undersökning som nyligen har genomförts av TCO,
arbetar var fjärde anställd i landet övertid utan att få betalt. Det gäller i
sär-
skilt hög grad tjänstemän inom SACO och TCO och inom offentlig sektor.
Var tredje tillfrågad uppgav att de arbetade mer övertid än för ett år sedan.
I Vänsterpartiet anser vi att det moderna arbetslivet behöver kunniga,
engagerade och kreativa medarbetare och inte bara muskelkraft och lydnad.
Och vi behöver absolut inga utbrända, stressade och psykiskt nedtryckta
personer i arbetslivet. Vi vet dessutom att den ökade arbetsbelastningen även
påverkar umgänget med familj och vänner. I stället för hets behöver vi mer
dialog och diskussion både i den privata och i den offentliga verksamheten.
Trivsel och arbetsglädje är påtagliga effekter och bör vara en del av vår livs-
kvalitet.
Vänsterpartiet föreslår att en utredning tillsätts som får i uppgift att se över
stressfaktorer, utbrändhet och sociala faktorer som påverkas vid ökade
arbetsbelastningar. Utredningen skall prioritera kvinnornas situation. Detta
bör ges regeringen till känna.
Fastighetsarbete och
myndighetspåverkan
Arbetsmiljön för dem som utför fastighetsskötsel, städning,
sophämtning, underhåll och service på fastigheter är
beroende av byggnadens utformning och beskaffenhet.
Arbetsmiljölagen (AML) ger möjligheter att ingripa mot
förhållandena när det gäller arbetslokaler. När det gäller
bostadshus kan krav med stöd av AML i och för sig riktas
mot arbetsgivare för dem som utför fastighetsskötsel,
städning, sophantering m.m. En arbetsgivare som inte själv
äger fastigheten saknar emellertid möjlighet att påverka
byggnadens beskaffenhet. Speciellt gäller detta för mindre
entreprenörer, där är krav mot arbetsgivaren ofta en praktiskt
mycket svårframkomlig väg.
En arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdepartementet har utrett dessa frågor,
Ds 1997:53, arbetsgruppen föreslår att en ny bestämmelse införs i AML som
ger fastighetsägare eller tomträttsinnehavare ett särskilt arbetsmiljöansvar för
fastighetens beskaffenhet och utrustning. Arbetsgruppen föreslår även att
skyddsombuds tillträdesrätt enligt 6 kap 10 § AML utvidgas till att gälla alla
platser där arbete utförs dvs. även utrymmen i bostadshus. Vänsterpartiet
instämmer i arbetsgruppens förslag. Det är viktigt att göra arbetsmiljölagen
tillämplig i nya situationer så att arbetsmiljön kan förbättras för grupper som
tidigare saknade skydd.
Arbetsmiljön för fastighetsanställda m.fl. som utför fastighetsservice,
lokalvård m.m. är i många fall eftersatt. En av anledningarna kan vara att
arbetet utförs av olika entreprenörer. Arbetsgivare och anställda i dessa före-
tag har sällan möjlighet att påverka förhållandena på arbetsplatsen. De har
inte heller något inflytande under planering och projektering av de
byggnader där arbetet utförs.
Undersökningar visar på att bristerna i arbetsmiljön för grupper som
fastighetsskötare, städare, fönsterputsare och renhållningsarbetare är mycket
stora. För lokalvårdarna visar statistiken att det finns en mycket stor risk för
förslitningsskador jämfört med andra grupper. Majoriteten av t.ex.
trappstäderskor pensioneras i förtid på grund av sin dåliga arbetsmiljö. De är
ju numera dubbelt straffade, genom att belastningsskador inte anses vara
arbetsskador och därmed kan de inte erhålla ekonomisk kompensation eller
livränta.
Tillfälligt anställda och
arbetsmiljödialogen
Under 1990-talet har det varit stora förändringar i svenskt
arbetsliv i form av personalnedskärningar, arbetslöshet, hot
om arbetslöshet, nya anställningsmönster, omorganisationer
m.m. Men hur har allt detta påverkat människors agerande i
arbetsmiljöfrågorna och lyhördheten för
arbetsmiljöproblemen?
Aronsson/Göransson har i en empirisk studie 1998 tittat på de tillfälligt
anställdas problem. I Sverige har ½ miljon personer en tidsbegränsad anställ-
ning, dvs ca 14 % av arbetsmarknaden. Det rör sig då om vikarier, personer
som kallas vid behov, objekt- eller projektanställda, säsongsanställda och
provanställda. Det är vanligare att kvinnor har en tidsbegränsad anställning.
Kvinnor är dessutom överrepresenterade i de mest osäkra och kortvariga
anställningsformen, nämligen den där man kallas vid behov.
I Aronssons undersökning visas det att 40 % av de tidsbegränsat anställda
anser att de har otillräckliga kunskaper om arbetsmiljön och säkerhets-
frågorna på arbetsplatsen. Motsvarande andel för de fast anställda är 27 %.
Okunnigheten om arbetsmiljöproblemen är störst bland de som kallas in vid
behov. Och sannolikheten för att en kvinna ska ange att hon har otillräckliga
kunskaper är dubbelt så hög som för en man. Detta kan hänga samman med
att kvinnor är överrepresenterade i de mest kortvariga anställningsformerna.
Många tycker dessutom att den tillfälliga anställningsformen gör det svårare
att framföra kritik. En anledning till detta kan vara att man hoppas på en fast
anställning.
Det kan ifrågasättas om tillfällighetsarbetarens situation överensstämmer
med arbetsmiljölagens elementära krav. När människor har korta anställ-
ningar eller arbetar hos fler arbetsgivare, vem har då det övergripande
ansvaret för deras fysiska och psykiska hälsa? Man kan klart konstatera att
den nuvarande arbetsmiljölagen inte täcker dessa situationer och att det är
mycket oroande att arbetsmarknaden har blivit så delad och osäker. Vänster-
partiet föreslår i andra motioner att arbetsrätten skall förstärkas, och det är
också viktigt att även tillfälligt anställda får saklig information om arbets-
miljöproblemen på arbetsplatsen. En obligatorisk introduktion med miljö och
säkerhetsinformation borde vara en självklarhet.
Forskning och folk- och
bostadsräkning
Ny teknik och nya arbetsmetoder kan innebära nya
arbetsmiljörisker. Genom att bevaka utvecklingen kan vi
förebygga sådana nya risker. På många viktiga områden
saknas grundläggande forskning. Samma arbetsmarknads-
och organisationsförändringar som präglat Sverige har skett i
många länder med bl.a. tillväxt av tillfälliga anställningar
och kontraktsarbete. I en översikt av internationell forskning
och erfarenheter identifieras fyra särdrag i sådana företag
och verksamheter, vilka kan förväntas påverka säkerhet och
hälsa på arbetsplatsen.
? Det är ökad användning av resultatlön och arbetsbeting,
?
? svagt intresse i outsourcingsföretagen för hälsa och säkerhetsfrågor,
?
? bristfällig regelimplementering samt
?
? desorganisering av arbetsmiljöverksamheten.
?
Det är en öppen fråga i vilken utsträckning dessa resultat kan
ha tillämpbarhet på svenska förhållanden. Men det är ett stort
och viktigt forskningsområde.
En viktig förutsättning för arbetsmiljöforskningen har varit de folk- och
bostadsräkningar (FoB) som tidigare genomfördes vart femte år. Där anges
bl.a. yrkestillhörighet och därmed har sambanden mellan olika sjukdomar
och yrken kunnat följas över tiden. Men 1995 genomfördes ingen FoB och
för år 2000 är ännu ingen beslutad. För att upptäcka och följa yrkesrelaterade
sjukdomar och dödlighet bör en FoB genomföras år 2000 eller 2001.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om obligatorisk
anslutning till kvalitetssäkrad företagshälsovård enligt vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internkontroll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kunskapsbank om arbetsmiljön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de regionala skyddsombudens ställning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevskyddsombudens ställning enligt 8 §
arbetsmiljöförordningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsskadebegreppet,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsskadestatistiken och förbättrad redovisning,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om problemet med isocyanater samt med problemen inom
gummiindustrin,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad stress speciellt för kvinnor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fastighetsarbete och myndighetspåverkan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om problemet med tillfälligt anställda och arbetsmiljödialogen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning samt förslag till folk- och bostadsräkning.2