Under våren har postnedläggningarna i Stockholms förorter
fått stor uppmärksamhet. Men posten är inte den enda
verksamheten där de lokala kontoren läggs ner. I Vantör, en
stadsdel i Stockholm med ca 40 000 innevånare, läggs under
det närmaste året postkontor, apotek och försäkringskassa
ner. Något som givetvis innebär att medborgarservicen i
princip utplånas för tusentals människor.
Istället centraliseras verksamheten och stadskärnan prioriteras. Där finns
pengarna men inte nödvändigtvis behovet av service. I Rågsved som är en
del av Vantör innebär post- och apoteksnedläggningen att det lokala
näringslivet med butiker av olika slag har svårt att överleva. Kan man inte ta
ut pengar, kan man heller inte handla. Små förortscentrum hotas av sotdöden
och istället centraliseras även den privata tjänstesektorn.
Omöjligheten att leva ett fullt och rikt liv i ett bostadsområde där till och
med dagligvaruhandeln har svårt att överleva måste te sig mycket tydlig för
vem som än betraktar situationen. Detta leder i sin tur till att allt fler
etablerade familjer, med jobb och hygglig ekonomi, söker sig från stadsdelar
som Rågsved. Bostadssegregationen späs på och större sociala klyftor
uppstår. Rågsved och flera andra stadsdelar i storstadsregionerna är fångade i
en nedåtgående spiral.
Trots en uttalad samhällelig ambition att bryta dessa typer av trender
agerar de olika servicemyndigheterna tvärt emot dessa intentioner. Den
statliga förvaltningspolitiken lämnar på detta område mycket i övrigt att
önska ifråga om samordning och helhetsansvar. Den statliga sektorn har ett
betydande ansvar att bryta utvecklingen av 2/3-delssamhället. Denna
utveckling sker ju egentligen utan anledning. Det finns stora möjligheter att
klara av en närliggande lokal service i såväl storstadsområden som landsort
med hjälp av ny teknik och ett större mått av samordning och flexibilitet. I
detta kan informationsteknik och sektorsöverskridande samordning spela en
mycket stor roll.
Kraven på förbättrad och fördjupad medborgarservice diskuteras främst i
landets kommuner, där också ett flertal försök pågår med så kallade
medborgarkontor. Medborgarkontoren är tänkta att erbjuda en i geografin
närliggande "servicecentral" där medborgaren kan få hjälp med allehanda
ärenden som hanteras av det offentliga. Genomförandet av medborgarkontor
är en följd av att allt fler medborgare riktar krav på kommunerna att servicen
skall befinna sig i närheten av brukarna och inte producenterna,
förvaltningarna.
Kontakter med offentliga instanser under det senaste året
Offentlig instans
Fördelning
%
Post
35,3
Vissa statliga myndigheter
varav
försäkringskassa
arbetsförmedling
skattemyndighet
polismyndighet
länsstyrelse
41,8
14,7
9,8
7,0
5,8
4,5
Kommun
varav
konsumentupplysning
16,1
1,9
Övriga
6,8
Totalt
100,0
Som synes av ovanstående diagram svarar staten som
huvudman för drygt tre fjärdedelar av medborgarnas
kontakter med offentlig verksamhet. Det betyder givetvis att
när statlig verksamhet centraliseras minskar betydande delar
av servicen till medborgarna. På många håll i landet har det
därför mött kraftigt motstånd när postkontor,
försäkringskassor med mera dragits in.
Genom en mer aktiv statlig förvaltningspolitik, där medborgarnas behov
sätts i centrum skulle det, bland annat med hjälp av IT, vara möjligt att till-
sammans med kommunernas strävanden att decentralisera medborgar-
servicen åstadkomma fullgod verksamhet trots stora krav på rationalisering
inom myndigheter och bolag. Detta kräver dock att staten uttalar tydliga mål
för vilken miniminivån är för den offentliga statliga servicen. Målen bör ta
sin utgångspunkt i befolkningsstorlek, geografisk närhet och servicebehov.
Härigenom följer också ett kostnadsansvar.
God bibehållen lokal service baserad på integrering av offentlig service
och IT genererar ju också, förutom förbättring av medborgarservicen, ett otal
andra fördelar. Bland dessa bör nämnas:
? privata servicetjänster (bank, affärer, etc) ges incitament till lokalisering
i
närheten
?
? högkvalitativ telekommunikativ infrastruktur blir tillgänglig för större
delar av landet
?
? samlokalisering med posten kan bevara postservice på annars nedlägg-
ningshotade orter.
?
Där rationaliseringar och centraliseringar på grund av tuffa
krav på en effektivare organisation skördar offer i form av
minskad service, kan den alltså med relativt enkla grepp resa
sig som fågel Fenix ur askan igen. Samordning mellan
kommunal och statlig service är ett stort steg på vägen.
Lagstiftningen har på området redan blivit ändrad så att det finns möjlighet
för integrerad verksamhet av den typ som skisserats i motionen. Staten måste
nu deklarera sin intention att genomföra denna verksamhetsintegration innan,
inte efter, ytterligare service försvinner runt om i landet.
Genom ett preciserat statligt ansvarstagande kan staten bidra till att bryta
segregationen i storstädernas förorter. Genom att erbjuda en rimlig offentlig
service kan staten ge draghjälp för civila insatser och ett utvecklat privat
näringsliv.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av offentlig service i storstädernas förorter.