Trelleborgsmodellen innebär att en anställd är tjänstledig med ersättning
motsvarande a-kassa och att en långtidsarbetslös vikarierar under
innehavarens tjänstledighet med avtalsenlig lön. Syftet med
Trelleborgsmodellen är att ge långtidsarbetslösa möjlighet att komma in
på den reguljära arbetsmarknaden och att bryta arbetslösheten med
arbetsuppgifter där de får använda sin specifika kompetens.
Trelleborgs kommun, av Arbetsmarknadsdepartementet uttagen som
försökskommun, införde i oktober 1996 Trelleborgsmodellen som tids-
begränsat projekt. Idén är hämtad från Danmark men till skillnad från den
s.k. danska modellen är det i Trelleborgsmodellen ett ovillkorligt krav att
varje anställd som beviljas tjänstledighet ska ersättas fullt ut av en
arbetslös.
En arbetsgrupp bestående av representanter för kommun, näringsliv,
arbetsförmedling, försäkringskassa och berörda fackliga organisationer har
träffats regelbundet för att följa upp möjligheter och problem med projektet.
Ansökan om att få använda arbetslöshetsersättning för att finansiera projektet
avslogs. I stället har projektet finansierats med otraditionella medel inom
ramen för arbetsförmedlingens lokala budget i enlighet med de regler som
gäller för försökskommuner samt medel från kommunen.
Sedan projektets början har i Trelleborg ca 500 personer varit tjänstlediga i
6 månader och lika många har således erhållit arbete under samma tid.
Projektet har omfattat både offentlig verksamhet och näringslivet. Intresset
har varit stort och erfarenheterna hittills är mycket positiva. Initialt var det
mest kommunalanställda som erbjöds och efterfrågade att få delta i projektet
men successivt har intresset ökat i det privata näringslivet. För att få
tjänstledigt har krävts att arbetslös med "rätt" kompetens har funnits.
Inledningsvis fanns det dock ett fåtal platser i projektet som var svåra att
besätta. Det berodde på att de som ville vara tjänstlediga arbetade deltid.
Enligt arbetsförmedlingen fanns arbetslösa med rätt kompetens som ville
arbeta, men de var arbetssökande på heltid och var inte beredda att gå ner till
den försörjningsnivå som en deltidsanställning innebar. Arbetsförmedlingen
menar att övergripande regler inte medger vikarier rätt att fyllnadsmarkera.
Med denna möjlighet skulle fler människor beredas arbete. Vissa sektorer
med stor andel deltidsanställda har också relativt hög arbetslöshet. Utrymme
bör därför ges för deltidsarbetslösa med deltidsanställning inom ramen för
projektet Trelleborgsmodellen och likalydande projekt att erhålla a-kassa upp
till heltidsnivå.
Som tidigare nämnts har intresset varit stort och projektet upplevs som
mycket bra av alla parter. Projektet ger positiva effekter som möjligheter att
använda och utveckla sin kompetens, bibehålla självförtroendet och därmed
behålla anställningsbarheten. Det sistnämnda är mycket avgörande för att
hålla sig kvar på arbetsmarknaden.
Med speciell inriktning mot näringslivet kan Trelleborgsmodellen även
underlätta för tillkomsten av nya arbeten. Arbetslösa som "får in en fot" på
ett företag och synliggör sin kompetens kan ges ökad möjlighet till fortsatt
anställning.
De som är tjänstlediga har frivilligt tillfälligt avstått från sitt arbete under
en begränsad period.
Vid sjunkande arbetslöshet eller kanske t o m brist på arbetskraft självdör
modellen.
Eftersom intresset är stort och resultatet är positivt bör regeringen
överväga Trelleborgsmodellen som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Beaktas
bör då möjligheterna att i direktiv ge utrymme att i större utsträckning
använda otraditionella medel för finansiering av Trelleborgsmodellen och
projekt med likalydande innehåll. Det bör också ges möjlighet att använda a-
kassemedel.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övervägande av Trelleborgsmodellen som arbetsmarknadspolitisk
åtgärd.