Sverige behöver tillväxt för att klara sysselsättningen och
välfärdssamhället. Därom tycks de flesta vara överens. Den
nya departementsindelningen med en förstärkning av
Näringsdepartementet ger signaler om att tillväxtfrågorna
ytterligare sätts i centrum.
Ökad kompetens i företagen och i samhället bidrar starkt till att ge ökad
tillväxt. Detta förhållande är i dagsläget än mer accentuerat än tidigare
eftersom internationaliseringen ställer ökade krav på företagen. Ett företags
samlade kompetens är idag dess främsta konkurrensmedel på den
internationella arenan. Detta har många företag som nu leder utvecklingen
inom sina branscher visat.
Problembild
I Sverige kan vi tyvärr konstatera en utveckling som i många
företag och organisationer pekar åt fel håll. Kompetensen
växer inte i takt med omvärldens eller t.o.m. stagnerar.
Tyvärr är det så att många företag fortfarande är inriktade på
att slimma sina organisationer. När färre personer ska göra
jobbet finns det oftast en alltför begränsad tid över för något
annat än de dagliga arbetsuppgifterna. Insatser för att
utveckla kompetensen hinner man helt enkelt inte med!
Företagens kompetens och konkurrenskraft minskar, vilket
ofta leder till en spiraleffekt med nya besparingsåtgärder
istället för satsningar på ökad kompetens och därmed ökad
konkurrenskraft. Delar av näringslivet har också en på sikt
ogynnsam åldersstruktur med en stor andel av personalen i
åldersspannet 50 till 60 år, vilket om inget görs kommer att
leda till stora svårigheter p.g.a. brist på kompetens. Mot
denna bakgrund måste därför kraftfulla åtgärder sättas in för
att stimulera kontinuerlig kompetensutveckling i
näringslivet, så att nödvändig tillväxt i den svenska
ekonomin inte hotas i onödan!
Klara framtiden
Begreppet kompetens kan ha många tolkningar och
dimensioner. Vi menar att med kompetens menas
huvudsakligen den förmåga som behövs för att klara
nuvarande och framtida arbetsuppgifter.
Kompetensutveckling har därför såväl en företagsanknuten inriktning som
en individinriktad - kompetens som har att göra med det enskilda
företagets/den enskilda organisationens konkurrenskraft, både nuvarande och
framtida. Vilken kompetens som behöver utvecklas varierar från företag till
företag. Det kan röra sig om språk, teknik, marknadsföring etc. Det är alltså
frågor som kan - och skall - avgöras lokalt genom diskussioner och överens-
kommelser mellan företag och fackklubbar. Erfarenheterna från EU mål 4
(Växtkraft) visar på många positiva exempel när det gäller gemensamma
analyser och insatser för att utveckla personalen och därmed företagen.
Ett ständigt lärande och en kontinuerlig utveckling av kompetensen är
centralt även för de anställda, nu och i framtiden. Förändringarna på
arbetsmarknaden med bl.a. ökad internationalisering, ökad flexibilitet och
nya arbetsorganisationer förstärker detta behov. Ökad kompetens innebär att
individens anställnings- och anlitningsbarhet ökar. Bättre kompetens betyder
kort och gott mindre risk för arbetslöshet. Flera av de fackliga organisa-
tionerna har också visat på betydelsen av satsningar på kontinuerligt kompe-
tensunderhåll och -utveckling genom att på olika sätt även ekonomiskt stödja
medlemmar som vill utveckla sig. Exempelvis satsar SIF (Svenska
Industritjänstemannaförbundet) 350 miljoner kronor i direkt medlemsstöd.
Ökad satsning
Staten/regeringen bör stimulera ytterligare
kompetensutveckling i näringslivet och på arbetsmarknaden.
Detta som ett led i en ökad satsning på tillväxtpolitiken.
Sysselsättningen måste öka och samhällets kostnader för
arbetslösheten minska.
Förutsättningarna borde nu också vara mycket goda för att relativt
skyndsamt uppfylla löftet i regeringsförklaringen att komma med förslag på
hur satsningen på kompetensutveckling i arbetslivet kan stärkas.
Exempelvis har arbetsmarknadens parter tidigare under innevarande år på
regeringens initiativ inom ramen för den s.k. kompetensberedningen till-
sammans diskuterat förutsättningarna för satsningar på kompetensutveckling.
En samsyn om behoven föreligger. Eventuellt behövs en ekonomisk
stimulans och troligen även andra åtgärder från statens/regeringens sida.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompetensutveckling hos anställda i
såväl privat som offentlig anställning.