Arbetslöshetsförsäkringen har under den gångna mandatperioden varit
föremål för flera förändringar. Villkoren för ersättning har i flera
avseenden skärpts. De förändringar som genomförts har inte alltid i
förväg belysts ur perspektivet vilken effekt dessa förändringar får när det
gäller olika gruppers möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden.
Samtidigt med dessa förändringar har arbetsmarknaden förändrats. Fler
tillfälliga jobb har tillkommit. Vägen in i arbetslivet för ungdomar går nu i
större utsträckning än tidigare genom vakanser, tillfälliga jobb, deltid osv.
Därutöver har kunskapslyftet inletts. Ett arbetsliv med livslångt lärande har
därmed kommit ett steg närmare sitt förverkligande.
Sammantaget betyder detta att det nuvarande regelverket inte alltid täcker
upp alla situationer. Det inträffar att människor hamnar i kläm på grund av
reglernas utformning, blir utan ersättning, eller inte lyckas kvalificera sig
för
ersättning. Ett exempel är när en arbetslös som studerar på kunskapslyftet
inte får ersättning därför att uppehållet mellan två läsår är kortare än 6
veckor.
I höst har vi kunnat notera att socialbidragsberoendet biter sig fast på en
mycket hög nivå. Trots ökad efterfrågan på arbetskraft är det många som
sitter fast i utanförskap och socialbidragsberoende. De grupper som är
särskilt synliga i dessa studier är ungdomar och invandrare. De har aldrig
kommit in på arbetsmarknaden och därmed inte kunnat kvalificera sig för
försäkringen och få den anknytning till arbetsmarknaden som detta ger.
Under 1990-talet har antalet hushåll som får socialbidrag ökat från ungefär
275 000 år 1990 till drygt 400 000 år 1997. Under samma tid steg
kostnaderna från 6,5 miljarder kronor till 12,3 miljarder kronor. Den främsta
förklaringen till att kostnaderna nästan fördubblats under 1990-talet är att så
många tvingas leva på socialbidrag under långa tider.
För den som aldrig haft ett jobb gäller det att få en chans att skaffa sig
erfarenhet. Annars finns risken för permanent utanförstående.
Socialstyrelsens studie visar att väldigt få lyckas ta sig ur sitt social-
bidragsberoende. Av dem som 1995 hade bidrag under nästan hela året var
bara fem procent bidragsfria året därpå.
Det är därför enligt min mening nödvändigt att se över arbetslöshets-
försäkringen än en gång. Detta med syfte att undanröja regelfällor och
möjliggöra att ungdomar och invandrare som inleder sitt arbetsliv har en
rimlig möjlighet att kvalificera sig även utan heltid och fast anställning. En
sådan översyn kan eventuellt samordnas med framtagande av ett reformerat
studiestödssystem.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet att se över arbetslöshetsförsäkringen.
Stockholm den 24 oktober 1998
Hans Karlsson (s)
Maud Björnemalm (s)
Inger Lundberg (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)
Helena Frisk (s)