Arbetet är viktigt för människans möjlighet att utveckla sin
identitet. Ett arbete har ett värde i sig. Därför skall arbete åt
alla vara ett viktigt mål för den ekonomiska politiken. Även
om arbetet har ett egenvärde innebär det inte att avsaknaden
av ett arbete påverkar det absoluta och unika
människovärdet. Arbetslöshet är ett allvarligt slöseri med
mänskliga resurser och förmågor. Vårt synsätt är att alla
arbeten som utförs i samhället är värdefulla och bidrar till det
gemensamma samhällsbyggandet, oavsett om de utförs i
industriproduktion, inom vård och omsorg, i privata
tjänstesektorn, i den ideella sektorn eller i det egna hushållet.
Den höga arbetslösheten innebär stora bekymmer för den enskilde. Den är
också det största hotet mot en rättvis fördelning. Därmed är arbetet med att
skapa förutsättningar för nya jobb den enskilt viktigaste fördelningspolitiska
åtgärden
I regeringsförklaringen upprepar regeringen målet att den öppna arbetslös-
heten skall sänkas till 4 % senast år 2000. Regeringen har därmed inte gett
vika för den omfattande kritik som riktats mot valet av målsättning, målet att
halvera den öppna arbetslösheten, som hittills lett till just det som
Kristdemokraterna anfört, nämligen till felaktiga åtgärder som t ex att minska
arbetskraften i stället för att höja sysselsättningen. Skrivningen kompletteras
också med ett sysselsättningsmål. Det nya målet följs dock inte upp i
budgetarbetet med konkreta åtgärder inom närings- och arbetsmarknads-
politiken. Den socialdemokratiska regeringen presterar återigen en budget
utan de nödvändiga förslag som krävs för att få fart på företag och före-
tagande i Sverige.
Vi Kristdemokrater menar att tillväxtfrämjande åtgärder är det centrala för
att få fler i arbete och därmed minska kostnaden för arbetslöshets-
försäkringen. Det krävs en konsekvent och långsiktigt stabil politik för att
trygga fortsatt välfärd och få igång tillväxten av jobb. De Kristdemokratiska
förslagen på detta område utvecklas bl a i motioner om den ekonomiska
politiken, näringspolitiken och arbetsmarknadspolitiken.
Regeringens
arbetslöshetsförsäkring
Den obligatoriska arbetslöshetsförsäkring som utformades av
den tidigare fyrklöverregeringen hade alla förutsättningar att
fungera på ett tillfredsställande sätt. Den socialdemokratiska
regeringen avskaffade denna försäkring i ett av de
ideologiskt betingade återställarbesluten. Sedan dess har a-
kassan ständigt förändrats och redan fattade beslut har rivits
upp vad gäller ersättningsnivåer och regler. Många har också
ställts utanför försäkringssystemet. Detta har varit till stor
skada för de enskilda medborgarna och arbetsmarknadens
funktionssätt i stort.
När Socialdemokraterna och Centern sänkte ersättningsnivån i a-kassan
och KAS innebar det en hård ekonomisk påfrestning för många hushåll.
Samtidigt ökade kommunernas socialbidragskostnader lavinartat när många
tvingats gå till socialbyrån. Återgången till 80 %-nivån skedde dock innan
valet. Vi Kristdemokrater har hela tiden hållt fast vid 80 % ersättningsnivå
och också fullt ut finansierat det.
Riksdagen beslutade våren 1997 på regeringens förslag om en ny samman-
hållen arbetslöshetsförsäkring vars ikraftträdande sker successivt. Vi menar
att denna försäkring inte uppfyller de krav som vi Kristdemokrater anser att
man ska ställa på en arbetslöshetsförsäkring.
Kristdemokraternas
principiella syn på
arbetslöshetsförsäkringen
Arbetslöshetsförsäkringen är ett viktigt och nödvändigt
inslag i det svenska välfärdssystemet. Vid en period av
arbetslöshet ska inte den som står till arbetsmarknadens
förfogande behöva förlora möjligheten till försörjning.
Arbetslöshetsförsäkringen ska bygga på en rimlig
inkomstrelaterad ersättningsnivå, incitament för att hitta ett
nytt arbete och ge trygghet för att våga pröva något nytt.
Kristdemokraterna har under lång tid pläderat för en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring med rimlig ersättningsnivå, en nivå som innebär att
den arbetslöse inte skall behöva komplettera med socialbidrag. Vi har av den
anledningen hållt fast vid 80 % ersättningsnivå.
Alla som står till arbetsmarknadens förfogande skall finnas inom försäk-
ringssystemet, något som inte gäller idag. Det ska också finnas en från
parterna på arbetsmarknaden fristående kassa dit den som inte vill tillhöra ett
fackförbund kan ansluta sig. Denna kassa ska administreras av staten.
Dagens stora belastning på arbetslöshetsförsäkringen är i sig ett betyg på
den ekonomiska politik som förts i Sverige de senaste 20-25 åren. Arbetslös-
hetsförsäkringen är tänkt att vara en omställningsförsäkring som finansieras
genom avgifter som betalas både av arbetsgivare och arbetstagare. Den höga
arbetslöshetsnivån har lett till att försäkringen sedan flera år tillbaka är
kraftigt underfinansierad. Bristen täcks över statsbudgeten.
Från Kristdemokratiskt håll anser vi det angeläget att arbetslöshetsför-
säkringen åter blir en omställningsförsäkring som finansieras genom avgifter.
Genom en högre grad av avgiftsfinansiering uppnås ett bättre samband
mellan lönebildning och arbetslöshet. På så sätt förbättras arbetsmarknadens
funktionssätt. Det bör också övervägas om och hur branschvisa avgifter som
återspeglar arbetslösheten inom respektive sektor kan skapa incitament för
övergångar till sektorer med bättre framtidsmöjligheter. Det finns en rad
avvägningsproblem med en sådan reform som måste studeras noggrant för
att rimliga incitament ska uppstå utan att en oproportionerlig börda läggs på
a-kassemedlemmar i respektive sektor. En parlamentarisk utredning bör
studera frågan närmare.
Alla inser numera att en fortsatt dålig lönebildning är ett av de största
hindren för minskad arbetslöshet både inom den offentliga och privata
sektorn. Bristerna i lönebildningen, som under decennier kompenserats
genom upprepade devalveringar, är en viktig förklaring till att krisen blivit så
djup och långvarig i Sverige.
Svagheten är att inga som helst strukturella åtgärder vidtas för att kunna nå
detta trendbrott i lönebildningen. Den naturliga åtgärden är att successivt öka
egenfinansiering i a-kassan. Tanken är att ökad arbetslöshet som följer av
dåligt fungerande lönebildning omedelbart ökar kostnaden för den enskildes
a-kassefinansiering. På samma sätt sjunker avgiften när arbetslösheten
sjunker. Kristdemokraterna föreslår därför att egenfinansieringen blir 1/3 i
den nya, allmänna och obligatoriska arbetslöshetsförsäkring som vi föreslår.
För den enskilde kompenseras detta mer än väl genom en generell höjning av
grundavdraget som vi föreslagit i vår skattemotion. Vid en fallande arbets-
löshet 1999 och 2000 minskar kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen vilket
ökar nettoförstärkningen av köpkraften. Den totala inkomstförstärkningen av
arbetslöshetsförsäkringen för 1999 blir 7 600 miljoner kronor.
Vid utformandet av en ny arbetslöshetsförsäkring borde också den danska
modellen för arbetsrätt och arbetslöshetsförsäkring studeras. I Danmark finns
ett tydligt samband mellan dessa företeelser. En betydligt mer flexibel
arbetsrätt som gör det lättare att gå in och ut på arbetsmarknaden har
kombinerats med en generös arbetslöshetsersättning som ger trygghet i denna
rörliga arbetsmarknadssituation.
Arbetsvillkoret
I den allmänna debatten har mycket fokuserats på
regelsystemet för arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen.
ARBOM-utredningen föreslog nio månader som
arbetsvillkor, något som riksdagen tidigare beslutat.
ARBOM-utredningen är det mest genomarbetade förslaget
för arbetslöshetsförsäkringens utformning. Vi ser inga
bärande skäl att vad gäller arbetsvillkoret frångå detta, något
riksdagen dock på regeringens förslag har gjort. Det är
vidare angeläget att öka flexibiliteten vid beräkningen av
arbetstiden så att man inte förlorar rätten till sin försäkring
beroende på att man förlagt sin arbetstid mer fritt än vad
regelsystemet tillåter. Allt arbete såsom säsong-, projekt- och
deltidsarbete ska kvalificera för arbetslöshetsersättning. För
att åstadkomma detta krävs att man slopar kravet på minsta
antal arbetade timmar per månad. Det är den totala mängden
arbete över en tidsperiod som bör vara
försäkringsgrundande. I enlighet med ARBOM-utredningen
föreslår vi också att man har en lägre tröskel för
nytillträdande på arbetsmarknaden.
Allmänna villkor för rätt till
försäkring
För att få rätt till ersättning vid arbetslöshet föreskrivs i lagen
vissa allmänna villkor, dock inte att den arbetslöse själv
aktivt söker arbete. En precisering på denna punkt med
angivande av kriterier vad aktivt arbetssökande innebär,
förstärker försäkringens karaktär av att vara en
omställningsförsäkring.
Ersättningstidens längd
Regeringen skrev i propositionen om en allmän och
sammanhållen arbetslöshetsförsäkring (prop. 1996/97:107)
att man skall lämna förslag om en treårig tidsbegränsad
ersättningstid med giltighet från den 1 juli 1999. Dock har
man ännu inte lyckats finna ett rimligt svar på frågan hur
man ska behandla dem som blir utförsäkrade bortom en
sådan parentes. För vår del vill vi understryka vikten av att
arbetslöshets-försäkringen skall ses som en
omställningsförsäkring under en period när man skall rusta
sig för ett annat arbete och/eller en annan inriktning för sitt
arbetsliv.
Det är angeläget att inte öka osäkerheten och oron hos alla dem som trots
stora ansträngningar inte lyckas få ett nytt arbete. Därför anser vi att man
skall veta vilka åtgärder staten och kommunerna kan bidra med, innan en
utförsäkring blir aktuell. Regeringen utlovade en parlamentarisk utredning
som skall finna former för vilka åtgärder som kan bli aktuella efter det bortre
parentestecknet. Vi avvaktar fortfarande, sedan år tillbaka, inbjudan till en
sådan utredning. Det är nu hög tid att regeringen tar sig an denna viktiga
fråga.
Familjehem
En familjehemsförälder har som regel inte rätt att vara
ansluten till ett fackförbund i sin egenskap av
familjehemsförälder. Ersättning från a-kassan utgår inte trots
gjorda inbetalningar. Arbetstagarbegreppet måste gälla även
för familjehem och därmed möjliggöra ersättning från a-
kassan.
Personal från enskilda
organisationer
Det har aviserats om ett kommande lagförslag innebärande
att personal från enskilda organisationer, exempelvis
biståndsarbetare och missionärer, ej ska ha rätt att vara
anslutna till a-kassa om deras utlandsvistelse överstiger 1 år.
Idag finns möjligheten för denna yrkesgrupp att vara
anslutna till a-kassa. Vi vill redan nu betona vikten av att den
rätten finns kvar även fortsättningsvis.
Minskade kostnader för
arbetslöshetsförsäkringen
Våra övriga förslag på näringslivs- och
arbetsmarknadsområdet leder till att arbetslösheten sjunker
vilket innebär minskade kostnader för bidrag till
arbetslöshetsersättning. Vårt budgetförslag innebär bl a en
satsning på sänkt skatt inom tjänstesektorn och en
förstärkning av kommunernas och landstingens ekonomiska
resurser som kommer att innebära personalförstärkningar ute
i verksamheterna. Till detta tillkommer en rad
företagsfrämjande och tillväxtorienterade åtgärder som
bidrar till att ytterligare sänka arbetslösheten och därmed
arbetslöshetsersättning. En försiktig beräkning av vad våra
sysselsättningsskapande åtgärder ger för effekt i form av
minskade kostnader för arbetslöshetsförsäkringen ger en
besparing på 1 200 miljoner kr.
Förändrade arbetsvillkor i enlighet med ARBOM-utredningen ger en
ytterligare besparing på 900 miljoner kr.
Generationsväxling
Den arbetsmarknadspolitiska åtgärden generationsväxling
föreslås utgå. Detta är ytterligare ett exempel på regeringens
strategi att genom minskat arbetskraftsutbud komma tillrätta
med den besvärande arbetslöshetsstatistiken. Tvärtom måste
ansträngningarna ökas för att få fram fler arbetstillfällen så
att fler kommer i arbete. Besparingen beräknas till 880
miljoner kr.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en parlamentarisk utredning om branschvisa avgifter till
arbetslöshetsförsäkringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsvillkor för arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med
ARBOM-utredningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexibilitet i arbetsvillkoret,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om komplettering av de allmänna villkoren för rätt till ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetslöshetsförsäkringens finansiering,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att säkerställa familjehemsförälders rätt till a-kassa,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att säkerställa biståndsarbetares rätt till a-kassa,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om generationsväxling,
10. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anvisar anslagen under utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet enligt uppställning: