Varje människa borde ha möjlighet att försörja sig på ett eget arbete.
Många som skulle vilja arbeta heltid kan i dag endast få deltidstjänst, vilket inte är möjligt att klara sin försörjning med. Deltidstjänster finns i huvudsak inom vården, den kommunala verksamheten, inom handeln och annan servicenäring. Det är i huvudsak kvinnor som har deltidstjänster, varför detta även är en jämställdhetsfråga.
De regler som nu gäller om företrädesrätt till mertid och övergång till fasta tjänster är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Arbetsgivarna borde inrätta alla tjänster på heltid och den som så önskar skall begära deltid. Det finns alltid anställda som av olika skäl vill arbeta deltid. Med inrättande av heltidstjänster, och deltid på egen begäran, kommer man även bort från deltidsstämplingen. Inrättande av fasta deltidstjänster skall bara vara möjligt när det finns särskilda skäl, t.ex. arbetsuppgiften räcker inte till en heltidstjänst, att arbetet är begränsat till ett antal timmar eller annat särskilt skäl.
De förändrade reglerna om deltidsstämpling har medfört att deltids- arbetande sagt upp sin anställning när de riskerat att bli utförsäkrade, för att kunna stämpla på heltid. De kan inte klara sin ekonomi på deltidslön.
Om den deltidsarbetande behåller sin tjänst efter utförsäkring innebär det att kommunen måste gå in med socialbidrag. Det kan inte vara riktigt att säga upp sin tjänst samtidigt som målet är att minska arbetslösheten.
Det är angeläget att redovisade problem kan få en lösning. En väg är att det i den arbetsrättsliga lagstiftningen regleras vad som är särskilda skäl, för att kunna göra avsteg från att inrätta heltidstjänster. Konsekvensen av nuvarande deltidsstämpling måste beaktas i det fortsatta utredningsarbetet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om heltidstjänster och de deltidsarbetandes situation.
Stockholm den 27 oktober 1998
Lennart Klockare (s) Birgitta Ahlqvist (s)