Kunskapslyftet är vår tids största och mest välbehövliga utbildningsreform. Det ger vuxna människor en andra chans att skaffa den utbildning som behövs på dagens och framtidens arbetsmarknad. Utbildningen ger samtidigt många en chans att växa som människa. Åtskilliga är de som säger att kunskapslyftet inneburit just ett lyft för den personliga utvecklingen.
Därför är det glädjande att kunskapslyftet ska pågå under en 5-årsperiod och vara så omfattande att många verkligen får chansen. Däremot är det mindre glädjande om riksdag och regering genom olika regleringar begränsar vilka som får chans till utbildning. Självklart ska utbildningen inom ramen för kunskapslyftet riktas mot de som behöver det, det vill säga de som inte har en gymnasieutbildning.
Men med nuvarande regler finns därutöver tydliga direktiv om vilka som i första hand ska komma i fråga för utbildning inom kunskapslyftet. De som har ett arbete får stå tillbaka för arbetslösa. Det gäller både med rekommen- dationen om att 10 till 15% ska vara anställda medan resten ska vara arbets- lösa och med reglerna för studiefinansiering.
Det är naturligtvis inget fel att arbetslösa erbjuds utbildning. Samtidigt är det inte ovanligt att arbetslösa efter ett antal år utanför arbetsmarknaden och i tillfälliga åtgärder/utbildningar hellre vill ha ett jobb, om än tillfälligt, och därmed få chansen att visa vad de går för. I nuvarande regler finns ett krav att anställda ska ersättas med arbetslösa under studietiden. Det finns all anledning att detta krav ska kvarstå. På så sätt får arbetslösa chansen att få in foten på arbetsmarknaden.
De som å andra sidan känner att de förvisso har ett jobb men att de i framtiden kommer behöva utbildning, får med detta krav verkligen chansen att vidareutbilda sig.
De är sannolikt dessutom mycket motiverade att skaffa sig en bra utbild- ning och kanske rentav gå vidare i studier.
Desto mer beklagligt då att anställda stoppats i sina studier i kunskapslyftet genom de begränsande reglerna. Det ska vara behov, intresse och motivation som avgör vilka som får plats i kunskapslyftet.
Regler som styr hur stor andel av kunskapslyftets studerande som ska vara anställda respektive arbetslösa bör därför avskaffas. Likaså bör arbetslösa och anställda inom ramen för det särskilda utbildningsbidraget ges likvärdiga möjligheter till studiemedel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anställdas möjligheter att studera inom ramen för kunskapslyftet.
Stockholm den 22 oktober 1998
Martin Nilsson (s)