I arbetet för en bättre arbetsmiljö är kravet på en bra
företagshälsovård helt centralt. Under 70- och 80-talet
skedde en uppbyggnad av den svenska företagshälsovården.
Utvecklingen baserades dels på generösa statsbidrag, dels på
överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.
Företagshälsovårdsläkare, sköterskor och skyddsingenjörer har utfört ett
bra förebyggande hälsovårdsarbete, med hälsoundersökningar och anpass-
ningar av arbetsmiljön. Växande insikter i den psykiska arbetsmiljöns
betydelse har inneburit en större roll för beteendevetare.
1992 försämrades dock förutsättningarna för en bra företagshälsovård.
Statsbidragen till företagshälsovården togs bort. Resultatet har blivit varie-
rande förutsättningar mellan olika arbetsplatser att bedriva ett förebyggande
arbetsmiljöarbete beroende av om det finns avtal om företagshälsovård, och
innehållet i dessa avtal. I synnerhet är det på de små arbetsplatserna som
arbetsmiljön riskerar att bli eftersatt.
Statskontoret konstaterade i sin rapport Företagshälsovården idag (Stats-
kontoret 1997:2) att företagshälsovårdens täckningsgrad är cirka 70 procent
av den arbetande befolkningen, att anställda i små företag har sämre tillgång
till företagshälsovård än anställda i större företag och att fler män än kvinnor
nyttjar företagshälsovården.
Förutsättningarna för arbetsmiljöarbete har försämrats på andra sätt.
Kriterierna för rätt till ersättning för arbetsskada har omdefinierats på ett
sätt
som gör att sambandet mellan arbetssjukdomar och arbetsmiljö inte erkänns,
vilket i sin tur leder till minskade kunskaper och en eftersatt forskning kring
fysisk och psykisk arbetsmiljö. Den företagshälsovård som finns idag kan
ofta inte möta efterfrågan på psykologisk kompetens och kunskaper kring
arbetsorganisation.
Dessa omständigheter gör det angeläget att genomföra en "kvalitetssäkrad
företagshälsovård" .
Alla arbetstagare måste ha rätt till en bra företagshälsovård. En kvalitets-
säkrad företagshälsovård innebär en skyldighet för företagen att organisera
eller ansluta sig till en företagshälsovård av god kvalité. De konkreta
formerna hur organisationen av företagshälsovården skall se ut måste fort-
farande avgöras genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.
I rätten till en kvalitetssäkrad företagshälsovård måste ingå krav på tydligt
ansvar, hälsokontroller, tillsyn och återkommande uppföljning av fysisk och
psykisk arbetsmiljö.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en lagstiftning om företagshälsovård.