Sedan statsbidragen till företagshälsovården togs bort har kvaliteten blivit kraftigt försämrad på vissa håll. Framför allt så har den förebyggande verksamheten inom företagshälsovården reducerats väsentligt. Av arbetsmarknadsutskottets betänkande 1996/97:AU1 framgår att utskottet främst ville se en avtalslösning av frågan. Fackliga organisationer har förvisso försökt få till stånd avtalsregleringar av företagshälsovården, men det är i ytterst få fall som man lyckats komma överens med arbetsgivarna om en avtalsreglering. Detta kan man förvisso beklaga, men samtidigt måste man ställa sig frågan om det är rimligt att frågor om arbetsmiljö och företagshälsovård enbart är en angelägenhet för arbetsmarknadens parter. Effekterna av en dåligt fungerande företagshälsovård - sjukskrivningar, arbetsskador och förtidspensioneringar - berör ju samhället som helhet. Det är därför önskvärt att i lag föreskriva en viss nivå och kvalitet på företagshälsovården i företagen. En sådan lagstiftning kan givetvis vara dispositiv så att den kan anpassas i kollektivavtal till lokala och branschvisa förhållanden. Men icke desto mindre behövs en lagstiftning som tydligt anger kravet på förekomsten av en fungerande företagshälsovård. Av särskild vikt är att ansvaret för det förebyggande arbetet tydliggörs. Den verksamhet som bedrivs i samverkan mellan skyddsingenjör, läkare och sjukgymnaster är oerhört betydelsefull för att utveckla arbetsmiljön och förebygga stress- och arbetsskador. Under året har en arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdepartementet avlämnat rapporten "Företagshälsovård - En resurs i samhället" (DS 1998:17). I rapporten lämnas en hel del förslag som syftar till att integrera företagshälsovården i arbetsmiljöarbetet på den enskilda arbetsplatsen och ta till vara dess resurser i ett samhälleligt perspektiv. Det är i och för sig lovvärt - samtidigt är en förutsättning för insatserna att det också finns en företagshälsovård. Av budgetpropositionen framgår inget annat än att regeringen nu bereder frågan och återkommer. Det är därför angeläget att riksdagen nu markerar betydelsen av att företagshälsovården och lagstiftningen kring den reformeras och att förutsättningarna för ett aktivt förebyggande arbete inom arbetslivsområdet stärks.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en lagstiftning om företagshälsovård.
Stockholm den 27 oktober 1998
Tomas Eneroth (s)
Carina Adolfsson (s) Lars Wegendal (s)